Utdelning eller inte utdelning?

Synen på utdelningar är rätt spridd bland investerare. Är det bra med bolag som ger utdelning och att aktien har en direktavkastning, eller spelar det ingen roll? Jag vill här dela med mig av forskningsläget samt min egen syn.

Ett viktigt utgångsläge är att det endast är bolagets totalavkastning som är intressant. Och den totala avlastningen erhåller vi investerare på två sätt: en (eventuell) ökning av aktiekursen och en likvid utdelning som avskiljs. I de flesta bolag sker utdelningen en gång per år, oftast under våren april–maj. Men det finns bolag som delar ut varje kvartal, till exempel: Lundin Energy, Klövern, Autoliv och Apple. Och så finns det bolag som delar ut en gång per månad, i Sverige har vi fastighetsbolaget Cibus.

Ju större andel av bolagets vinst (kassaflöde) som delas ut, desto lägre kursuppgång och vice versa. Skulle bolaget dela ut hela värdeökningen har du i teorin ingen uppgång i kursen alls. Och ett bolag som helt saknar utdelning ser istället hela värdeökningen återspeglas i aktiekursen. På svenska börsen delas ungefär en tredjedel av årsvinsten ut.

För utdelningsjägare är utdelningen avgörande. Det är den del av avkastningen i portföljen som erhålls i form av likviditet. Men i praktiken kan man lika gärna ha en portfölj med bolag som helt saknar utdelning och istället skala av 4–5 procent per år och se det som utdelning.

Vad säger forskningen? I boken A Random Walk Down Wall Street sammanfattar Burton Malkiel synen på fundamental aktievärdering i 4 punkter:

  1. En rationell investerare är villig att betala ett högre pris för en aktie ju större tillväxten i vinst och utdelning är, samt ju längre tillväxten förväntas vara.
  2. En rationell investerare är villig att betala ett högre pris för en aktie ju större del av vinsten som delas ut som utdelning till aktieägarna.
  3. En rationell investerare är villig att betala ett högre pris för en aktie ju mindre riskfylld aktien är.
  4. En rationell investerare är villig att betala ett högre pris för en aktie ju lägre marknadsräntan är.

Just punkt 2 är intressant. Malkiel menar att risken minskar ju större del av vinsten som delas ut, därför ska bolag som lämnar utdelning värderas högre än bolag utan utdelning. Det kan man naturligtvis ha synpunkter på. Varför dela ut om bolagets avkastning är bättre än andra alternativ? Men som investerare kan du alltid välja att återinvestera utdelningen.

För min egen del jagar jag inte utdelning. Min syn på utdelningar är positiv, men inte avgörande. Jag har Cibus i portföljen för att jag gillar deras affärsidé och tillväxtplaner och för att de faktiskt ger utdelning en gång i månaden. Men jag har också Storytel som förmodligen inte kommer lämna utdelning på många år framöver.

För mig handlar utdelningar framför allt om följande enkla tanke: genom att ett bolag lämnar utdelning minst en gång om året påminns ledningen hela tiden om ägarna. Det sätter också fokus på kassaflöde och kapitalbindning.

I USA pratar man om utdelningsaristokrater – dividend aristocrats. Det är bolag som höjt utdelningen minst 25 år i följd. Det har varit möjligt för att de haft en stabil vinstutveckling, hög lönsamhet, stark balansräkning och starka kassaflöden samt ofta tydliga utdelningsmål.

Sånt gillar jag som ägare.

/Jonas Bernhardsson

Illustration: filmatisering av pjäsen Hamlet av William Shakespear med Laurence Olivier i huvudrollen (1948)

 


 

Investeraren firar 25 år!

I år är det 25 år sedan Investeraren gavs ut. Då 1996 hade boken titeln Trading Guiden – en handbok om spelet på finansmarknaden. Fokus var på hur finansiella marknader fungerar. 2002 kom en utökad version med titeln Tradingguiden – allt du behöver veta om finansmarknaden. Boken fördjupade resonemangen om fundamental analys och berättade storyn om åren i slutet av 1990-talet som ledde fram till it-bubblan. 2019 var det dags igen, nu med titeln Investeraren – allt du behöver veta om finansmarknaden. Boken har växt i omfång och djup med nya kapitel om åren efter it-bubblan, nya affärsmodeller, FAANG, digitalisering och internet samt mer om fundamental analys, börsbubblor och psykologi.

Äldre omslag från 1996 och 2002

Bakgrunden till boken är lite brokig. Jag hade avslutat ett jobb i Holland som ung civilekonom och ville prova något annat. Jag hade egna erfarenheter kring trading och investeringar som jag ville bygga vidare på med research. Pengarna skulle räcka drygt ett år om jag levde snålt. En long shot verkligen. Men jag hade snubblat över några fascinerande böcker i en bokhandel på Spui i Amsterdam. Den ena var Reminiscences of a Stock Operator av Edwin Lefevre, den andra var One Up on Wall Street av Peter Lynch och så berättelsen om holländska tulpanlökar på 1600-talet: Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds.

Några urgamla insikter som slagit många investerare genom åren drabbade nu även mig med full kraft ­­– ”like I was shot with a diamond… a diamond bullet right through my forehead” – att finansiella marknader egentligen alltid har fungerat på samma sätt, att det är en evig kamp mellan två mänskliga drivkrafter: girighet och rädsla – greed and fear. Att köpare och säljare som försöker komma överens om ett pris samtidigt värderar tillgången de förhandlar om. Att finansiella marknader är stökiga på kort sikt och effektiva på lång sikt. Att en investering i aktiemarknaden innebär ett direktägande i värdeskapande verksamhet. Att… att… Jag var ohjälpligt fast i kaninhålet. Allt annat försvann. Det enda jag kunde tänka på var research. Jag ville lära mig allt.
 

 Bokhandlarna och antikvariaten runt Spui, Amsterdam


Jag letade upp och läste varenda bok jag kunde hitta om börsen och investeringar. Jag blev stammis hos bokhandlarna och antikvariaten runt Spui och förhandlade om priset på tummade skyltexemplar. Jag slukade böcker på löpande band. Buffett, Graham, Fisher, Lynch, Soros, Schwager, Malkiel, Lewis, alla stod de på en hylla och väntade på mig.

Amsterdam Bourse exteriör


Jag besökte Amsterdam Bourse och forskade på börsens historia, irrade runt i katakomberna på Amsterdams Stadsarkiv, intervjuade investerare, satt på caféer och skrev. Alla var vänliga och ville hjälpa en ivrig svensk som hade gått ner sig i kaninhålet. Jag insåg omedelbart vilka brister mina egna kunskaper hade och började mödosamt fylla i och bygga ut. Det var en otroligt rolig och utvecklande tid.

Amsterdam Bourse interiör


Jag mindes något som George Soros hade sagt om vad som behövs för att man ska kunna utvecklas och tänka i nya banor: you need idle time at your hands. Helt rätt. Jag gick till slut i mål och skickade ett första manus till några förlag. Och så kom det sig att finansmannen och nyblivna förläggaren Tomas Fischer på Fischer & Co ringde upp mig på en knastrig telefonlinje från St Bartholomeus och sa att han väldigt gärna ville ge ut min bok om finansmarknaden. 

En frihet med arbetet som jag minns är att jag oftast satt på caféer i Amsterdam och gick genom anteckningar och jobbade, med en kallnad koffie verkeerd bredvid mig. En favorit var Café Luxembourg på Spui, en annan var Café Americain intill Leidseplein och så ett café (som bytt namn några gånger) med stora spröjsade fönster ut mot hörnet av Keizergracht och Leidsestraat. 

Amsterdam caféer, några favoriter


Numera brukar jag resa hit ett par gånger varje år. Det är en fin känsla av tillfredsställelse och förundran, att kunna sitta vid samma fönster 25 år senare med sitt material och titta ut genom de där höga spröjsade fönstren jag minns så väl. Från ax till limpa och en lärorik resa. Bokhandlarna och antikvariaten runt Spiu finns kvar.

Att börja läsa är något av det mest utvecklande jag gjort. Det har gett mig möjlighet att ”tänka med någon annans huvud” (Schopenhauer), det har gett mig kunskap och förståelse, stora läsupplevelser – och så har det lett mig till börsen och investeringar, vilket har varit det i särklass mest lönsamma jag gjort. Jag är väldigt tacksam för allt detta.

De senare åren har jag kunnat checka in på bättre hotell. En favorit är Ambassade Hotel på Herengrach, ett stenkast från Café Luxembourg och bokhandlarna på Spui. Här har jag suttit och arbetat många gånger. Ambassade är författarnas och förläggarnas hotell och huserar ett bibliotek med över 5 000 signerade böcker av författare som bott på hotellet. Eelco Douma är manager och sköter allt med fast hand. Ibland skyltar han med min bok när jag är här och så pratar vi om huspriserna längs kanalerna och gentrifieringen av centrum eller om Jay McInerney varit tillbaka.

 Ambassade Hotel och Literaire Salon/Library Bar, Herengracht


Börsen är för mig fortfarande väldigt förknippad med Amsterdam. De flesta tänker på New York och Wall Street, men jag tänker på Amsterdam. Här finns världens äldsta börs, här uppstod den galna bubblan i tulpanlökar och så är staden ett historiskt centrum för handel, precis som Venedig. Amsterdam är ett typexempel på hur välstånd har byggts, från en liten fiskeby till en blomstrande stormakt på 1600-talet och idag en internationell stad rik på kultur, historia och handel. Här möts gammalt och nytt i en spännande smältdegel. 


Få böcker lever i 25 år. Väldigt många läsare har hört av sig genom åren och tackat för boken och berättat att den varit deras introduktion till börsen och investeringar, även erfarna investerare har berättat att de funnit värdefulla insikter eller nya perspektiv. Det värmer extra mycket och påminner mig om min egen resa. Tack för alla fina omdömen och tack till alla som stöttat genom åren.

/Jonas Bernhardsson

Blogg – research på Amsterdams Stadsarkiv

Ambassade – the writers’ hotel

Mina bästa boktips

18 coolest libraries in Amsterdam

Fotografier: eget fotoalbum (utom på Eelco Douma som är från Literaire Salon/Library Bar)

 


 

It-kraschen 2000 och andra vågen 2021

Nu i mars är det ett år sedan börsraset i pandemin härjade som värst. Och så är det 21 år sedan it-bubblan sprack. Efter 1990-talets börsfest och galna värderingar nyktrade marknaden till slut till, som den alltid gör förr eller senare, och började justera ner börsvärden till de förväntade vinster som aldrig kom. Raset blev upp till 70 procent från toppen den 6 mars 2000. Ericsson var ett blysänke.

Börsfester är roliga och galna och förmögenheter skapas, såväl flyktiga som mer bestående. Men börsen kan också vara brutal. Och när värderingar drar iväg finns det på sikt bara två möjliga utfall: värden faller för att möta mediokra vinster, eller vinster stiger för att möta värderingar. Inga bubblor varar för evigt, och inga bolag kommer vara undervärderade för evigt.

Värderingarna idag är historiskt höga, precis som de var 2000. Så det ligger nära till hands att slentrianmässigt dra bubbelkortet även denna gång. Men som vanligt är det aldrig riktigt så enkelt. Det vi ser idag är den andra vågen av digitalisering och internet. I första vågen såg vi pionjärer som Jim Clark, Steve Jobs, och Bill Gates. I Sverige hade vi egna rock-stars med Johan Stael von Holstein, Jonas Birgersson, Kajsa Leander och Ernst Malmsten.

Idag har Hinklarna tagit över. Få vet vem Bert Hinkler är. Bert var den andra personen att flyga solo över Atlanten, efter Charles Lindbergh. Bert Hinkler var en typisk nummer två. Hinkler flög bättre, rakare och mer ekonomiskt. Han vidareutvecklade och förbättrade en historisk pionjärinsats. Men få vet vem det är. Först kom alltså pionjärerna, sen kom Hinklarna. 


21 år efter it-kraschen har vi en liknande situation. Hinklarna har tagit över. Ingen höjer på ögonbrynen idag över Leander & Malmstens affärsidé att sälja märkeskläder på nätet. Jim Clarks revolutionära idé att inte bara sälja utan även distribuera digitala produkter och tjänster via nätet tycker alla är en självklarhet. Tänk streamingtjänster och SaaS-bolag. Och vad händer när alla till slut är på nätet? Sprays sociala forum var nytt då, idag är Facebook standard.

Eller som entreprenören Marc Andreessen säger: “Every failed idea from the dotcom bubble would work now.”

FAANG har gått i spetsen för andra vågen av lyckade it-företag. Och när jag skriver lyckade menar jag att deras vinstutveckling har fyllt upp kostymen. De levererar. Och när vinsterna exploderar blir halveringstiden på p/e-talen allt kortare.

Jeff Bezos har visat sig vara både en pionjär och en Hinklare. Amazon störtade i it-kraschen men reste sig som fågel Fenix ur askan och återuppstod. Likadant gjorde Apple. Båda bolagens marknadsvärde är top 5 i världen idag. Amazons aktie kraschade i mars 2000, men var du med på IPO 1997 har du ändå fått en total avkastning på 120 000 procent.

Sverige var ett pionjärsland på 1990-talet, och vi är det idag i andra vågen. Magnus Andersson brukar skriva om de svenska FAANG-bolagen som Evolution Gaming, Embracer, Fortnox, Storytel och Spotify. De flesta känner fortfarande igen namnen på de svenska pionjärerna från slutet av 1990-talet, men få utanför finanstwitter vet vem Martin Carlesund är, och då är han ändå VD för Evolution Gaming, vars bolagsvärde i tysthet tagit sig in på top-10 i Sverige. Hinklarna har tagit över.

Men visst bubblar det på andra håll 2021. Som vanligt är det lätt att förledas av slagkraftiga och sexiga narrativ om marknadsdominans, multipelexpansion och världsherravälde. Mundus vult decipi – ergo decipitatur: världen vill bli förförd, låt den därför bli förförd. Så man får göra som man alltid har gjort, läsa bolagsrapporter och försöka hålla huvudet kallt. Fokusera på försäljning och vinst. Och vara försiktig när narrativet drar iväg alltför mycket från siffrorna.

/Jonas Bernhardsson

 


 

Vad är inflation?

I förra blogginlägget gick jag genom grunderna för marknadsränta och räntebildningens mekanismer. Nu vill jag gå genom begreppet inflation som är en av de faktorer som styr marknadsräntan.

Inflation kommer från latinets inflatio (att blåsa upp, svälla) och innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen mäts på förändringar i konsumentpris­in­dex (KPI) under en viss period, vanligtvis månad och år. KPI mäter levnadskostnaderna för svenska hushåll, därför viktas de olika komponenterna om vid varje årsskifte för att bättre spegla konsumtionsmönstret.

I Sverige finns mätningar på KPI så långt tillbaka som 1830. SCB ansvarar för mätningarna. Under senare år har livsmedlens vikt minskat, medan andelen för transport har växt. Boendekostnaden är störst (hyror, räntor, elektricitet och värme), därefter kommer transportkostnader (bilköp, driftskostnader, resor, post och tele) och livsmedel, fritid, kultur, nöjen och kläder. Den direkta följden av inflation är att pengar blir mindre värda. Vår reala köpkraft minskar.

Ett enkelt exempel: om en t-shirt kostar 100 kronor och inflationen är 10 procent i årstakt kommer samma t-shirt om ett år kosta 110 kronor. Om din lön inte stiger motsvarande innebär det att din köpkraft kommer att försämras. Dina pengar blir mindre värda.

En variant på KPI är KPIF. Vad är skillnaden? Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF rensar för detta. Med andra ord, KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som Riksbankens inflationsmål som är att ”hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.” För februari 2021 var KPIF 1,7 procent och KPI 1,6 procent.

Här kan du se inflationstakten enligt KPI och KPIF (SCB).

Hur uppstår inflation? Här är de fyra vanligaste orsakerna enligt Riksbanken:

  • Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar.
  • Stor efterfrågan – hushållen vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
  • Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen höja sina priser som kompensation, till exempel lönekostnader, råmaterialpriser och transportkostnader.
  • Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan anställda kräva högre lön, vilket företagen kan kompensera med prishöjningar. Det kan leda till att ekonomin hamnar i en spiral av ökade löner och priser.

Hyperinflation är ett annat ord för skenande inflation. Den mest kända är hyperinflationen i Tyskland efter första världskriget. Efter att Tyskland förlorade kriget 1918 fördubblade regeringen penningmängden för att klara av att betala krigsskadestånden. Under 1919 sexfaldigades priserna, under 1920 14-faldigades priserna. 1922 mer än 2 000-faldigades priserna och när ingen trodde det kunde bli värre 150 000-faldigades priserna under 1923. Det året hade 726 miljoner D-mark samma köpkraft som en enda D-mark hade 1918. Varje dag tillverkades 400 biljarder tyska mark. Det blev till slut billigare att elda med sedlar än att köpa ved. 

 

 

Hur påverkar inflationen marknadsräntan? Enkelt uttryckt kan man säga att om marknaden förväntar sig en stigande inflation kommer marknadsräntan (framförallt de långa räntorna) att stiga av den enkla anledningen att investerare vill ha en högre avkastning för att kompensera sig för inflationen. Genom att betala lägre priser för statsobligationer kommer den långa räntan att stiga. Vilket är något vi har sett de senaste månaderna.

I nästa blogginlägg ska jag visa hur centralbankerna manipulerar marknadsräntorna. 

/Jonas Bernhardsson

 


 

Ränta – hur fungerar det?

Den senaste tidens fokus på klassiska makrofaktorer som råvarupriser, olja, inflation och räntor är intressant. Alltför länge har investerare mer eller mindre bortsett från räntan eftersom den ändå är nära noll och förväntas vara det under överskådlig tid framöver. Men på senare tid har det börjat rycka i långräntan.

Men vad är ränta? Man kan säga att ränta är priset på pengar, eller kostnaden för att låna någon annans sparande. Är räntan låg är pengar billigt. Marknadsräntan utgörs av den avkastning som statsskuldväxlar och statsobligationer ger. Det är Riksgäldskontoret som emitterar dessa värdepapper. Statsobligationer (SO) har en löptid på mer än ett år. Detta är den långa räntan. Statsskuldväxlar (SSVX) har en löptid mindre än ett år. Detta är den korta räntan.

För att man ska förstå räntebildningens mekanismer behöver man förstå hur dessa värdepapper fungerar rent matematiskt. SO är en kupongobligation. Det innebär att minst en gång om året avskiljs en kupongränta som utbetalas till den som äger obligationen just då. Kupongräntan är alltid fast. Obligationen handlas på obligationsmarknaden och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan.

Exempel: anta att en SO har en kupongränta på 50 000 kronor. Räntan utbetalas om exakt ett år och obligationen handlas på 1 000 000 kronor. Avkastningen beräknas till

50 000 / 1 000 000 = 5,00 %

Man säger att den långa marknadsräntan är 5 procent. Anta sedan marknaden säljer av svenska statsobligationer för att investera i andra placeringar. Eftersom det blir ett säljtryck på obligationerna går priset ner något, säg till 950 000 kronor. Den nya räntan blir

50 000 / 950 000 = 5,26 %

Eftersom kupongräntan är konstant innebär det att den långa marknadsräntan har gått upp. Alltså, när försäkringsbolag, pensionsfonder och andra placerare säljer obligationer driver de ner priset och marknadsräntan går upp. När de köper driver de upp priset och räntan går ner.

Statsskuldväxlar är ett diskonteringspapper, eller en nollkupongare, och fungerar lite annorlunda. De har ingen kupongränta som betalas ut. Istället emitteras statsskuldväxeln till ett lägre pris än vad den löses in för. Mellanskillnaden utgör avkastningen och räntan.

Exempel: anta att en SSVX emitteras för 975 000 kronor och löses in för 1 000 000 kronor om exakt ett år. Avkastningen blir

(1 000 000 – 975 000) / 975 000 = 2,56 %

Den korta marknadsräntan på penningmarknaden är alltså 2,56 procent.

Anta sedan att marknaden visar ett ökat intresse för att investera i svenska statsskuldväxlar. Det kan vara investerare som köper, men det kan också vara centralbanker som vill hålla nere räntan. Det ökade köptrycket gör nu att priset går upp. Eftersom nollkupongaren har ett fixt inlösenpris förändras avkastningen. Den korta marknadsräntan går ner och beräknas till

(1 000 000 – 980 000) / 980 000 = 2,04 %

På så sätt varierar marknadsräntan från dag till dag beroende på handeln på penning- och obligationsmarknaden.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom inflation och hur den hänger ihop med marknadsräntan.

Läs även: Bubblans anatomi & räntan

/Jonas Bernhardsson

 


 

Senaste blogginläggen

29 september 2021
16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020

Investera som Mästarna - Ny Bok

Search