Investerarbloggen

Ingen har undgått att börsen sedan ett tag tillbaka drivs av makro på ett sätt som många kanske aldrig har varit med om. Makro har för de flesta varit fallande räntor och stigande bostadsmarknad. Corona var ett hack i kurvan som vi studsade tillbaka från. Men nu är det krig i Europa med rusande inflation och ränteuppgångar. Börsen befinner sig i bear market och de senaste årens vinnare teknikbolagen tar storstryk. För traders är det kanske julafton, men för investerare är det betydligt mer svårnavigerat. Stockpickers ägnar sig åt bolagsanalys och brukar oftast bortse från makro. Värdeskapande sker av människor och bolag, menar de. Inte av centralbankschefer. Både Peter Lynch och Warren Buffett är kända för att ha en avog inställning till makro. Lynch brukade skoja och sa att om man spenderar 14 minuter om året på att analysera konjunktur, inflation och ränta, så har man slösat bort 12 minuter i onödan. Warren Buffett har sagt … Läs mer

Marknaden steg med över 4 procent igår (OMXSPI) vilket väckte liv i förhoppningar om en botten och att en ny bull market inletts. Eller så var det bara ett bear market rally. Jag vill här reda ut begreppen. Två vanliga begrepp för att beskriva marknaden är engelskans bull market och bear market. På svenska tjurmarknad och björnmarknad. Bull market innebär att trenden på marknaden är upp, att de stora indexen går upp. I en bear market faller indexen. Det finns ingen standardiserad definition på bull market och bear market. Men ofta räknas en uppgång på minst 20 procent från index lägsta nivå som bull market och en nedgång på minst 20 procent från index högsta nivå som bear market. Vanligtvis avser man breda aktieindex som till exempel DJIA och S&P 500 i USA samt OMXS30, OMXSPI och AFGX i Sverige. Ibland talar man om upp- eller nedgångar som varar minst 2–3 månader och att det … Läs mer

Makro har tagit plats i förarsätet under 2022. Krig leder ofta till inflation och vi ser nu att kostnadschocker, prishöjningar och räntehöjningar står i fokus – och återigen diskuteras centralbankernas penningpolitik. Jag vill reda ut ut begreppet här. Penningpolitik syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden. Det är centralbanken (i Sverige Riksbanken) som ansvarar för penningpolitiken. I praktiken innebär det att Riksbanken försöker styra investeringar och konsumtion genom att påverka ränteläget i ekonomin. Genom att i en högkonjunktur höja styrräntan blir det dyrare för företagen att investera, samt dyrare för privatpersoner att låna. Det medför att sysselsättningen och köpkraften minskar, vilket i sin tur leder till att ekonomin kyls av. I en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka styrräntan för att få igång investeringar som skapar arbetstillfällen och göra det billigare att låna för att konsumera. Penningpolitiken inbegriper även att Riksbanken styr tillgången på pengar och krediter i ekonomin via styrräntan. Huvudansvaret för den … Läs mer

Det har varit en del mumlande om stagflation på sistone. Om börsåret 2021 var urstarkt med breda uppgångar, så är onekligen 2022 något helt annat än så länge. Krig, kostnadschocker, inflation, ränteuppgångar – och börsras. Men vad är stagflation? Jag reder ut begreppet här. Stagflation är precis som det låter: en kombination av stagnerande ekonomi och inflation. Normalt sett innebär en försvagning av ekonomin att arbetslösheten stiger, vilket dämpar inflationen eftersom efterfrågan i ekonomin försvagas. Men under 1970-talet sammanföll för första gången prisökningar med ökad arbetslöshet. Normalt sett i en konjunkturcykel samvarierar inflation, marknadsränta, sysselsättning och konjunktur. I en högkonjunktur faller arbetslösheten samtidigt som inflationen stiger, och tvärtom i lågkonjunktur.  Till exempel, anta att vi har högkonjunktur och ekonomin växer. Vad händer med sysselsättningen? Jo, den stiger, arbetslösheten minskar. En ökad sysselsättning skapar ett tryck på inflationen som börjar stiga. När inflationen går upp påverkar det marknadsräntorna som börjar stiga. Stigande räntor kyler av konjunkturen … Läs mer

För drygt en månad sedan (den 26 februari) släppte Warren Buffett det årliga brevet från Berkshire Hathaway till sina aktieägare. Som vanligt är det intressant läsning för alla värdeinvesterare. I nästan varje stycke finns det en citatvänlig mening som man vill stryka under. Här är en kort genomgång av Buffetts brev till aktieägarna 2021. Du kan läsa hela brevet (2021) här Redan första meningen – efter uppräkningen år för år av Berkshire Hathaways (BRK) utveckling sedan 1965 – sätter tonen för vilken roll en förvaltare bör ha till sina delägare. Tydligare än så här kan det knappast uttryckas: “Charlie Munger, my long-time partner, and I have the job of managing a portion of your savings. We are honored by your trust.” I den företagsekonomiska demokrati som Buffett och Munger arbetar i har dessutom alla aktieägare lika värde. Ingen räkmacka för stora investerare och andra institutioner alltså. Buffett skriver så här: “Our policy is to treat … Läs mer

Både världen och börsen är stökiga platser där mänskliga drivkrafter som girighet och rädsla möts. Torsdagen den 24 februari 2022 inledde Putin en invasion av Ukraina, ett självständigt och demokratiskt land i Europa. Krig berör mig alltid illa, så även denna gång. Avståndet fågelvägen från den lilla ort där jag växte upp i Skåne till norra Ukraina är lika långt som från min hemort till Sundsvall. Så jag slits jag mellan intellektets utmaning att vara rationell i ännu en så kallad outlier-situation och övervaka mina investeringar och det ansvar jag har där – och de starka känslor jag har inför Putins invasion av ett självständigt och demokratiskt Ukraina och sympatierna för det ukrainska folket. Så man behöver hålla hjärnan kall och hjärtat varmt. Att zooma ut och titta på historiska reaktioner på liknande händelser är ofta värdefullt. Men glöm inte att historien på sin höjd rimmar, den upprepar sig inte. Finansiella marknader består av den … Läs mer

Servetten får för lite respekt. Servetten handlar om förmågan att på ett begränsat utrymme sammanfatta och uttrycka det allra viktigaste. Konsten att kunna (och våga) förenkla; att koka ner en beslutssituation eller en idé till några avgörande delar. Jag vill därför i denna krönika hylla servetten.  Många briljanta idéer har först setts på en enkel servett: internet, DNA-spiralen, flera Beatles-låtar (och många andra låtar för den delen), David Bowies Ziggy Stardust, Hundkojan, Facebooks datacenter, Harry Potter, Procentavtalet mellan Churchill och Stalin, Abraham Lincolns The Gettysburg Adress – samt Lafferkurvan. För att nämna några. Under en middag på restaurang Two Continents i Washington D.C. 1974 ritade professor Arthur Laffer en kurva på en servett för att visa en av president Fords medarbetare hur skatteintäkter varierar med skattenivån. Kurvan illustrerade att om man höjer skattesatsen från en låg nivå höjer man skatteintäkterna. Men inte hur mycket som helst. Om nivån är för hög minskar arbets- och skattedisciplinen. Lafferkurvan var född. Den … Läs mer

Årets sista börsdag är avslutad, dags att summera. Som vanligt har det varit ett stökigt år, präglat av förnyad covid-oro och restriktioner, tvära kast och hack i supply chain. Hösten fortsatte med inflationstryck och paus i den digitala drömfabriken. Lagom till den vingliga starten på julrallyt kom brädspelen fram. Många av de yngre investerarna tycker kanske att det har varit ett unikt år. Men då påminns jag om Jesse Livermores klassiska citat från Reminiscences of a Stock Operator av Edwin Lefevre, Citatet är 100 år gammalt och ger alltid lite perspektiv:  ”There is nothing new in Wall Street. There can’t be because speculation is as old as the hills. Whatever happens in the stock market today has happened before and will happen again.” Hur gick det då? Bäst i år gick den egna Master Portföljen som landade på +57% YTD. Det är jag naturligtvis otroligt nöjd med (trots mängder av misstag, som vanligt). Största värdeökningarna kom från … Läs mer

Det har varit ovanligt mycket prat om julrally eller tomterally i år. Blir det något eller är det inställt? Och vad är ett julrally? Ett julrally innebär att börsen stiger under årets sista handelsdagar samt de första dagarna på det nya året. Det var Yale Hirsch som först upptäckte fenomenet Santa Claus Rally och beskrev det i 1972 års upplaga av The Stock Trader’s Almanac. Ursprungligen definierades tidperioden som de fem sista handelsdagarna på året och de två första på det nya året. Sedan dess har ett julrally definierats betydligt lösare. I Sverige pratar man om veckan före jul till en bit in i januari. Sanning eller saga? Som alla sagor har berättelsen om julrally lite sanning i sig. I USA har man haft löst definierade julrally på S&P 500 77 procent av de senaste 92 åren. I Sverige har börsen sedan år 2000 gått upp från veckan före jul fram till trettonhelgen 17 av … Läs mer

På finanstwitter får man lätt intrycket av att alla slår index. Allt man behöver är en strategi. Köp när det är översålt. Äg bara aktier som handlas över 200-dagars glidande medelvärde. Köp undervärderade bolag. Köp aktier med positivt momentum. En schysst strategi, lite disciplin och kaa-ching! – så spöar du index år efter år. Verkligheten är lite mer brutal än så. Alla kan naturligtvis inte lyckas bättre på börsen än alla andra. Återgång till medelvärdet – reversion to mean – är en stark kraft på finansiella marknader. Värst har de professionella fondförvaltarna som kämpar mot fondavgiften. Här finns ett rikt urval av forskning att ösa ur. Financial Times presenterade 2016 en undersökning som omfattade 25 000 aktivt förvaltade fonder. Studien avslöjade att 86 procent av fonderna inte slog sitt jämförelseindex. I Danmark underpresterade 88 procent av fonderna, i Schweiz 95 procent och i Nederländerna hela 100 procent. En annan studie (AEI) visar att 95 procent … Läs mer