För ett par dagar sedan såg jag om The Big Short. Filmen bygger på en bok av Michael Lewis och handlar om subprimekrisen och hur en handfull investerare grävde i komplicerade data och bettade mot subprime. Själv påmindes jag om den roligaste research jag gjort.
Research är den grund som conviction vilar på. Jag kan vara lite kluven till research, ibland är det roligt och intressant och man förvinner ner i kaninhålet, ibland är det segt och man har svårt att motivera sig att gräva. Men oftast gillar jag det. The pleasure of finding things out, som Richard Feynman skriver.
Den roligaste research jag gjort är för ett avsnitt i Investeraren. Jag letade efter en förklaring till varför subprimebubblan sprack. Förutom den vanliga researchen ville jag undersöka om fastigheter alltid går upp i värde. Det var ju den grundförutsättning som subprime vilade på, att låntagare kunde använda stigande priser för att lägga om lånen. När räntorna började gå upp 2006 föll priserna, subprimebubblan sprack och den 15 september 2008 gick Lehman Brothers, en 160 år gammal investment bank, omkull. Vi fick en av de värsta finanskriserna.
I Sverige rasade orderingången till industrin med 25 procent. Jérôme Kerviel orsakade en förlust för Société Générale på nästan 5 miljarder euro. AIG visade historiens största kvartalsförlust på 60 miljarder dollar. Toyota gjorde förlust för första gången på 70 år. I Sverige sänkte SCA utdelningen för första gången sedan börsnoteringen 1950.
På lång sikt går huspriser alltid upp, säger alla. Men vad är på lång sikt? Fem år? Tio år? 20–30 år? Robert Shiller och Karl Case utvecklade ett index för att mäta prisutvecklingen på amerikanska enfamiljshus över lång tid. Tanken var att mäta den reala prisutvecklingen för ett och samma husobjekt så långt tillbaka i tiden som möjligt. Idéen kommer från Amsterdam.
I centrala Amsterdam finns fyra kanaler med högstatusadresser: Prinsengracht, Keizergracht, Herengracht och Singel. År 1617 byggde sockerhandlaren Cornelis Sasbout ett hus åt sig på Herengracht nr 150. Sasbouts hus finns kvar än idag. I Amsterdams stadsarkiv finns alla köpebrev bevarade. Professor Piet Eichholtz sammanställde samtliga köpebrev på Herengracht från 1628, rensade priserna från inflation och skapade Herengracht index. Det som är unikt är att husen på kanalen alltid har varit högstatus.
Så jag kontaktade Eichholtz och fick hela tidsserien i excel. Därefter mailade jag chefsarkivarie Harmen Snel på Amsterdam Stadsarkiv och undrade om han hade tid att träffa en svensk som nördat ner sig. Det hade han. Så jag flög till Amsterdam, en cool stad som bland annat är känd för bubblan i tulpanlökar på 1600-talet och som dessutom stoltserar med världens äldsta aktiebörs från 1602. Amsterdam är ett typexempel på hur välstånd har byggts, från en liten fiskeby till en blomstrande stormakt på 1600-talet. Holländare arkiverar dessutom allt.
Harmen Snel tog emot mig på Stadsarkivet och ledde ner mig i arkivets djupaste vrår, med vindlande gångar och trånga passager. Vi navigerade i en labyrint av noggrant arkiverade dokument över Amsterdams historia, perfektionistiskt staplade från golv till tak.
Jag hade bland annat fastnat på en detalj på Wikipedia som jag var tveksam till. Det gällde Cornelis Sasbouts hus på Herengracht nr 150 och vilket år det var byggt. Harmen tog fram en gammal tjock gulnad lunta med pergamentliknande blad och bläddrade försiktigt tills han hittade herr Sasbout. Och mycket riktigt, jag hade rätt, uppgiften på Wikipedia var fel.
När vi var klara med att diskutera Amsterdams börs, tuplanlökarna och lite annat hyrde jag en cykel på hotellet och cyklade till Herengracht 150. Huset ser exakt likadant ut som när det byggdes. Harmen Snel hade visat mig originalritningen på huset.
Tillbaka på hotellet grävde jag i Eichholttz extremt långa och mödosamt framtagna tidsserie som bygger på alla köpebrev för sålda hus på Herengracht från 1628. Och det är fascinerande. När man zoomar ut och tittar på 400 år framstår reversion to mean mer eller mindre som en naturlag. Alla överreaktioner ska tillbaka till ett medelvärde. Dessutom ser de senaste 25 åren galna ut.
Så vad kan vi lära oss av Amsterdams Stadsarkiv och Herengracht index? Ja, framför allt är det tre saker: huspriser går inte alltid upp, inte ens på lång sikt. Wikipedia har inte alltid rätt. Och research kan vara riktigt roligt.
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
