Jonas Bernhardsson

Den rusande inflationen har tryckt upp såväl styrräntor som långräntor och sänkt börsen med över 30 procent hittills i år. En inbromsning av ekonomin ser oundviklig ut, så många investerare är nu extra uppmärksamma på kvartalsrapporterna som börjar ticka in om några veckor, samt framför allt guidning i dessa. Och så har vi den gäckande inflationen som håller i taktpinnen inför hela orkestern. Från att ha varit mer eller mindre livlös år efter år och en icke-faktor fick vi se en ketchupeffekt i slutet av förra året. För närvarande ligger den nära 10 procent, en siffra som hade lockat till skratt bara för något år sedan. Samtidigt ligger styrräntan på blygsamma 1,75 procent, trots senaste monsterhöjningen på en hel procentenhet. Så vad händer nu? Investerarkollektivet håller ögonen på inflationen som började dra rejält i slutet av 2021 och framförallt i början av 2022. När vi närmar oss denna perioden bör KPI/KPIF sakta in. Tänk på … Läs mer

Kanske skrivs nu till slut det sista kapitlet i berättelsen om nollränta. Och som vanligt då det handlar om börs och finansmarknad är det dramatik och svarta krigsrubriker som gäller när finansiella obalanser ska rättas till. Berättelsen om nollränta börjar efter att it-bubblan sprack år 2000 samt efter terrorattacken den 11 september 2001 i USA. De stimulansåtgärder som amerikanska centralbanken genomförde då för att hålla ekonomin under armarna blev inledningen till första kapitlet. Från väldigt höga räntetoppar i början av 1980-talet (efter 1970-talets inflation) till en normalisering under 1990-talet, inleddes nu en 20 år lång era med stadigt sjunkande räntor. Vi började vänja oss vid att pengar fanns i överflöd och att kostnaden för kapital var låg, och att centralbankerna alltid räddade oss om något hände. De penningpolitiska excesserna accelererade med QE efter finanskrisen 2007–2008, en kris som kulminerade med att Lehman Brothers kollapsade den 15 september 2008. Svenska Riksbanken började chocksänka styrräntan från 4,75 … Läs mer

På söndag fyller 2022 års bear market 8 månader. Och visst har vi investerare haft mycket att stå i på sistone. Pandemier, krig, inflation, börsras, ränteuppgångar – och nu till slut viskas det även om lågkonjunktur.  Konjunkturen mäts huvudsakligen genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNP) – det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar, vanligen med några procent. Vi kallar det högkonjunktur, att ekonomin växer. Någon allmänt fastslagen definition av konjunkturläget finns faktiskt inte. Men en vanlig definition av lågkonjunktur är att BNP-tillväxten är negativ två kvartal efter varandra. Högkonjunktur innebär alltså att det är fart på ekonomin. Arbetslösheten är låg och kapacitetsutnyttjandet högt. Andra indikatorer är industrins orderingång, inköpsindex, leveranstider, planering av produktion, lageruppbyggnad och antalet platsannonser m m.  En viktig ledande indikator är avkastningskurvan – the yield curve. Det är kanariefågeln i gruvan, när dess sång tystnar är högkonjunkturen på väg att vända. … Läs mer

Sommarrally i juli har gett investerarkollektivet en paus i årets bear market med studs i sargade portföljer. Vågar man rida på vågen och hur länge kommer det hålla i sig och vad är egentligen ett sommarrally? Börsens breda index steg rejält under juli. OMXSPI gick upp +13 procent sedan botten i början av juli och har brutit upp genom taket i den fallande kanalen. Och som vanligt spekuleras det nu i om marknaden har satt en botten eller om det bara är ännu ett bedrägligt bear market rally. Sommarrally på börsen är en så kallad anomali i effektiva marknadsteorin (en anomali är inom vetenskapsteorin något som strider mot en allmänt accepterad teori). Andra anomalier som brukar diskuteras är bland annat: Uttrycket sommarrally är besvärligt att spåra. En teori är att uttrycket uppstod under den stora depressionen i USA på 1930-talet, närmare bestämt sommaren 1932 då marknaden rusade hela 76 procent från botten i juni till … Läs mer

I veckan som gick fyllde 2022 års bear market 6 månader med en nedgång från toppen den 4 januari på –29 procent (OMXSPI). Börsnedgångar är av förklarliga skäl jobbiga. Pensionssparande och fondsparande urholkas, och varje gång du loggar in lyser det rött. De som aldrig varit med om en längre börsnedgång tappar sugen.  Slutet av veckan skänkte dock lite hopp till investerarkollektivet. Råvarupriser föll tillbaka kraftigt, oljan rekylerade ner och vi fick se breda börsuppgångar. Men var det bara ett bedrägligt bear market rally? Hur länge ska det rasa och hur långt ner ska vi? Först: det finns det ingen klar definition av vad en bear market är. Idag avser vi oftast en börsnedgång på minst –20 procent för breda index som S&P 500 i USA eller OMXS30 eller OMXSPI i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Jag har vid flera tillfällen skrivit att Nobelpristagare Robert Shiller är kritisk till begreppet bear market, … Läs mer

Ingen har undgått att börsen sedan ett tag tillbaka drivs av makro på ett sätt som många kanske aldrig har varit med om. Makro har för de flesta varit fallande räntor och stigande bostadsmarknad. Corona var ett hack i kurvan som vi studsade tillbaka från. Men nu är det krig i Europa med rusande inflation och ränteuppgångar. Börsen befinner sig i bear market och de senaste årens vinnare teknikbolagen tar storstryk. För traders är det kanske julafton, men för investerare är det betydligt mer svårnavigerat. Stockpickers ägnar sig åt bolagsanalys och brukar oftast bortse från makro. Värdeskapande sker av människor och bolag, menar de. Inte av centralbankschefer. Både Peter Lynch och Warren Buffett är kända för att ha en avog inställning till makro. Lynch brukade skoja och sa att om man spenderar 14 minuter om året på att analysera konjunktur, inflation och ränta, så har man slösat bort 12 minuter i onödan. Warren Buffett har sagt … Läs mer

Marknaden steg med över 4 procent igår (OMXSPI) vilket väckte liv i förhoppningar om en botten och att en ny bull market inletts. Eller så var det bara ett bear market rally. Jag vill här reda ut begreppen. Två vanliga begrepp för att beskriva marknaden är engelskans bull market och bear market. På svenska tjurmarknad och björnmarknad. Bull market innebär att trenden på marknaden är upp, att de stora indexen går upp. I en bear market faller indexen. Det finns ingen standardiserad definition på bull market och bear market. Men ofta räknas en uppgång på minst 20 procent från index lägsta nivå som bull market och en nedgång på minst 20 procent från index högsta nivå som bear market. Vanligtvis avser man breda aktieindex som till exempel DJIA och S&P 500 i USA samt OMXS30, OMXSPI och AFGX i Sverige. Ibland talar man om upp- eller nedgångar som varar minst 2–3 månader och att det … Läs mer

Makro har tagit plats i förarsätet under 2022. Krig leder ofta till inflation och vi ser nu att kostnadschocker, prishöjningar och räntehöjningar står i fokus – och återigen diskuteras centralbankernas penningpolitik. Jag vill reda ut ut begreppet här. Penningpolitik syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden. Det är centralbanken (i Sverige Riksbanken) som ansvarar för penningpolitiken. I praktiken innebär det att Riksbanken försöker styra investeringar och konsumtion genom att påverka ränteläget i ekonomin. Genom att i en högkonjunktur höja styrräntan blir det dyrare för företagen att investera, samt dyrare för privatpersoner att låna. Det medför att sysselsättningen och köpkraften minskar, vilket i sin tur leder till att ekonomin kyls av. I en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka styrräntan för att få igång investeringar som skapar arbetstillfällen och göra det billigare att låna för att konsumera. Penningpolitiken inbegriper även att Riksbanken styr tillgången på pengar och krediter i ekonomin via styrräntan. Huvudansvaret för den … Läs mer

Det har varit en del mumlande om stagflation på sistone. Om börsåret 2021 var urstarkt med breda uppgångar, så är onekligen 2022 något helt annat än så länge. Krig, kostnadschocker, inflation, ränteuppgångar – och börsras. Men vad är stagflation? Jag reder ut begreppet här. Stagflation är precis som det låter: en kombination av stagnerande ekonomi och inflation. Normalt sett innebär en försvagning av ekonomin att arbetslösheten stiger, vilket dämpar inflationen eftersom efterfrågan i ekonomin försvagas. Men under 1970-talet sammanföll för första gången prisökningar med ökad arbetslöshet. Normalt sett i en konjunkturcykel samvarierar inflation, marknadsränta, sysselsättning och konjunktur. I en högkonjunktur faller arbetslösheten samtidigt som inflationen stiger, och tvärtom i lågkonjunktur.  Till exempel, anta att vi har högkonjunktur och ekonomin växer. Vad händer med sysselsättningen? Jo, den stiger, arbetslösheten minskar. En ökad sysselsättning skapar ett tryck på inflationen som börjar stiga. När inflationen går upp påverkar det marknadsräntorna som börjar stiga. Stigande räntor kyler av konjunkturen … Läs mer