A Ι B Ι C Ι D Ι E Ι F Ι G-H Ι I-J Ι K-L Ι M-N Ι O-P Ι Q-R Ι S-T Ι U-Ö
A-aktie
En röststark aktie, ofta med en röst. Motsatsen är röstsvaga aktier, B-aktier, som kan ha 1/10 röst. A-aktier representerar oftast ett långsiktigt ägande. A-aktier tillkom för att de ursprungliga ägarna skulle kunna ta in nytt kapital utan att tappa för mycket inflytande över bolaget.
Agio
Belopp med vilket priset på ett värdepapper överstiger det nominella värdet. Disagio är när priset understiger det nominella värdet. Är det aktuella värdet exakt lika med det nominella står värdepappret i pari.
Aktie
Ordet aktie kommer ursprungligen från latinets a´ctio som betyder handling eller verksamhet. En aktie är ägarandel i ett aktiebolag. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt på bolagsstämman som är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Man har även del i tillgångar vid en eventuell likvidering.
Grundprincipen är att en aktie ska motsvara en röst på bolagsstämman. Det här har dock kringgåtts i Sverige genom en uppdelning i röststarka aktier (A-aktier) och röstsvaga aktier (B-aktier). Denna uppdelning är ett sätt att skydda ägandet för de ursprungliga ägarna som kan behålla maktkontrollen genom att endast äga ett begränsat antal röststarka aktier, vilket inte blir så kapitalkrävande. Internationellt är det mycket ovanligt med A- och B-aktier. Aktier kan även delas in i stamaktier och preferensaktier. Preferensaktierna har då vissa företräden jämfört med stamaktierna, till exempel vid utdelning.
En aktie har ett nominellt värde som bestäms när aktiebolaget bildas (eller vid nyemission). Till exempel, om aktiekapitalet bestäms till 25 miljoner och nominellt värde ska vara 250 kronor blir det 100 000 aktier. Alla aktier i ett aktiebolag lyder på samma nominella belopp. Aktier är fritt överlåtbara, det vill säga de kan köpas och säljas fritt. Olika inskränkningar kan dock föreskrivas i bolagsordningen eller i aktieägaravtal.
Att äga en aktie innebär att man är delägare i ett företag, ett faktum som verkar glömmas bort emellanåt. Som aktieägare får man avkastning på sin investering på två sätt: dels genom en årlig utdelning och dels genom att aktiekursen går upp. Läs mer i Aktieskola.
Aktiefond
En fond som investerar fondförmögenheten i främst aktier (minst 75 procent) eller aktierelaterade finansiella instrument. Att en mindre del investeras i andra värdepapper som till exempel räntebärande papper och derivat är dock inte ovanligt. När aktierna stiger i värde ökar värdet på innehavarens andel i fonden.
I stort sett finns det två slags fonder: aktiefonder och räntefonder, men även blandfonder och hedgefonder förekommer. Aktiefonder kan ha olika strategier. De kan vara smala och endast investera i en bransch eller ett land. De kan även vara breda och investera i till exempel Europa eller hela världen. En fond kan också vara inriktad på stora eller små börsbolag eller ha olika inriktningar som teknologifonder eller läkemedelsfonder eller tillväxtfonder. Läs mer i Fondskola.
Aktiekapital
Det riskkapital som ägarna har skjutit till i företaget vid starten, plus eventuella nyemissioner och fondemissioner. Kan också beskrivas som summan av det nominella värdet på samtliga aktier. Sorteras under rubriken eget kapital i balansräkningen. Aktiekapitalet är bundet eget kapital, vilket innebär att det inte kan delas ut.
Aktieåterköp
Ett förfarande som går ut på att ett börsnoterat bolag köper sina egna aktier. Motsatsen till en nyemission egentligen. Åtgärden leder till färre aktier i marknaden och ökad vinst per aktier, liksom ett ökat substansvärde per aktie. Poängen är alltså att försöka få upp aktiekursen. Maximalt får 10 procent av aktiestocken köpas tillbaka. Aktierna kan antingen säljas igen om behov av likvida medel uppstår, eller så kan de makuleras.
Aktieåterköp sker oftast i mogna och likvida företag. Det är dock inte ovanligt att aktieåterköp ses som en varningssignal på att lönsamheten är på väg att försämras.
Aktiv förvaltning
En förvaltare som aktivt väljer vilka värdepapper som kapitalet ska investeras i. Motsatsen är passiv förvaltning (till exempel indexfonder som bygger upp en aktieportfölj som motsvarar ett index). Aktiv förvaltning kan även betyda att förvaltaren gör många affärer, vilket ger fonden en hög omsättningshastighet.
Alfa, alfavärde, alpha
Ett vanligt begrepp inom fondförvaltning och modern portföljteori. Alfa används för att visa en aktiefonds faktiska utveckling jämfört med den förväntade utvecklingen enligt marknadsrisken i fonden. Som riskmått används beta. Ett positivt alfa visar att fonden slagit index med hänsyn till sin inneboende risk, medan ett negativt alfa visar det motsatta. Ett alfavärde på noll innebär att fonden följer index med hänsyn till sin marknadsrisk.
Alfa har följande definition:
a = rp – rf – ßp (rm – rf)
där:
rp = portföljens faktiska avkastning
rf = riskfria räntan
rm = jämförelseindex/marknadsindex
ßp = portföljens betavärde
Till exempel, anta att marknadsindex stiger med 8 procent samtidigt som riskfria räntan (till exempel avkastningen på statsobligationer) är 5 procent. En fond ökar i värde med 6 procent. Alfa beräknas då enligt följande:
Alfa = 6 – 5 – 1,5 x (8 – 5) = – 3,5 procent
Ett negativt alfa innebär alltså sämre utveckling än förväntat enligt fondens betavärde. Traditionella aktiva förvaltare har målsättningen att åstadkomma en blandning mellan alfa och beta. Det vill säga fondens utveckling beror dels på hur marknaden i stort utvecklas, men också på hur skicklig förvaltaren är. Eller med andra ord, portföljförvaltare som producerar positivt alfa är eftertraktade eftersom de slår index med hänsyn till fondens risk.
De flesta aktiva förvaltare försöker maximera alfa. Indexfonder har däremot definitionsmässigt ett alfavärde på noll, det vill säga det är endast marknadens utveckling som påverkar fonden. Medan en hedgefond strävar efter att generera en avkastning som enbart innefattar alfa. Det vill säga fonden strävar efter en absolut avkastning, oavsett hur index utvecklas. Synsättet utgår från att det enda som styr en investerings avkastning är hur marknaden i stort utvecklas samt hur stor risken i investeringen är.
All time high, ATH
Den högsta kursen någonsin. Motsatsen kallas All time low.
All time low, ATL
Den lägsta kursen någonsin. Motsatsen kallas All time high.
Andelskurs, andelsvärde
Ett centralt begrepp inom fondförvaltning. Andelsvärde är nettovärdet på en andel i en fond. Kallas även Nav eller Nav-kurs från engelskans net asset value. Andelsvärde beräknas genom att det sammanlagda nettovärdet på fondens tillgångar (tillgångar minus skulder) divideras med det totala antalet andelar i fonden. Värdet på tillgångarna beror av de kurser som rapporteras på olika marknader för värdepapper (till exempel valuta-, aktie- och räntemarknader) vid en viss bestämd tidpunkt.
Den som sparar i en fond köper andelar i fondens tillgångar och blir därmed delägare till alla de värdepapper som fonden äger. Andelsvärdet beräknas dagligen. Kallas även fondkurs.
Anskaffningsutgift, anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde utgörs av kurs plus courtage, clearingavgift och övriga kostnader som en aktie eller annat värdepapper köptes för. Används för att beräkna skattemässig realisationsvinst. Man kan använda sig av två alternativa metoder: genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. Genomsnittsmetoden går ut på att man beräknar ett genomsnittligt anskaffningsvärde för värdepapper av samma slag. schablonmetoden. Metoden innebär att man får ta upp anskaffningskostnaden till 20 procent av avyttringspriset efter avdrag för courtage. Begreppet anskaffningsvärde används också för att beräkna avskrivningar på tillgångar i balansräkningen.
Avkastning i årstakt
Begreppet innebär att avkastningen under längre tidsperioder räknas om till en årsränta. På så sätt blir den jämförbar med räntan på ett lån eller ett bankkonto eller marknadsräntan. Omräkningen sker i en formel som kan se ut enligt följande:
(1 + rt) = (1 + r)n
där:
rt = ackumulerad ränta
r = årsränta
Till exempel, anta att en fond har gett 26 procent avkastning under tre år. Det ger en beräkning av räntan enligt följande:
1,26 = (1 + r)3
Det är alltså lika med en avkastning (ränta) i årstakt på 8 procent. Eller en fond som har gett 79 procent under tio år är det samma som 6 procent per år.
Avkastningsindex
Ett aktieindex som inkluderar även utdelningar, till skillnad från de flesta andra prisindex som bara visar kursuppgång. Ett exempel på avkastningsindex är SIX Return Index.
Avknoppning
När en koncern delar ut ett av sina dotterbolag till aktieägarna.
Avslut
När en köp- och säljorder överrensstämmer till kurs och volym sker ett avslut, värdepappret byter ägare.
Avslutsdag
Den dag då man köper eller säljer ett värdepapper.
Avstämningsdag
Den dag då aktieboken avläses för att bestämma vilka aktieägare som är berättigade att delta på bolagsstämman, erhålla utdelning eller delta i en emission. Den som är ägare på avstämningsdagen får alltså utdelning. Avstämningsdagen bestäms på bolagsstämman, ofta infaller den två bankdagar efter att beslutet tagits. För att vara ägare på avstämningsdagen krävs det alltså oftast att man köper aktien minst tre dagar innan eftersom registreringen på VPC tar tre dagar.
Till exempel, vill man ha utdelningen från ett företag med avstämningsdag den 2 april krävs det att man köper aktierna senast den 30 mars. Vanligtvis sker utdelning under perioden mars-maj.
