Jonas Bernhardsson

På söndag fyller 2022 års bear market 8 månader. Och visst har vi investerare haft mycket att stå i på sistone. Pandemier, krig, inflation, börsras, ränteuppgångar – och nu till slut viskas det även om lågkonjunktur.  Konjunkturen mäts huvudsakligen genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNP) – det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar, vanligen med några procent. Vi kallar det högkonjunktur, att ekonomin växer. Någon allmänt fastslagen definition av konjunkturläget finns faktiskt inte. Men en vanlig definition av lågkonjunktur är att BNP-tillväxten är negativ två kvartal efter varandra. Högkonjunktur innebär alltså att det är fart på ekonomin. Arbetslösheten är låg och kapacitetsutnyttjandet högt. Andra indikatorer är industrins orderingång, inköpsindex, leveranstider, planering av produktion, lageruppbyggnad och antalet platsannonser m m.  En viktig ledande indikator är avkastningskurvan – the yield curve. Det är kanariefågeln i gruvan, när dess sång tystnar är högkonjunkturen på väg att vända. … Läs mer

Sommarrally i juli har gett investerarkollektivet en paus i årets bear market med studs i sargade portföljer. Vågar man rida på vågen och hur länge kommer det hålla i sig och vad är egentligen ett sommarrally? Börsens breda index steg rejält under juli. OMXSPI gick upp +13 procent sedan botten i början av juli och har brutit upp genom taket i den fallande kanalen. Och som vanligt spekuleras det nu i om marknaden har satt en botten eller om det bara är ännu ett bedrägligt bear market rally. Sommarrally på börsen är en så kallad anomali i effektiva marknadsteorin (en anomali är inom vetenskapsteorin något som strider mot en allmänt accepterad teori). Andra anomalier som brukar diskuteras är bland annat: Uttrycket sommarrally är besvärligt att spåra. En teori är att uttrycket uppstod under den stora depressionen i USA på 1930-talet, närmare bestämt sommaren 1932 då marknaden rusade hela 76 procent från botten i juni till … Läs mer

I veckan som gick fyllde 2022 års bear market 6 månader med en nedgång från toppen den 4 januari på –29 procent (OMXSPI). Börsnedgångar är av förklarliga skäl jobbiga. Pensionssparande och fondsparande urholkas, och varje gång du loggar in lyser det rött. De som aldrig varit med om en längre börsnedgång tappar sugen.  Slutet av veckan skänkte dock lite hopp till investerarkollektivet. Råvarupriser föll tillbaka kraftigt, oljan rekylerade ner och vi fick se breda börsuppgångar. Men var det bara ett bedrägligt bear market rally? Hur länge ska det rasa och hur långt ner ska vi? Först: det finns det ingen klar definition av vad en bear market är. Idag avser vi oftast en börsnedgång på minst –20 procent för breda index som S&P 500 i USA eller OMXS30 eller OMXSPI i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Jag har vid flera tillfällen skrivit att Nobelpristagare Robert Shiller är kritisk till begreppet bear market, … Läs mer

Ingen har undgått att börsen sedan ett tag tillbaka drivs av makro på ett sätt som många kanske aldrig har varit med om. Makro har för de flesta varit fallande räntor och stigande bostadsmarknad. Corona var ett hack i kurvan som vi studsade tillbaka från. Men nu är det krig i Europa med rusande inflation och ränteuppgångar. Börsen befinner sig i bear market och de senaste årens vinnare teknikbolagen tar storstryk. För traders är det kanske julafton, men för investerare är det betydligt mer svårnavigerat. Stockpickers ägnar sig åt bolagsanalys och brukar oftast bortse från makro. Värdeskapande sker av människor och bolag, menar de. Inte av centralbankschefer. Både Peter Lynch och Warren Buffett är kända för att ha en avog inställning till makro. Lynch brukade skoja och sa att om man spenderar 14 minuter om året på att analysera konjunktur, inflation och ränta, så har man slösat bort 12 minuter i onödan. Warren Buffett har sagt … Läs mer

Marknaden steg med över 4 procent igår (OMXSPI) vilket väckte liv i förhoppningar om en botten och att en ny bull market inletts. Eller så var det bara ett bear market rally. Jag vill här reda ut begreppen. Två vanliga begrepp för att beskriva marknaden är engelskans bull market och bear market. På svenska tjurmarknad och björnmarknad. Bull market innebär att trenden på marknaden är upp, att de stora indexen går upp. I en bear market faller indexen. Det finns ingen standardiserad definition på bull market och bear market. Men ofta räknas en uppgång på minst 20 procent från index lägsta nivå som bull market och en nedgång på minst 20 procent från index högsta nivå som bear market. Vanligtvis avser man breda aktieindex som till exempel DJIA och S&P 500 i USA samt OMXS30, OMXSPI och AFGX i Sverige. Ibland talar man om upp- eller nedgångar som varar minst 2–3 månader och att det … Läs mer

Makro har tagit plats i förarsätet under 2022. Krig leder ofta till inflation och vi ser nu att kostnadschocker, prishöjningar och räntehöjningar står i fokus – och återigen diskuteras centralbankernas penningpolitik. Jag vill reda ut ut begreppet här. Penningpolitik syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden. Det är centralbanken (i Sverige Riksbanken) som ansvarar för penningpolitiken. I praktiken innebär det att Riksbanken försöker styra investeringar och konsumtion genom att påverka ränteläget i ekonomin. Genom att i en högkonjunktur höja styrräntan blir det dyrare för företagen att investera, samt dyrare för privatpersoner att låna. Det medför att sysselsättningen och köpkraften minskar, vilket i sin tur leder till att ekonomin kyls av. I en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka styrräntan för att få igång investeringar som skapar arbetstillfällen och göra det billigare att låna för att konsumera. Penningpolitiken inbegriper även att Riksbanken styr tillgången på pengar och krediter i ekonomin via styrräntan. Huvudansvaret för den … Läs mer

Det har varit en del mumlande om stagflation på sistone. Om börsåret 2021 var urstarkt med breda uppgångar, så är onekligen 2022 något helt annat än så länge. Krig, kostnadschocker, inflation, ränteuppgångar – och börsras. Men vad är stagflation? Jag reder ut begreppet här. Stagflation är precis som det låter: en kombination av stagnerande ekonomi och inflation. Normalt sett innebär en försvagning av ekonomin att arbetslösheten stiger, vilket dämpar inflationen eftersom efterfrågan i ekonomin försvagas. Men under 1970-talet sammanföll för första gången prisökningar med ökad arbetslöshet. Normalt sett i en konjunkturcykel samvarierar inflation, marknadsränta, sysselsättning och konjunktur. I en högkonjunktur faller arbetslösheten samtidigt som inflationen stiger, och tvärtom i lågkonjunktur.  Till exempel, anta att vi har högkonjunktur och ekonomin växer. Vad händer med sysselsättningen? Jo, den stiger, arbetslösheten minskar. En ökad sysselsättning skapar ett tryck på inflationen som börjar stiga. När inflationen går upp påverkar det marknadsräntorna som börjar stiga. Stigande räntor kyler av konjunkturen … Läs mer

För drygt en månad sedan (den 26 februari) släppte Warren Buffett det årliga brevet från Berkshire Hathaway till sina aktieägare. Som vanligt är det intressant läsning för alla värdeinvesterare. I nästan varje stycke finns det en citatvänlig mening som man vill stryka under. Här är en kort genomgång av Buffetts brev till aktieägarna 2021. Du kan läsa hela brevet (2021) här Redan första meningen – efter uppräkningen år för år av Berkshire Hathaways (BRK) utveckling sedan 1965 – sätter tonen för vilken roll en förvaltare bör ha till sina delägare. Tydligare än så här kan det knappast uttryckas: “Charlie Munger, my long-time partner, and I have the job of managing a portion of your savings. We are honored by your trust.” I den företagsekonomiska demokrati som Buffett och Munger arbetar i har dessutom alla aktieägare lika värde. Ingen räkmacka för stora investerare och andra institutioner alltså. Buffett skriver så här: “Our policy is to treat … Läs mer

Både världen och börsen är stökiga platser där mänskliga drivkrafter som girighet och rädsla möts. Torsdagen den 24 februari 2022 inledde Putin en invasion av Ukraina, ett självständigt och demokratiskt land i Europa. Krig berör mig alltid illa, så även denna gång. Avståndet fågelvägen från den lilla ort där jag växte upp i Skåne till norra Ukraina är lika långt som från min hemort till Sundsvall. Så jag slits jag mellan intellektets utmaning att vara rationell i ännu en så kallad outlier-situation och övervaka mina investeringar och det ansvar jag har där – och de starka känslor jag har inför Putins invasion av ett självständigt och demokratiskt Ukraina och sympatierna för det ukrainska folket. Så man behöver hålla hjärnan kall och hjärtat varmt. Att zooma ut och titta på historiska reaktioner på liknande händelser är ofta värdefullt. Men glöm inte att historien på sin höjd rimmar, den upprepar sig inte. Finansiella marknader består av den … Läs mer

Servetten får för lite respekt. Servetten handlar om förmågan att på ett begränsat utrymme sammanfatta och uttrycka det allra viktigaste. Konsten att kunna (och våga) förenkla; att koka ner en beslutssituation eller en idé till några avgörande delar. Jag vill därför i denna krönika hylla servetten.  Många briljanta idéer har först setts på en enkel servett: internet, DNA-spiralen, flera Beatles-låtar (och många andra låtar för den delen), David Bowies Ziggy Stardust, Hundkojan, Facebooks datacenter, Harry Potter, Procentavtalet mellan Churchill och Stalin, Abraham Lincolns The Gettysburg Adress – samt Lafferkurvan. För att nämna några. Under en middag på restaurang Two Continents i Washington D.C. 1974 ritade professor Arthur Laffer en kurva på en servett för att visa en av president Fords medarbetare hur skatteintäkter varierar med skattenivån. Kurvan illustrerade att om man höjer skattesatsen från en låg nivå höjer man skatteintäkterna. Men inte hur mycket som helst. Om nivån är för hög minskar arbets- och skattedisciplinen. Lafferkurvan var född. Den … Läs mer