I förra blogginlägget gick jag genom grunderna för p/e-talet, ett av de mest använda verktygen för värdering. I detta inlägg vill jag visa en tillämpning som kallas Graham p/e. Benjamin Graham anses som en av grundarna av modern aktieanalys. Warren Buffett har honom som förebild. Fundamental analys har sina rötter i Grahams och David Dodds föreläsningar på Columbia Business School i slutet av 1920-talet. Allt dokumenterades 1934 i det klassiska (men något tunglästa) referensverket Security Analysis och senare i The Intelligent Investor 1949 av Graham. Deras utgångspunkt var att försöka hitta ett logiskt och rationellt sätt att värdera företag efter börskraschen 1929. Graham tog fram en enkel och lättbegriplig formel för att värdera aktier. Enligt Graham värderades en aktie utan tillväxt i genomsnitt till ett p/e-tal på 8,5 och att p/e-talet sedan ökade succesivt med vinsttillväxten. Graham enkla värderingsmodell ser ut så här: Graham p/e = 8,5 + 2 x g där g = vinsttillväxt (estimat 7-10 år) Till exempel, ett … Läs mer

Jag vill här i en serie artiklar gå genom p/e-tal som nyckeltal, först grunderna sedan nyckeltalets möjligheter och begränsningar. P/e-talet, och dess olika varianter, är det absolut vanligaste nyckeltalet för att värdera en aktie. Historiskt sett har extremt höga p/e-tal – tänk 50 till 100 eller ännu mer – varit ett säkert tecken på övervärdering och bubbla. Men digitalisering, internet och globalisering har delvis ställt gamla beprövade värderingsmodeller på ända. Aldrig någonsin har bolag kunnat skala upp och växa så snabbt som idag. Digitala produkter och tjänster (tänk mjukvara, streaming, SaaS m m) har dessutom ofta väldigt låga marginalkostnader (tänk rörliga kostnader), vilket gör att bolag kan växa och nå skalfördelar på en global marknad och samtidigt uppvisa extremt höga marginaler med en hastighet som vi aldrig sett tidigare. Allt detta sätter ett nytt ljus på p/e-talet. Och det behöver vi prata om. Men först grunderna. P/e-talet – från engelskan price/earning – visar företagets värdering i … Läs mer

I skrivande stund, den 14 juli 2020, verkar börsen ha kastat av sig problemen från mars i år. Breda index är tillbaka på noll igen för i år, och många offensiva aktieportföljer printar nya ATH. Festen är tillbaka. Eller? Här är vad jag har lärt mig so far. Raset i mars kan beskrivas som en så kallad event driven bear market. Covid-19 blev snabbt en global pandemi som fick världens börser att rasa med över 30 procent. Det är det snabbaste och aggressivaste fallet vi någonsin sett. Från toppen till botten tog det inte mer än en månad. En nedgång på över 20 procent brukar vi kalla för en björnmarknad – bear market. Vi har haft större bear markets, men inte lika snabba. Coronaraset är kopplat till en specifik händelse, precis som Lehman Brothers konkurs i september 2008, men nedgångar kan även beskrivas som cykliska eller strukturella. Worst case-scenariot som diskuterades i våras var att … Läs mer

De vanligaste frågorna jag som investerare brukar få är: ”Vilka aktier ska jag köpa?” och ”Är det dags att köpa nu?” och ”Tycker du jag ska sälja nu?” Vänner och bekanta vill alltså veta ”Vad” och ”När” och kommer till mig för tips. Jag vill diskutera case, men de vill veta vad de ska köpa. Jag älskar att prata om investeringar och tidigt i min karriär som investerare ansträngde jag mig alltid för att svara ambitiöst på dessa frågor. Men det föll aldrig väl ut. Om mina tips utvecklades bra, fick jag aldrig något tack; den som hade frågat mig tog det för givet bara och blev ibland sur för att jag inte sagt något tidigare. Och utvecklades mina tips dåligt kunde jag få onda ögat – ”Du ska ju kunna det här!?” – i några fall förlorade jag vänskap. För 100 år sedan skrev Edwin Lefevre boken Reminiscences of a Stock Operator om legendariske tradern … Läs mer

För många nybörjare kan det kanske låta som ett märkligt råd. ”Vadå ta förluster? Jag ska väl lära mig ta vinster?!” Men vinsterna tar ofta (inte alltid) hand om sig själv. Det är förlusterna som triggar destruktiva beteenden hos investerare. ”Cut your losses and ride your winners” är ett av de vanligaste råden för både traders och investerare, så vanligt att det har blivit en klyscha. Men rådet är inte så lätt att följa som det kanske låter. Antag att du har fem aktier i din portfölj. Tre av dem börjar gå upp, en ligger stilla och en börjar gå ned. Nybörjaren säljer de tre vinstaktierna och hoppas att de andra två vänder upp. Den erfarne investeraren behåller istället vinstaktierna och säljer de som går ner. Nybörjaren väljer ofta att behålla sina förlustaktier och hoppas att de ”på lång sikt” kommer gå upp igen, åtminstone upp till break-even, och då kan han sälja direkt för då … Läs mer

Börskraschen i samband med Corona-utbrottet i våras och historiens snabbaste börsras väckte gamla frågor till liv igen (som börskrascher brukar göra). ”Vad ska vi ha börsen till?” ”Kasino och spekulation för rika.” ”Vanligt folk förlorar ofta pengar.” Tyvärr är det inget nytt, marknaden reagerar så här ibland. Börsens 400-åriga historia är full av dramatiska och ibland svårförklarliga kast, bubblor och krascher (att börsen skulle rasa på Corona är dock inte så svårförklarligt). Måndagen den 19 oktober 1987 (svarta måndagen) rasade värdet på det börsnoterade amerikanska näringslivet med nästan en fjärdedel. På en enda dag. Inga förändringar i omvärlden kunde förklara en sådan plötslig omvärdering. Den 6 maj 2010 kraschade marknaden med 10 procent under några minuter – en händelse som har kommit att kallas för Flash Crash – för att sedan återhämta sig och skaka av sig raset som om ingenting hade hänt. Mellan mars 2000 och mars 2001 försvann 60 procent av värdet på Nasdaq … Läs mer

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den. Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance. Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar … Läs mer

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta diskussioner. Jag tänker på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris och kognitiva biaser. Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution (EVO). Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson som upptäckte och förstod bolaget tidigt, har inte undgått den. EVO är en B2B-leverantör inom livecasino. EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Nibe-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som först föreligger vid en hastig granskning är mellan ”investerare som äger EVO” och ”smarta investerare”. Med andra ord, smarta investerare äger EVO; korkade investerare äger inte EVO. Men att två faktorer är korrelerade innebär inte automatiskt kausalitet. … Läs mer

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en utdelningsportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel. Strategin bygger på tre bärande delar: Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här: DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent. Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020… Den bärande grundtanken är att välja aktier … Läs mer