Stigande räntor och ett mer svårnavigerat börsklimat har gjort att många sparare hänger med huvudet och misströstar. Kanske dags att sälja av och amortera på lånen, eller leva upp sparandet? Kanske det. Man kan också vända sig till sina förebilder för att påminna sig om vad långsiktighet är, och hur långsiktighet belönas. En sådan förebild är Aktiestinsen.
Lennart Aktiestinsen Israelsson är legendarisk bland aktiesparare. Det var en serie artiklar av börsskribenten Prokorny på 1940-talet som väckte hans intresse från början. En investering på 600 kronor i Sandvikaktier 1946 blev grundplåten till en aktieförmögenhet. Visserligen tog det 33 år att få ihop den första miljonen, men sedan gick det snabbare. Som mest var aktieportföljen värd 150 miljoner kronor. Jag intervjuade honom flera gånger för hans porträtt i Investera som mästarna. Vi har alla något att lära av Aktiestinsen.
En sådan lärdom var att alltid ha pengarna på börsen. Lennart hade hittat en Volkswagen som en bilhandlare ville ha 6 665 kronor för. Då han inte ville låna för bilköp sålde han ett aktieinnehav i Scania. Det blev en av hans sämsta affärer någonsin. Även om han var nöjd med bilen så minskade den ju i värde. Men det var inte det värsta. Under tiden passade hans sålda Scania-aktier på att stiga i värde till 42 000 kronor. ”Det blev nog Smålands dyraste bil, nästan 50 000 kronor”, sa han.
Lennart var värdeinvesterare med sunt förnuft, direkt influerad av Prokornys artiklar. I grunden finns uppfattningen att pris och värde inte är samma sak (ett eko från Benjamin Graham och alla stora värdeinvesterare). Text-TV räckte för kursuppdateringar. Och så läste han alla tidningarna för att följa med.
Grundreglerna bygger på substansvärde, direktavkastning och p/e-tal. Knappast några nyheter alltså, inte heller några formler med grekiska bokstäver. ”Det måste vara substans i bolaget”, sa Lennart. Helst ville han ”köpa kronan för 50 öre eller lägre”, det vill säga aktien ska ha en substansrabatt på 50 procent. Till exempel, en aktie med ett substansvärde på 60 kronor ska gärna ha en kurs på 30 kronor eller lägre.
”Kan man köpa en krona för 50 öre så säger det sig själv att det är en bra affär.”
P/e-talet ska helst vara i intervallet 5 till 20. Och så ska aktien ha en hög direktavkastning, gärna tre till sex procent. ”När jag ska köpa en aktie tänker jag på tre saker; vinsten per aktie, pris på eget kapital och direktavkastningen.
Just direktavkastning är något som Lennart ofta återkom till. Han gillade företag där vinsttillväxten är större än utdelningen. Till exempel ett företag som höjer sin vinstprognos från 6 till 8 kronor men inte delar ut mer än 3 kronor. Då finns det möjlighet till ökad utdelning och direktavkastning. Utdelningen ville Lennart ha för att betala dåvarande förmögenhetsskatten och för att kunna delta i nyemissioner utan att sälja av innehav. ”Har man små inkomster är det så roligt att få utdelning.”
Lennart hade 70 års erfarenhet av börsen och var med om fler bubblor och krascher än de flesta andra. Han sa ofta att börsen rasar då och då. ”Det är för att stockholmarna ska sälja sina aktier så att smålänningarna kan köpa dem billigt.” Ett viktigt nyckelord var långsiktighet, ibland tar det ett tag innan ett företags riktiga värden börjar synas i aktiekursen.
Det är viktigt att tänka själv och våga gå sin egen väg. I slutet av 1990-talet lyssnade han på hur alla pratade om it-aktier. Lennart räknade på ett av de nya konsultföretagen och såg att varje konsult värderades till 15 miljoner kronor. Det innebar att varje konsult skulle debitera ett timarvode på 15 000 kronor för att motivera värderingen. Lika skeptisk var han till Ericsson som värderades till 20 gånger eget kapital och 80 gånger vinsten. Och när staten sålde ut Telia till ett p/e-tal på 60 och med en direktavkastning på 0,5 procent tyckte han måttet var rågat.
”Folk verkar bara vilja köpa aktier när det är dyrt. Och sen när det är billigt är det ingen som vågar.”
Lennart lyckades med sunt förnuft och enkla regler bygga upp en privat aktieportfölj på 150 miljoner, som han sedan skänkte bort stora delar av. År 2012 utsågs han till hedersdoktor vid Högskolan i Jönköping för att han aktivt hade stöttat forskning och olika former av utbildning i Sverige och särskilt i Jönköpingsregionen. Hans aktieportföljer fortsätter att skapa värden på börsen och för samhället. Det är prestationer som är lätt att inspireras av.
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
- Investera som mästarna
- Aktiestinsen skänker miljoner
- Aktiestinsen ny hedersdoktor vid Högskolan i Jönköping
- Vad jag tänker på när jag tänker på att spara
- Bli en investerare
