A Ι B Ι C Ι D Ι E Ι F Ι G-H Ι I-J Ι K-L Ι M-N Ι O-P Ι Q-R Ι S-T Ι U-Ö
Gamma
Ett nyckeltal inom optionsvärdering. Gamma är ett riskmått som mäter deltavärdets känslighet för prisförändringar i den underliggande varan.
Genomsnittligt anskaffningsvärde, GAV
En metod för att beräkna skatt på aktievinster. Genomsnittsmetoden går ut på att man beräknar ett genomsnittligt anskaffningsvärde för värdepapper av samma slag. Till exempel, man köper först 1 000 aktier till kursen 45 kronor och sedan ytterligare 200 aktier till kursen 54 kronor. Genomsnittligt anskaffningsvärde för hela innehavet blir då:
(45 x 1 000) + (54 x 200)/ 1 200 = 46,50 kronor
GARP
Förkortning för Growth At a Reasonable Price. Tillväxt till ett rimligt pris, eller tillväxtaktier som inte är för dyra. Introducerades av Peter Lynch som använde PEG-talet: P/e dividerat med Growth. Ett företag med ett p/e-tal på 20 och en tillväxt på 20 procent per år får då ett PEG-tal på 20/20 = 1.
Ghosting
Finansslang för olagligt samarbete mellan två eller flera olika aktörer i syfte att manipulera en aktiekurs genom att handla mellan varandra.
Glidande medelvärde
Ett centralt begrepp inom teknisk analys. Glidande medelvärden används för att definiera trend och trendbrott. Förkortas ofta MA, från engelskans moving average. Grundtanken är att om en kortare MA-kurva skär en längre MA-kurva ovanifrån är det en säljsignal. Skär en kortare MA-kurva en längre MA-kurva underifrån är det en köpsignal. Varje skärning tolkas som ett trendbrott. Medelvärde beräknas genom att ett nytt tal läggs till talserien, samtidigt som det första talet släpps. Det ger en mjuk utjämnande rörelse, beroende på vilken period man använder i talserien.
Till exempel, anta att man ska beräkna ett glidande medelvärde för följande aktiekurser under fyra dagar. Summan av de fyra dagarnas kurs beräknas till:
88 + 93 + 101 + 102 = 384
4-dagars MA = 384 / 4 = 96
Anta sedan att den femte dagen faller kursen till 98 kr. Man lägger till det talet samtidigt som man plockar bort det första. Oftast förenklas beräkningen genom att korrigera summan för talserien med skillnaden mellan sista och första talet. Det nya 4-dagars MA blir då:
98 – 88 = 10
384 + 10 = 394
4-dagars MA = 394 / 4 = 98,5
Det går att använda olika tidsperioder och det finns, som förväntat, många olika åsikter här. En amerikansk analytiker, Joseph Granville, gjorde under flera år ett stort antal datakörningar på aktiekurser från början av 1920-talet i USA. Han kom fram till att 200-dagars MA (idag ofta även kallad för 40-veckors MA) illustrerar den långsiktiga trenden (primärtrenden) bäst. För mellantrenden (sekundärtrenden) är 34-dagars mest lämplig och 5-dagars visar den korta trenden (tertiärtrenden) bäst.
Granvilles system tolkas på sitt enklaste sätt i fyra grundregler:
- Stark köpsignal erhålls när 5-dagars MA skär 34-dagars underifrån
- Stark säljsignal erhålls när 5-dagars MA skär 34-dagars ovanifrån
- Svag köpsignal erhålls när 5-dagars MA skär 200-dagars underifrån
- Svag säljsignal erhålls när 5-dagars MA skär 200-dagars ovanifrån
Andra vanligt förekommande perioder för glidande medelvärden är följande. Grundreglerna är de samma. När ett kortare glidande medelvärde skär igenom ett längre underifrån på väg upp är det en köpsignal. Och när ett kortare glidande medelvärde skär igenom ett längre ovanifrån på väg ner är det en säljsignal.
- 200-dagars MA för den långa trenden (år)
- 50-dagars MA för medellånga trenden (kvartal)
- 20-dagars MA för korta trenden (månad)
De vanligaste indelningarna idag är MA-200 för långa trenden, MA-50 för medellånga trenden och MA-5 för korta trenden. Men många varianter förekommer.
Läs mer om glidande medelvärde här.
Globalfond
En globalfond investerar över hela världen. De fonder som är registrerade i ett visst land investerar ibland i hela världen utom det egna landet. Vanligtvis gäller det rena aktiefonder, men det finns även räntefonder och blandfonder som investerar globalt.
Golden cross
Ett begrepp inom teknisk analys. Golden cross är skärningspunkten där kort glidande medelvärde (till exempel 50-dagars) skär genom ett längre (till exempel 200-dagars) underifrån på väg upp. Golden cross är en köpsignal. Motsatsen kallas Death cross.
Goodwill
Särskild rubrik på balansräkningens tillgångssida, under immateriella tillgångar. Goodwill uppstår då ett företag förvärvar ett annat företag och betalar mer än det bokförda värdet, det vill säga köpeskillingen överstiger marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna, därav uttrycket förvärvad goodwill. Goodwill består ofta av mjuka värden som till exempel varumärke, patent, rättigheter, forsknings- och utvecklingsportfölj m m.
Gordons formel
En välkänd modell inom fundamental analys och företagsvärdering. Gordons formel beräknar nuvärdet av företagets framtida utdelningar. För att göra analysen behöver man känna till företagets tillväxt, utdelning samt investeringens avkastningskrav.
Definitionen för Gordons grundformel ser ut enligt följande:
P = d / (k – g)
där:
P = motiverad aktiekurs
d = utdelning
k = diskonteringsränta/avkastningskrav
g = tillväxttakten hos utdelningen
Till exempel, anta en aktie som varje år ger 6 kronor i utdelning i kombination med ett avkastningskrav på 8 procent. Motiverad aktiekurs blir då:
P = 6 / (0,08 – 0,00) = 75 kronor
Med antagandet om att utdelningarna förväntas växa med 5 procent per år ger det en kurs på:
P = 6 / (0,08 – 0,05) = 200 kronor
Gordons formel är dock en förenkling av en komplicerad verklighet. Analysmodellen antar evig livslängd och eviga utdelningar. Detta är i och för sig acceptabelt eftersom värdet av framtida utdelningar närmar sig noll. Vad som är värre är att tillväxtföretag som ger liten eller ingen utdelning kan bli grovt undervärderade. Om tillväxten dessutom är större än avkastningskravet blir värdet negativt. Med olika tillväxtscenarion ökar komplexiteten ytterligare. Närbesläktat med Gordons formel är kassaflödesmodellen. Istället för att titta på utdelningar beräknar man nuvärdet av företagets framtida fria kassaflöden. Läs mer i Analysskola.
Gäldenär
Den som har en skuld och är betalningsskyldig. Den som lånar ut kallas borgenär.
Handelsbalans
Ett nationalekonomiskt begrepp. Ett lands handelsbalans utgörs av värdet av ett lands export och import av varor under en viss period. Saldot utgörs av exportinkomsterna minus importutgifterna. Om exporten är större än importen säger man att handelsbalansen är positiv eller att landet har ett exportöverskott.
Hausse
Från franskan, ett generellt begrepp för kraftigt stigande börskurser. Motsvaras av baisse.
Hedge
Ett begrepp som innebär att man minskar risken i en aktieportfölj eller en annan position, vanligtvis genom att ta en motsatt position i derivat. En hundraprocentig hedge skulle eliminera all risk men samtidigt ta bort all vinstmöjlighet. Till exempel, man kan köpa säljoptioner i enskilda aktier eller i index vilka stiger i värde om börsen skulle falla. Till exempel, om portföljen innehåller 1 000 Volvoaktier kan en säljoption köpas med samma lösenpris som dagskursen. I tider med hög inflation kan man investera i fastigheter.
Uttrycket hedge kommer ursprungligen från jordbruket. Bönderna sålde sin skörd på termin för att i förväg vara helst säkra på vilket pris man skulle få när man väl skördade. Det engelska ordet hedge betyder häck, och tros komma från när bönderna satte upp häckar eller träd runt åkern för att skydda den från vind. På samma sätt skyddade man senare skörden mot oväntade prisfall genom att sälja på termin.
Hedgefond
Hedgefond är egentligen ett lite förvirrande begrepp. Många associerar begreppet med högriskfonder och derivatfonder, men egentligen är en hedgefond en fond som avviker från den traditionella aktiefonden och har större frihet. Istället investerar en hedgefond i alla typer av värdepapper för att få maximal avkastning givet en viss risk. Risken kan alltså både vara hög som låg och placeringstrategierna kan vara allt från synnerligen enkla till mer exotiskt komplicerade. En hedgefond kan investera traditionellt i aktier, men även blanka aktier och ta olika positioner i derivat.
Till exempel, en hedgefond med stor risk kan ha en standardavvikelse (hur avkastningen varierar, vilket är ett mått på risk) på så mycket som 15 procent. Medan en med låg risk ligger kanske runt 5-6 procent. En hedgefond som gjorde sig känd för enorma vinster och som bidragit till begreppsförvirringen är George Soros Quantum Fund. 1992 tog en hedgefonden en stor position mot engelska pundet och svenska kronan, vilket genererade en vinst på över 10 miljarder kronor.
En annan fond som gjorde sig känd, denna gången för enorma förluster, är Long Term Capital Management. Hedgefonden drevs av 1997 års nobelpristagare i ekonomi Myron Scholes och Robert Merton. Fonden havererade 1998 efter misslyckade derivatpositioner. Förlusterna uppgick till flera miljarder dollar och Long Term Capital Management behövde kortsiktig akut hjälp av amerikanska centralbanken Federal Reserve.
En viktig faktor som skiljer en hedgefond från en vanlig aktiefond eller räntefond är att hedgefondens avkastning är oberoende av den allmänna marknadsutvecklingen. Istället för att jämföras mot ett index, säger man att fonden har ett absolut avkastningskrav. Det vill säga, även om börsen rasar ska en hedgefond kunna åstadkomma en positiv avkastning. Det är också vanligt att portföljförvaltarens egna placeringsbara förmögenhet är investerad i fonden. Ofta har hedgefonder en hög minimiinsats, inte sällan en halv miljon kronor. En ny typ av hedgefond är andelsfond, eller fond-i-fond, ett slags hedgefond som köper andelar i andra hedgefonder för att sprida riskerna.
Hurdle rate
Ett amerikanskt begrepp som beskriver en minsta acceptabel lönsamhet som ett företag eller en investering måste uppnå för att berättiga sin existens. Till exempel måste ett företag på lång sikt nå en genomsnittlig lönsamhet (avkastning på kapital) som överträffar alternativa placeringar som marknadsränta plus en antagen riskpremie. Annars väljer slutligen ägarna att placera sitt kapital någon annanstans.
Hypotek
Säkerhet för lån.
Hävstång, hävstångseffekt
Ett central begrepp inom investering som innebär att man använder lån för att öka avkastningen på sin investering. Kallas leverage på amerikansk engelska och gearing på brittisk engelska. Till exempel, i en aktieportfölj kan man använda aktierna som säkerhet för att låna. Lånet används sedan för att köpa mer aktier. Stiger portföljen i värde ökar säkerheten och man kan låna ännu mer för att köpa mer aktier. Med en liten insats kan man i en stigande marknad åstadkomma explosiva resultat alltså. Risken är förstås att om börsen viker kan den egna insatsen raderas mycket snabbt. I värsta fall kan man bli skuldsatt.
Inom derivathandel är hävstångseffekten central, små förändringar i den underliggande varan kan ge stora förändringar i en option eller warrant. Till exempel, anta att Hennes & Mauritz-aktien handlas i 200 kronor. En köpoption med lösenkurs 190 kronor handlas i 10 kronor. Om H&M-aktien stiger 10 procent till 220 kronor kommer optionen att stiga med minst 20 kronor. Det ger en avkastning på 20 / 10 = 200 procent.
Hävstångseffekten i ett företag illustreras bäst av balansräkningen. Ett företag som är högbelånat och har en låg soliditet kan få en stor skillnad mellan avkastningen på totalt kapital och avkastningen på eget kapital. Till exempel, anta två företag med olika finansiering. Företaget A har en balansomslutning på 100 Mkr och inga lån. Soliditeten är alltså 100 procent. Företaget B har samma balansomslutning på 100 Mkr men också skulder på 90 Mkr. Soliditeten är alltså endast 10 procent. Anta nu att vinst efter skatt är 10 Mkr i båda företagen. Det innebär att lönsamheten på totalt och eget kapital i företaget A ser ut på följande sätt:
Avkastning på totalt kapital = 10 / 100 = 10 procent
Avkastning på eget kapital = 10 / 100 = 10 procent
Lönsamheten på totalt och eget kapital i företaget B ser ut på följande sätt:
Avkastning på totalt kapital = 10 / 100 = 10 procent
Avkastning på eget kapital = 10 / 10 = 100 procent
Den höga skuldsättningsgraden (låga soliditeten) ger alltså en stor hävstångseffekt i företaget B. Med samma resultat från rörelsen erhåller ägarna i företaget B en avkastning på 100 procent jämfört med avkastningen på 10 procent i företaget A. Risken är dock betydligt större i företaget B. En förlust kan radera hela det egna kapitalet och försätta bolaget i konkurs.
