Bland alla beräkningsmodeller för att värdera företag och tillgångar finns det ett förhållningssätt som är så löjligt enkelt att det ofta missförstås eller negligeras helt: margin of safety – säkerhetsmarginal. Lär dig värdeinvesterarnas enklaste regel.
Uttrycket kommer ursprungligen från Benjamin Graham, urfadern till fundamental aktieanalys. År 1934 publicerade han tillsammans med David Dodd tegelstenen Security Analysis. I boken introducerar författarna begreppet inneboende värde – intrinsic value – och förklarar att en investerare ska bara investera i aktier som handlas med god marginal under detta värde. Med andra ord, aktiekursen ska vara rejält lägre än företagets inneboende värde.
Skillnaden mellan en investerings beräknade värde och dess pris (aktiekurs) kallade Graham för säkerhetsmarginal – margin of safety. Han beskrev begreppet utförligt i kapitel 20 i boken The Intelligent Investor. Graham menade att det var en av de viktigaste hörnpelarna i framgångsrik investering.
Warren Buffett brukar påminna oss om att Grahams enkla tankar om säkerhetsmarginal är en grundläxa som alla investerare behöver lära sig (och lära om med jämna mellanrum):
“Chapters 8 and 20 have been the bedrock of my investing activities for more than 60 years. I suggest that all investors read those chapters and reread them every time the market has been especially strong or weak.”
Även investeraren Seth Klarman hyllar säkerhetsmarginal och har följande beskrivning i kultboken (lycka till med att hitta ett exemplar av boken) med den träffande titeln Margin of Safety:
”A margin of safety is achieved when securities are purchased at prices sufficiently below underlying value to allow for human error, bad luck, or extreme volatility in a complex, unpredictable and rapidly changing world.”
Den uppenbara briljansen med säkerhetsmarginal är naturligtvis att den är så enkel att förstå. Men begreppet ställer också sambandet mellan risk och avkastning på ända (att en hög avkastning alltid är förknippad med hög risk och tvärtom).
Graham förklarar att ju större säkerhetsmarginal en investering har, desto lägre är risken eftersom investeringen inte är så känslig för oförutsedda händelser. Till exempel, en aktie med ett beräknat värde på 100 kronor och ett pris på 80 kronor har en säkerhetsmarginal på 20 kronor. Uppgångspotentialen är 20 / 80 = 25 procent. Säkerhetsmarginalen är alltså liten, vilket medför en större risk, samtidigt som uppgångspotentialen inte heller är speciellt stor. En investering med ett värde på 100 och ett pris på 40 har däremot en stor säkerhetsmarginal (60 kronor) och en motsvarande låg risk. Samtidigt är uppgångspotentialen också stor, hela 60 / 40 = 150 procent.
Graham menade att man ska leta efter hundralappar som inte kostar mer än 50–60 kronor. Det låter kanske som självklarheter, men ändå tänker många inte så. Buffett ger ett talande exempel:
”You don’t try to buy businesses worth $83 million for $80 million. You leave yourself an enormous margin. When you build a bridge, you insist it can carry 30,000 pounds, but you only drive 10,000 pound trucks across it. And that same principle works in investing.”
Värdeinvesterare skiljer alltså mellan en investerings pris och dess värde och vill ha så stor säkerhetsmarginal som möjligt. Graham letade efter hundralappar för 50–60 kronor. László Szombatfalvy letade efter investeringar där uppgångspotentialen var minst 100 procent. Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson ville helst ”köpa kronan för 50 öre, eller lägre.”
Det är egentligen bara olika sätt att säga samma sak. Alla värdeinvesterare tar avstamp i Grahams enkla och tidlösa tankar. Gör du det också.
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
