The Intelligent Investor

Warren Buffett nämner ofta att den bok som påverkat honom mest är Benjamin Grahams The Intelligent Investor, en av finanslitteraturens stora klassiker. I princip alla investerare hyllar boken och lyfter fram att den måste stå i din bokhylla om du anser att du är en värdeinvesterare.

Så hur är den då, lever den upp till sitt rykte? Well, om sanningen ska fram så är boken faktiskt rätt svårläst och bitvis lite tråkig. Den kan också upplevas som omständlig och har ett ålderdomligt språk. Så även om den är en klassiker (och det är den) så är det kanske inte boken du börjar med. Men det är boken du kommer att återvända till.

Så vad är det som gör The Intelligent Investor till en oumbärlig klassiker? Det som Benjamin Graham gör är att han ger dig den största gåvan du kan få som investerare: han ger dig investerarens mind-set. Hur du bör tänka och agera som investerare.

Om man vill reducera ner boken rejält kan man sammanfatta den i (minst) tre centrala och för en investerare helt bärande insikter:

  1. Skilj mellan pris och värde
  2. Säkerhetsmarginal
  3. Mr Market

Boken innehåller naturligtvis mer visdom än så, men just dessa tre insikter är i all sin enkelhet så briljanta och avgörande för en investerare och en anledning till att boken har fått evigt liv. Här är en förenklad beskrivning av de tre punkterna:

1. Skilj mellan pris och värde

Graham menar att du måste skilja mellan aktiekursen på bolaget och bolagets inneboende värde – intrinsic value. Buffett beskrev det som att pris är vad du betalar, värde är vad du får. Du kan räkna ut vad du anser att ett företag är värt på olika sätt (diskonterade kassaflöden, vinstmultiplar, substansvärden m m). Och när värdet överstiger priset (aktiekursen) har du en potentiell investering.

2. Säkerhetsmarginal

Graham insåg att själva beräkningen av ett företags inneboende värde var vansklig. Det är en räkneövning som bygger på många antaganden och innehåller stor osäkerhet, så risken för att göra fel är ständigt närvarande. För att hantera det introducerar Graham i kapitel 20 begreppet säkerhetsmarginal – Margin of Safety. Graham menade helt enkel att skillnaden mellan värde och kurs ska vara så stor som möjligt. En värdeinvesterare letar efter hundralappar som inte kostar mer än 50–60 kronor.

Seth Klarmans beskriver det så här i kultboken Margin of Safety:

”A margin of safety is achieved when securities are purchased at prices sufficiently below underlying value to allow for human error, bad luck, or extreme volatility in a complex, unpredictable and rapidly changing world.”

Även Buffett menar att säkerhetsmarginalen är ett av de viktigaste begreppen som investerare bör lära sig och säger så här i ett klassiskt citat:

”You don't try to buy businesses worth $83 million for $80 million. You leave yourself an enormous margin. When you build a bridge, you insist it can carry 30,000 pounds, but you only drive 10,000 pound trucks across it. And that same principle works in investing.”

3. Mr Market

Benjamin Graham menade att marknaden visserligen oftast är effektiv, men inte alltid. Skillnaden mellan dessa två ord har stor betydelse. Graham kallade marknaden för Mr Market (kapitel 8) och menade att marknaden är känslomässigt styrd och överreagerar ofta. Med psykologiska termer skulle vi säga att marknaden uppvisar manodepressiva drag. Därför kan aktiekursen pendla kraftigt under och över företagets inneboende värde.

Till exempel, ett företag med ett inneboende värde på 100 kronor per aktie skulle på en effektiv marknad alltid handlas till kursen 100 kronor. Men eftersom Mr. Market emellanåt blir överdrivet emotionell prissätter han hundralappen ibland så lågt som 60–70 kronor och ibland så högt som 130–140 kronor. Som investerare behöver du inte förstå hur Mr market resonerar, utan bara hålla huvudet kallt och utnyttja de tillfällen som uppstår. Ju större säkerhetsmarginal, desto lägre risk och samtidigt desto större potentiell avkastning.

Begreppet värdeinvestering – value investing – innebär helt enkelt att man med fundamental analys bestämmer värdet på ett företag och investerar bara i företag vars aktiekurs är betydligt lägre än det inneboende värdet för att sedan invänta att marknaden ska värdera upp dem. Seth Klarman beskriver det så här:

”There is nothing esoteric about value investing. It is simply the process of determining the underlying value of a security and buying at a considerable discount from that value.”

Buffett köpte boken 1949 och påstår att den förändrade hans liv som investerare helt. Den överlägset bästa boken om investeringar som någonsin skrivits, menar han.

Jag håller med, Grahams tankar och insikter är briljanta i all sin orubbliga enkelhet och därmed oumbärliga för alla investerare.

Läs om Graham p/e

Mina bästa boktips hittar du här

Fler boktips här

/Jonas Bernhardsson

 


 

Uppdatering PPM och barnens fondsparande

Både barnens fondsparande och mitt eget PPM har efter en stark inledning på året hamnat i en ganska medioker utveckling så här långt vid halvårsskiftet. Sektorrotationer (och rekyler) från teknik, tillväxt och ESG har gjort att utvecklingen bara ligger ett par procentenheter över index på 12 månader och halva index för i år (YTD). Ingen överavkastning med andra ord. Men samtidigt en rejäl överavkastning jämfört med att ha noll sparande.

Hur sparar jag åt barnen? Jag sätter undan deras julklappspengar och födelsedagspengar samt sonens studiebidrag (han är fortfarande ovetande om detta, och jag hoppas han inte läser denna blogg). Ibland tecknar jag erbjudanden om nyintroduktioner (IPO). Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 17 år). Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 9.

Saker som jag tittar på när jag väljer fond är: fondens inriktning, track record (3–5 år), förvaltare, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Jag har öppnat ett konto på Savr för att sänka mina fondavgifter.

Utvecklingen på 12 månader i barnsparandet är 38 procent, och i år (YTD) 11 procent samt i PPM (YTD) 17 procent. På 3 år är barnens sparande upp +118 procent. Barnspar (i fallande storleksordning) till vänster och PPM till höger:

Som vanligt jämför jag avkastningen på mitt sparande i första hand med noll, därefter med ett jämförelseindex och allra sist (och ofta inte alls) med någon som har haft bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd. För närvarande är jag alltså ”inte helt missnöjd”…

Hoppas du fick lite inspiration till ditt fondsparande!

Läs också:

Rör inte vårt sparande

Bli en investerare

/Jonas Bernhardsson

 


 

Hur uppstår välstånd?

Berättelsen om välstånd är en berättelse om arbete och handel. Enkelt uttryckt kan man säga att välstånd uppstod när vi började byta grejer med varandra.

Jag hade 10 höns som värpte 50 ägg i veckan. Så många ägg behövde jag inte. Däremot behövde jag potatis, vilket du hade mer än vad du behövde. Så vi träffades och bytte med varandra. Mitt välstånd ökade, ditt välstånd ökade.

Men hur mycket potatis ville jag ha för ett ägg? Och hur mycket potatis var du beredd att byta för ett ägg? Vi fick förhandla och komma överens. Ett marknadspris uppstod. Jag fick sällan riktigt så mycket potatis jag ville ha för ett ägg, och du fick ofta betala lite mer potatis för ett ägg än vad du ville. Men på det hela taget var vi ganska nöjda. Innan hade jag bara ägg, nu hade jag både ägg och potatis.

Under de mörka månaderna på året var det ont om ägg, då steg marknadspriset på ägg. Under de ljusa månaderna värpte hönsen fler ägg och marknadspriset föll tillbaka. När skörden av potatis slog fel steg marknadspriset. När allt fler runtomkring började odla potatis sjönk marknadspriset.

Så småningom upptäckte vi att vi ville byta ägg och potatis mot andra varor. Jag ville även ha mjöl, kryddor och ost. Du ville ha sill, tjära och läder. Eftersom det var opraktiskt att vandra långa sträckor för att leta efter andra som också ville byta började vi komma överens om en speciell plats där vi kunde träffas var sjunde dag som solen gick upp. Vi valde en vacker plats, en upphöjd platå med utsikt över havet. Var sjunde dag som solen steg upp över havet träffades vi där och bytte grejer med varandra.

Allteftersom åren gick spreds ryktet om att man kunde byta sina varor mot andra varor på denna plats. En marknad växte fram. Små fiskebåtar lade till vid sandstranden nedanför marknadsfältet på morgonen och fiskare gick uppför slänten för att byta sill mot potatis och mjöl. Hantverkare red in på hästar på stigen uppe intill fältet och bytte slipade knivar mot läder, tjära och tyger. Bönder rullade in vagnar med spannmål och bytte till sig verktyg. Jägare kom med djurhudar och viltkött. Välståndet spirade.

Allteftersom marknaden växte började folk slå läger intill för att slippa resa så mycket och kunna byta grejer med varandra lite oftare. Fiskare upptäckte att det fanns en naturhamn intill marknadsplatsen där det var lätt att dra upp båtarna. Ett fiskeläge, en hamn och en marknadsplats växte fram. Det relativa välståndet mellan olika människor på det lilla fiskeläget började skilja sig åt, men det absoluta välståndet för gruppen var mycket större än innan de började byta grejer med varandra.

Några var starka och skickliga på att bygga hus och båtar, andra var äventyrliga och modiga och gav sig allt längre ut på havet för att fiska, några var händiga och tillverkade skor, jaktvapen och slitstarka kläder, andra var finurliga och uppfinningsrika och upptäckte att sillen höll längre om man saltade den.

När människorna på det lilla fiskeläget slet och arbetade och bytte varor och tjänster med varandra spirade välståndet.

Några av dessa enkla fiskelägen växte under århundraden och blev internationella sjöfartsstäder och stormakter som Venedig och Amsterdam där handel, kultur och välstånd blomstrade. Andra förblev små fiskelägen som Kivik, Vitemölla och Brantevik (just Brantevik hade dock en tid landets största handelsflotta).

Kiviks marknad (1948). Marknadsplatsen på platån mellan Kivik och Vitemölla med utsikt över havet har anor från innan medeltiden.


Så småningom upptäckte allt fler att det var otympligt och opraktiskt att transportera tunnor med tjära, stora högar med virke eller hästar och kor för att byta till sig ägg, kryddor och verktyg. Vad skulle man kunna använda istället? Ovanliga snäckor? Salt? Tobak? Några uppfann ett symboliskt betalningsmedel som man kunde ta med sig i en läderpåse. Vi hade nu pengar i form av mynt och plötsligt blev allting mycket enklare.

Men hur skulle vi garantera att mynten hade ett värde? Att ingen förfalskade dem? Och hur många mynt skulle man betala för en tunna med tjära? Vem skulle tillverka mynten? Ja, det är en annan berättelse, men den får vi ta en annan gång.

Lästips:

Wealth of Nations av Adam Smith

Sapiens av Harari

Hemlighetsfulla ön av Jules Verne

/Jonas Bernhardsson

 


 

Rör inte vårt sparande

Socialdemokraterna vill införa en ny skatt på sparande som innebär kraftiga försämringar för alla som sparar i investeringssparkonto (ISK). Man pratar om tak på 100 000 kronor. För någon som bara har en hammare ser allt ut som en spik, och skattehöjningar är som bekant sossarnas paradgren.

Visst är det sant att ISK som infördes 2012 av den alliansledda regeringen är en väldigt enkel och förmånlig sparform. Vänstern uppfattar det som orättvist att de som sparar till sig själv, sina barn och barnbarn har låg skatt. Men att spara är något som alla kan göra. Alla kan inte bli läkare eller ingenjörer, alla kan inte starta företag som blir framgångsrika, alla kan inte få miljonkontrakt som fotbollsspelare, alla kan inte bli höginkomsttagare. Men alla kan lägga undan några hundralappar i månaden och bli miljonär som pensionär.

Visst är det sant att ISK har varit extra förmånlig under några år då avkastningen på börsen varit god. Men vi ska inte glömma att börsen också kan stå stilla eller gå ner, även under längre perioder. Och då är plötsligt ISK dyrt. Under 1970-talet backade börsen realt med 3,1 procent per år. Och även millenniets första 10 år backade börsen.

Sverige är idag inte bara ett ledande land när det gäller dödskjutningar och skattetryck, vi är också världsledande på att spara i aktier och fonder. Svenskarna syn på sparande och aktiemarknaden började förändras när allemansfonderna infördes 1984. Och när sedan internetbaserade nischbanker som Avanza och Nordnet började etablera sig med digitala sparplattformar blev aktiesparandet plötsligt tillgängligt för alla på ett helt nytt sätt. Att spara i fonder är idag väldigt enkelt. Det är inte något som är exklusivt för en samhällselit. Alla kan spara.

Det allra viktigaste är att du börjar tidigt. Ja, det är tråkigt att spara när man är ung, men det är då som det ger störst effekt. Om du börjar spara när du är 20 år och lägger undan 1 000 kronor i månaden och får en genomsnittlig avkastning på 8 procent per år kommer du när du fyller 50 år ha 1,5 Mkr. Fortsätter du spara tills du fyller 65 år kommer du att ha 5 Mkr. Så kraftfull är även ett tämligen modest sparande i kombination med börsens uthålliga avkastning över tid. Beräkningarna i exemplen bygger på inga transaktionskostnader och, just det, utan sossarnas skattehöjningar. Att försämra ISK försämrar dina möjligheter att spara direkt i aktier och fonder inför din pension.

Genom kapitalmarknaden och pensionssystemet har vi alla möjlighet till ett direktägande i värdeskapande verksamhet och få en avkastning på vårt sparande. Det är i grund och botten en fin konstruktion som är väl värd att vara rädd om och utveckla.

Sparande och investeringar bör därför uppmuntras, inte begränsas eller bestraffas. Istället bör vi sprida förståelse för hur ekonomi och samhälle fungerar. Flytta fokus från stat och institutioner till individens förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och hur han eller hon vill leva det. Det är frihet.

Låt det som är unikt och bra få fortsätta vara just unikt och bra. Låt Sverige vara en förebild här.

Rör inte vårt sparande.

Kom igång med ditt sparande

/Jonas Bernhardsson

 


 

Investera som mästarna

Det är med glädje jag kan berätta att nyutgåvan av "Investera som mästarna" nu är igång. Beräknad release är 2 september. Jag kommer be förlaget om böcker för utlottning på Twitter när det närmar sig.

Välkommen att stifta bekantskap med några av de största investerarna genom tiderna. Lär dig vad de stora mästarna har gemensamt. Hur de arbetar, lever, tänker och investerar. Boken guidar dig bland 19 färgstarka personligheter och deras investeringsstilar. Du får träffa kända och okända investerare som under en lång tid utmärkt sig på börsen, antingen genom att de har lyckats exceptionellt bra eller också misslyckats kapitalt.

 

”Tala om för mig vilka dina förebilder är, så skall jag berätta hur framgångsrik du kommer att bli.”

– Charlie Munger

 

Varje investerare presenteras i en berättelse, och så sammanfattas investeringsstilen punktvis samt i en mening. Finns det några gemensamma drag mellan dessa så olika investerare? Vad skiljer deras placeringsstrategier åt.

Följande investerare är med:

  • Warren Buffett: världens största investerare
  • Benjamin Graham: grundare av modern aktieanalys
  • Philip A. Fisher: excentriker och enastående investerare
  • Jesse Livermore: legendarisk spekulant
  • Nick Leeson: sänkte världens äldsta bank
  • Sir John Templeton: långsiktig värdeinvesterare
  • Lennart Israelsson: Aktiestinsen
  • George Soros: mytisk finansman
  • Jim Rogers: investerare och äventyrare
  • Merton och Scholes: Nobelpristagarna som kraschade
  • Anthony Bolton: en brittisk Buffett
  • Kristoffer Stensrud: Aktiehippien
  • T. Rowe Price: mästare på tillväxtaktier
  • Bröderna Hunt: silverspekulanterna som kraschade
  • Bernard Baruch: en av de stora spekulanterna
  • Peter Lynch: legendarisk fondförvaltare
  • Walter Schloss: hyllad av Warren Buffett
  • László Szombatfalvy: trollkarl och anonym aktielegend
  • John Bogle: grundare av moderna indexfonder

Vi har alla mycket att lära av dem som har lyckats före oss – och misslyckats. Boken är en unik sammanfattning av de tankar, värderingar och principer som vägleder världens bästa investerare. Warren Buffett brukar säga att han är ”85 procent Graham och 15 procent Fisher.”

Vem är din förebild?

Boken släpps den 2/9. Förhandsboka ditt ex här:

Adlibris

Amazon

Bokus

/Jonas Bernhardsson

 


 

Senaste blogginläggen

16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020

Search