Den senaste tidens fokus på klassiska makrofaktorer som råvarupriser, olja, inflation och räntor är intressant. Alltför länge har investerare mer eller mindre bortsett från räntan eftersom den ändå är nära noll och förväntas vara det under överskådlig tid framöver. Men på senare tid har det börjat rycka i långräntan.
Men vad är ränta? Man kan säga att ränta är priset på pengar, eller kostnaden för att låna någon annans sparande. Är räntan låg är pengar billigt. Marknadsräntan utgörs av den avkastning som statsskuldväxlar och statsobligationer ger. Det är Riksgäldskontoret som emitterar dessa värdepapper. Statsobligationer (SO) har en löptid på mer än ett år. Detta är den långa räntan. Statsskuldväxlar (SSVX) har en löptid mindre än ett år. Detta är den korta räntan.
För att man ska förstå räntebildningens mekanismer behöver man förstå hur dessa värdepapper fungerar rent matematiskt. SO är en kupongobligation. Det innebär att minst en gång om året avskiljs en kupongränta som utbetalas till den som äger obligationen just då. Kupongräntan är alltid fast. Obligationen handlas på obligationsmarknaden och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan.
Exempel: anta att en SO har en kupongränta på 50 000 kronor. Räntan utbetalas om exakt ett år och obligationen handlas på 1 000 000 kronor. Avkastningen beräknas till
50 000 / 1 000 000 = 5,00 %
Man säger att den långa marknadsräntan är 5 procent. Anta sedan marknaden säljer av svenska statsobligationer för att investera i andra placeringar. Eftersom det blir ett säljtryck på obligationerna går priset ner något, säg till 950 000 kronor. Den nya räntan blir
50 000 / 950 000 = 5,26 %
Eftersom kupongräntan är konstant innebär det att den långa marknadsräntan har gått upp. Alltså, när försäkringsbolag, pensionsfonder och andra placerare säljer obligationer driver de ner priset och marknadsräntan går upp. När de köper driver de upp priset och räntan går ner.
Statsskuldväxlar är ett diskonteringspapper, eller en nollkupongare, och fungerar lite annorlunda. De har ingen kupongränta som betalas ut. Istället emitteras statsskuldväxeln till ett lägre pris än vad den löses in för. Mellanskillnaden utgör avkastningen och räntan.
Exempel: anta att en SSVX emitteras för 975 000 kronor och löses in för 1 000 000 kronor om exakt ett år. Avkastningen blir
(1 000 000 – 975 000) / 975 000 = 2,56 %
Den korta marknadsräntan på penningmarknaden är alltså 2,56 procent.
Anta sedan att marknaden visar ett ökat intresse för att investera i svenska statsskuldväxlar. Det kan vara investerare som köper, men det kan också vara centralbanker som vill hålla nere räntan. Det ökade köptrycket gör nu att priset går upp. Eftersom nollkupongaren har ett fixt inlösenpris förändras avkastningen. Den korta marknadsräntan går ner och beräknas till
(1 000 000 – 980 000) / 980 000 = 2,04 %
På så sätt varierar marknadsräntan från dag till dag beroende på handeln på penning- och obligationsmarknaden.
I nästa blogginlägg ska jag gå genom inflation och hur den hänger ihop med marknadsräntan.
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
