Bilias kalldusch

Få har väl undgått nyheten från igår kväll att Volvo Cars har sagt upp avtalet med Bilia. Bilias aktiekurs slaktades direkt på morgonen och nu på eftermiddagen är raset runt 25 procent.

Så vad är det som händer? Även bilbranschen möter nu upp med digitaliseringsvågen och ser ut att omstruktureras. Tesla leder vägen med egen direktförsäljning. I förlängningen av det försvinner kanske mellanled helt när försäljning sker som e-handel i kombination med show-rooms. Med andra ord, hela bilaffären är föremål för en global förändring.

Tittar vi på siffrorna för Bilia ser det ut så här. Bilias omsättning (2019) av Volvobilar var 6,4 miljarder kronor. Det motsvarar runt 20 procent av totala omsättningen på 29,5 miljarder kronor. Bilia riskerar alltså att tappa 20 procent av sin försäljning om två år när avtalet löper ut. Det låter illa.

Men att vara återförsäljare till Volvo är ingen fet affär. Täckningsbidraget (TB) för Bilia i Volvoaffären 2019 var endast 80 mkr, en täckningsgrad på 1,2%. Operativt rörelseresultat för Bilia var 1 239 miljoner kronor. Resultatmässigt är det alltså knappt en buckla i plåten, en repa på sin höjd. Av Bilias rörelseresultat kommer 70 procent från service-affären. Resten är begagnade bilar, en växande bransch, och andra bilmärken.

Men service-affären av Volvobilar är naturligtvis väldigt viktig för Bilia. Och även service-avtalet är uppsagt. Bilia har sagt att de vill fortsätta med service av Volvobilar efter den tvååriga uppsägningstiden och kommer att ansöka om förnyad auktorisation.

I september köpte Volvo upp återförsäljaren Upplands Motor. Man aviserade även att man vill ta över återförsäljaren Bra Bil. Denna nyhet flög under radarn för många, men väckte uppmärksamhet hos andra. Många såg det som en varningssignal för att Volvo nu vill ta över försäljning och distribution. Göra som Tesla.

Samtidigt blir jag lite förvånad över att Volvo jagar så hårt för 80 miljoner i TB. Det kommer dessutom knappast att vara helt gratis att lägga vantarna på de pengarna. Eller att investera i kapacitet för att ta hand om eftermarknaden. Men det är en svårare analys. Att uppsägningen av avtalet kom som en överraskning är nog en riktig beskrivning, inga blankningar finns registrerade.

Så jag ringde runt lite. Här är den bild jag fick. Det har gnisslat mellan Volvo och Bilia under en lång tid. Hos Volvo tycker man att Bilia har vuxit sig för stora, har blivit lite kaxiga, och att de går sin egen väg för mycket. När alla andra återförsäljare accepterar Volvos kriterier är det nästan alltid Bilia som är besvärliga. När Volvo ställde krav på att bilarnas programvara skulle uppdateras automatiskt via wi-fi när de var på service gnisslades det bland återförsäljarna, men de gick med på det och investerade i den utrustning som krävdes. Volvo subventionerade investeringen men till slut skulle återförsäljarna få ta kostnaden själva. Alla gjorde som Volvo sa, utom Bilia som lade på en extra kostnad till kund ovanpå servicekostnaden.

Det finns gott om liknande exempel på att Bilia har gjort som de vill. Att de blivit för stora, för kaxiga. Och i Volvo-sfären är det Volvo som bestämmer. Så Volvo har gett Bilia en knäpp på näsan. Eller snarare en rak höger.

Men Upplands Motor och Bra Bil då? Det är känt att Volvo vill gå mot en större andel försäljning via nätet. En siffra som nämns är 50 procent om fem år. Dock behöver sluthantering ske någonstans. Volvo vill inte lägga så mycket ansvar på de mindre återförsäljarna utan har därför köpt Upplands Motor för detta syfte, som dessutom ligger logistiskt utmärkt till för distribution.

Så vad händer nu? Worst case är naturligtvis det som börsen tar höjd för idag, att Bilia tappar Volvo helt. Något som kommer sätta skräck i många mellanhänder. Men jag sticker ut hakan här och säger att Bilia faktiskt får förnyat förtroende som återförsäljare och beviljas auktorisation för verkstadstjänster till Volvo. Men till lite nya villkor kanske. Och de får rätta in sig i ledet. Säg att Bilia får ge Volvo en del av 80 miljoner kronor i TB per år för att få fortsätta vara återförsäljare. Kanske kommer den affären att tyna bort framöver när nätförsäljningen ökar. Men de får behålla eftermarknaden med service och reparation.

Med andra ord, Bilia får lägga sig som en labrador vid husses fötter för att få fortsätta njuta av värmen från den sprakade brasan. To be continued.

Läs även: Analys av Bilia

/Jonas Bernhardsson

 


 

Vilken slags investerare är du?

Vad avgör om man blir en skicklig investerare? I vilken utsträckning är det något man kan lära sig? Är vissa nedärvda egenskaper eller beteenden överrepresenterade bland framgångsrika investerare? Det här är frågor med fler bottnar än vad många kanske tror.

I boken Investera som mästarna utforskar jag kopplingen mellan personlighet och investeringsstil. Sambanden är starka, ibland verkar personlighet vara viktigare än metodik. ”Vår investeringsstil passar våra personligheter och hur vi vill leva våra liv”, säger Buffett och Munger. Jack Schwager uttrycker i Market Wizards samma slutsats: ”Framgångsrika traders hittar en metod som passar deras personlighet.”

Men kan man mäta personlighet? Det finns en uppsjö av verktyg för att kartlägga personlighet, drivkrafter och beteende, allt från bokstavskombinationer till färger och arketyper med kul smeknamn. När C. G. Jung 1921 publicerade sin banbrytande teori om psykologiska typer fick vi för första gången praktiska verktyg för att mäta och beskriva personlighetstyper.

Från Jung tar vi ett kliv till klassiska Myers-Briggs. Enligt Jungs utökade teori om typernas psykologi finns fyra personlighetsdimensioner, eller motsatspar, vilket ger sammanlagt åtta olika preferenser:

Preferenserna ger sedan en matris med 16 olika så kallade MBTI-typer. Preferensen kan vara stark eller svag, men oftast har du en nedärvd preferens. En vanlig jämförelse är till exempel om du är vänsterhänt eller högerhänt. Du kan öva upp dig att skriva med vänster eller höger hand, men du har en nedärvd preferens som du föredrar. Samma med MBTI.

För att ge en liten uppfattning av varje personlighetstyp följer här några enkla stickord som en kort beskrivning av varje typ. Och tänk nu på att det är typer som beskriv, inte individer. Individuella nyanser kan vara stora.

  • ISTJ är praktisk, punktlig, jordnära, pliktuppfyllande, ansvarstagande
  • ISFJ är hjälpsam, ordentlig, ansvarsfull, lojal, tålmodig, detaljerad, traditionell
  • INFJ är varm, känslig, impulsiv, reserverad, helhetsorienterad, idealistisk
  • INTJ är visionär, privat, global, självständig, kritisk, originell, logisk, intellektuell
  • ISTP är spontan, här-och-nu, pragmatisk, realistisk, faktaorienterad, risktagande
  • ISFP är lugn, tillitsfull, harmonisk, flexibel, anspråkslös, observant, lojal
  • INFP är djupsinnig, idealistisk, kreativ, ordentlig, plikttrogen, empatisk, lojal
  • INTP är reflekterande, självgående, logisk, skeptisk, teoretisk, tankfull, reserverad
  • ESTP är direkt, mångsidig, okomplicerad, energisk, impulsiv, pragmatisk
  • ESFP är samarbetsvillig, vänlig, lekfull, pratsam, social, samarbetsvillig, tolerant
  • ENFP är öppen, fantasirik, spontan, uttrycksfull, nyfiken, entusiastisk, oberoende
  • ENTP är utforskande, rationell, utmanande, smart, påhittig, initiativrik, taktisk
  • ESTJ är beslutsam, organiserad, saklig, ansvarsfull, effektiv, direkt, jordnära
  • ESFJ är hjälpsam, sällskaplig, taktfull, sympatisk, traditionell, ordentlig, lojal
  • ENFJ är energisk, diplomatisk, verbal, behaglig, ansvarsfull, entusiastisk, trevlig
  • ENTJ är strategisk, tuff, kritisk, handlingskraftig, målmedveten, metodisk, logisk

Funkar MBTI? Kritiken brukar utgå från att analysen bygger på självskattning och att beteende kan variera beroende på situationsfaktorer. Det är relevant kritik. Diskussionen om vår personlighet, drivkrafter och beteende är naturligtvis mer komplex än ett test med ett antal flervalsfrågor, men MBTI är tillräckligt djup för att inbjuda till självreflektion kring frågan om vem man är och hur ens personlighet och beteende påverkar investeringsstil.

Jag har arbetat med MBTI-test i olika sammanhang och gjort testet upprepade gånger. Som yngst var jag 25 år när jag gjorde det. Jag får alltid samma resultat, jag är en INTJ. Trots att jag avskyr etiketter så har jag börjat acceptera mitt vanligaste beteende i åtta dimensioner.

Vilken personlighet har investerare? Jag tycker man bör vara försiktig med analys av kausala korrelationer här. Vi är komplexa och delvis oförutsägbara individer och verktygen för att mäta vår personlighet är trubbiga. Men det finns ändå ett antal tankeväckande studier. I High Performing Investment Teams intervjuar Jim Ware och Jim Dethmer investerare och använder MBTI för att kartlägga deras personlighet.

I korta drag kan man sammanfatta deras resultat så här: 40 procent hade preferensen E (extrovert), 60 procent I (introvert); 20 procent hade preferensen S (detaljer, praktiska), 80 procent N (teoretiska, helhetsbild). Nästan 100 procent hade preferensen T (tänka) och J (struktur, beslut).

Den överlägset vanligaste MBTI-typen var XNTJ (ENTJ och INTJ). Mer än 50 procent av investerare är XNTJ, trots att dessa två typer endast utgör mindre än fem procent av den totala populationen. Det vanligaste temperamentet var följaktligen NT (vetenskap, rationalist). Warren Buffett anses ha SJ-temperament (ISTJ), Charlie Munger och George Soros anses ha NT-temperament (INTJ respektive INTP).

I den livslånga resan att nå självkännedom är MBTI ett praktiskt verktyg som adderar värde. På nätet finns ett antal gratis test som är OK, både på svenska och engelska. Jag länkar till några av dem längre ner.

Din investeringsstil kommer att spegla din personlighet, och oavsett vilka dina svagheter är kommer marknaden att hitta dem – så försök inte vara någon du inte är. Rådet från Oscar Wilde för över 100 år sedan står sig därför fortfarande alldeles utmärkt idag: var dig själv, alla andra är redan upptagna.

Vilken slags investerare är du?

Länkar till gratis MBTI-test:

16 personalities

Personlighetstyp

Humanmetrics

/Jonas Bernhardsson

 


 

Har du sunt förnuft? Grattis!

Som nybörjare är det lätt att få intrycket att man måste vara väldigt intelligent för att lyckas som investerare. Många proffs och wannabees svänger sig med en speciell jargong, en blandning av standardiserade akronymer och egensnickrade ibland obegripliga begrepp och slang.

Det är lätt att tro att det är väldigt, väldigt komplicerat. Och att de som sysslar med investeringar är väldigt, väldigt begåvade.

Om du som läser detta är nybörjare kan du dock slappna av. Läs din One Up On Wall Street och inse att amatören ibland kan ha ett övertag mot proffsen, och att de stora investerarna aldrig nämner intelligens som avgörande egenskap utan istället pratar om sunt förnuft och rätt temperament. Warren Buffett säger så här med sin sedvanliga humor:

“To be a great investor you don’t have to have a terrific IQ. If you’ve got 160 IQ, sell 30 points to somebody else because you won’t need it in investing.”

En annan känd investerare är John Templeton som slog index i 50 år. Jag fick förmånen att göra en intervju med honom sommaren 2007, ett år innan han gick bort. Även Templeton sa samma sak:

”Successful investing is only common sense. Each system for investing will eventually become obsolete.”

Även legendariske Jim Rogers som grundade Quantum-fonden med George Soros säger att investering mest handlar om sunt förnuft:

”Good investing is just common sense. But it is astonishing how few people have common sense – how many people can look at the exact same scenario, the exact same facts and not see what is going to happen. Ninety percent of them will focus on the same thing, but the good investor will see something else.”

Ytterligare en variant på sunt förnuft för investerare kommer från John Bogle, upphovsman till den första indexfonden. Bogle menar att för de flesta amatörer är bästa strategin att vara investerad i marknaden hela tiden. Han skriver i The Little Book of Common Sense Investing att man inte ska bry sig om att leta efter nålen i höstacken, det är inte värt besväret, utan istället bara köpa in sig i höstacken och låta tiden göra jobbet.

Lynch menade att den genomsnittlige amatören kan göra utmärkta placeringar med hjälp av observationer man gör i sin vardag. Buffett menar att du ska rikta in dig på att köpa bra företag när de inte är för dyra. Att företaget är bra är viktigare än att det inte är för dyrt.

Många investerare nämner också vikten av att ha rätt temperament, vikten av att vara disciplinerad och motstå impulser och känslomässiga beslut. Buffetts vapendragare på Berkshire Hathaway Charlie Munger:

“A lot of people with high IQs are terrible investors because they’ve got terrible temperaments.”

Buffett: “Once you have ordinary intelligence, what you need is the temperament to control the urges that get other people into trouble in investing.”

Så ta ett djupt andetag och pusta ut, du behöver inte vara ett överintelligent schackspelande mattegeni med livslångt medlemskap i Mensa för att göra bra investeringar. Sunt förnuft är din mest värdefulla tillgång som investerare. 

/Jonas Bernhardsson

 


 

Mina bästa boktips

Jag får ibland frågan om vilka böcker jag rekommenderar för investerare. So here you go. Det här är min lista över de 10–20 böcker som påverkat mig mest genom åren och som jag fortfarande återvänder till med jämna mellanrum. Ingen inbördes rangordning. Jag förmodar att om tio år har några böcker tillkommit, men ingen har fallit bort. Vi får se.

 

One Up On Wall Street (1989)

Peter Lynchs bok gick hem hos mig redan från första början. Jag tycker om den lätthet med vilken Lynch berättar om sin investeringsstil, humorn och känslan han förmedlar att gemene man kan slå proffsen genom att använda egen kunskap om sin vardag. En klassiker om sunt förnuft på aktiemarknaden.

Reminiscences of a Stock Operator (1923)

Få böcker har gjort så stort intryck på mig som Lefevres berättelse i första person om spekulanten Jesse Livermore för 100 år sedan. Det är egentligen häpnadsväckande lite som har hänt med spekulantens psykologi på 100 år. En av de mest citatvänliga böcker som finns. Jag skriver om Livermore i en blogg här.

A Random Walk Down Wall Street (1973)

Malkiels bok är späckad med intressant information. Den är något akademisk, men med en hel del torr humor. Huvudbudskapet är att marknaden är effektiv och att det är svårt eller omöjligt att över tid överträffa en bred aktieportfölj. Samtidigt visar Malkiel vilken fantastisk placering börsen är över tid. Bra allmänbildning och mycket nyttig läsning för alla investerare.

Market Wizards (1989)

Schwagers första bok där han intervjuar traders och berättar ingående och personligt om hur de arbetar. Boken var en stor ögonöppnare för mig, detta var tiden innan alla bloggar och poddar. Här kan man få en inblick i hur det är att vara en trader, och i vissa fall en investerare. Även New Market Wizards och Stock Market Wizards är bra.

Stocks for the Long Run (1994)

Siegels bok är en tegelsten och inget man sträckläser. Den är lite i samma anda som Malkiels bok. Jag återvänder ofta till den och använder den ibland som referensbok. Här finns omfattande statistik. Siegel berättar inte vilka aktier man ska äga, eller när man ska köpa aktier, men att man ska äga aktier.

Thinking, Fast and Slow (2011)

Behavioural finance har blivit stort idag och det var Kahneman och Tversky som lade grunden genom att utforska våra irrationella beteenden. Michael Lewis berättar i The Undoing Project historien om hur de båda israelerna träffades och började jobba ihop. Howard Marks skriver om tillämpningen för investerare i The Most Important Thing.

The Big Short (2010)

Egentligen har jag lust att rekommendera alla Michael Lewis böcker för hans förmåga att berätta om komplexa ekonomiska händelser och väva in personporträtt för att skapa dramatik och förståelse. Lewis beskriver vad som hände hösten 2008 när Lehman Brothers gick omkull och startade en djup finanskris. Lewis följer några investerare som gick mot strömmen. Väldigt inspirerande. Jag skriver om Michael Burry, en av investerarna, i en blogg här.

How To Make Money in Stocks (2004)

En bok som jag kom tidigt i kontakt med och som gjorde intryck. O´Neill skriver enkelt, lättläst och begripligt om hur han jobbar med att hitta investeringar. Det här är en bok som håller bra.

The Warren Buffett Way (2004)

Det finns många böcker om Buffett, svårt att välja bara en. Men denna är en klassiker som jag fortfarande tycker är bra. Alla seriösa värdeinvesterare måste ha minst en bok om Buffett i sitt bibliotek.

The Intelligent Investor (1949)

Jag tvekade om jag skulle ta med Grahams bok. Ja, det är en klassiker. Ja, det är den bok som har påverkat Buffett mest. Men den är också lite omständlig och bitvis tråkig. Så det är kanske inte boken man ska börja med. Egentligen kan man sammanfatta boken i minst tre insikter: skilj mellan pris och värde, säkerhetsmarginal och Mr Market. Och eftersom de tre insikterna är så briljanta och avgörande för en investerare får boken en plats på min lista.

Common Stocks and Uncommon Profits (1960)

Buffett hade två läromästare som påverkade honom väldigt mycket, Benjamin Graham och Philip Fisher. Detta är Fishers bok som utvecklar mycket av Grahams tankar. Fisher var en excentriker och enastående investerare. När han var 85 år berättade han att han letade efter investeringar som han kunde behålla i minst 30 år. Jag skriver om Fisher i Investera som mästarna.

Technical Analysis of Stock Trends (1948)

Originalet till att beskriva teknisk analys. I en djungel av böcker om TA tycker jag att denna (och Prings bok Technichal Analysis Explained) är mest uttömmande. Ett fantastiskt referensverk.

Seeking Wisdom, From Darwin to Munger (2003)

En lite udda bok full av guldkorn om investeringar, filosofi, vidsom och livet.

Fler boktips hittar du här

Trevlig läsning!

/Jonas Bernhardsson

 


 

Bubblans anatomi & räntan

Börshistorien visar att marknader bubblar och kraschar. En bubbla uppstår när reala ekonomiska faktorer som till exempel företagets vinstutveckling förlorar inflytande på kursutvecklingen och vi i stället får en prissättning som styrs av att investerare i första hand ser till vad de tror att andra investerare kommer att göra – Greater Fool Theory.

Bubblor är inte unikt för finansiella marknader utan dyker även upp på marknader för bostäder, konst och antikviteter. Historikern Edward Chancellor hävdar i Devil Take the Hindmost att bubblor går långt utanför finansiella marknader och genomsyrar hela samhället.

Den som först dissekerade bubblans anatomi var professor Hyman Minsky vid Washington University i St. Louis under 60-talet. Minsky var ökänd för sin pessimism och dystopiska syn på marknaden. Minskys teorier föll i glömska men uppmärksammades igen på 70-talet av historikern Charles Kindleberger som lånade friskt från Minsky och sammanställde ett uttömmande verk om bubblor: Manias, Panics and Crashes.

Efter subprime-krisen 2008 fick vi ytterligare en modell. Det var Jean-Paul Rodrigue vid Université de Montréal som gjorde en bild där bubblan delas in i fyra faser. Denna bild fick en stor spridning och är kanske den som är mest känd idag.

Nobelpristagare Robert Shiller menar att man kan diagnosticera finansiella bubblor på ungefär samma sätt som man diagnosticerar mental ohälsa. Shiller:

”Major speculative bubbles are always supported by some superficially-plausible popular theory that justifies them, and that is widely viewed as having sanction from some authority figures. These may be called new-era theories.”

Investeraren Eddy Elfenbein har en mer lakonisk syn på vad som egentligen är en bubbla: “A bubble is a bull market in which you don’t have a position.”

Har vi en bubbla idag och i så fall var? På börsen? Tech-aktier? Gaming? FAANG? På fastighetsmarknaden? Om vi har en bubbla sneglar jag i första hand på obligationsmarknaden. Vi kanske har haft alltför låg ränta under alltför lång tid.

 

 

Vi har haft ränta i femtusen år. Men det är först det senaste årtiondet som några ljushuvuden på världens centralbanker har kommit på idén att vi kan sätta den till noll utan att vi får andra konsekvenser än att börs och tillgångar rusar och att ekonomin  hålls under armarna.

Vad är ränta? Man kan säga att ränta är priset på pengar, eller kostnaden för att låna någon annans sparande. Är räntan låg är pengar billigt och tvärtom. Marknadsräntan utgörs av avkastningen på statsskuldväxlar och statsobligationer.

I februari 2015 blev den svenska reporäntan för första gången någonsin negativ. Det är bara 23 år efter att Riksbanken hade en ränta på 500 procent. Så vad är rätt ränta egentligen? Vi lever i ett spännande ekonomiskt experiment där sista kapitlet inte är skrivet än.

Centralbankerna är betydligt yngre än räntan de experimenterar med. Världens äldsta centralbank är Sveriges Riksbank från 1688. Men det är ingen naturlag att centralbanker måste bestämma räntan. Det kan göras direkt av låntagare och långivare.

Så räntan är nyckeln. Om och när räntan normaliseras kommer värderingar på andra marknader att synas. Då får vi se om det var en bubbla eller bara ännu en bull market som några missade.

To be continued.

Läs även: Ränta – hur fungerar det?

/Jonas Bernhardsson 

 


 

Senaste blogginläggen

29 september 2021
16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020

Investera som Mästarna - Ny Bok

Search