Jonas Bernhardsson

Bygg en utdelningsportfölj

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en utdelningsportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel. Strategin bygger på tre bärande delar: Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här: DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent. Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020… Den bärande grundtanken är att välja aktier … Läs mer

Hur jag fondsparar

Jag får ofta frågor kring hur jag fondsparar och vilka jag fonder jag har. Så här är en översikt av hur jag tänker. Det var mina föräldrar (min mamma mest) som började fondspara åt mig när jag var runt 20 år. Då tyckte jag fruktansvärt tråkigt, det som lockade var en egen aktieportfölj. Ju äldre jag blir, desto mer positiv är jag till fondsparande. Det är skönt att lämna över förvaltning till någon annan. Idag fondsparar jag till mig själv, till barnen (som är 11 och 16 år) i ISK och KF, i PPM och till hustrun. Mitt tänk är ganska traditionellt; mest offensiv är jag i barnens fondsparande då detta sparande är mer långsiktigt, där är det fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnens fonder ligger i en ISK på Avanza. Jag månadssparar inte, utan sätter in födelsedagspengar och julklappspengar. Egentligen är det bättre att ha ett månadssparande. Hur agerade jag under coronakrisen i … Läs mer

Bli en investerare

Bli en investerare

I förra blogginlägget resonerade jag kring hur man kan bli en bättre investerare, något som länge intresserat mig, och en fråga som rymmer betydligt mer komplexitet än vad många kanske tror. Men egentligen är frågan felformulerad. Att bli en investerare – där ligger det största värdet för de flesta. Därefter avtar marginalnyttan snabbt. Låt mig ta mitt eget fondsparande till familjen som exempel för att illustrera vad jag menar. Förra året (2019) steg värdet på det samlade sparandet med hela 37 procent. Ett extremt år på många sätt (långsiktig uthållig avkastning ligger runt 8 procent per år i genomsnitt, nominellt, och med stora svängningar från år till år). Avkastningen på sparandet var knappt 3 procentenheter bättre än index (OMXSGI). Under året låg avkastningen lite över index under några månader och sedan lite under index under andra månader. Till synes ganska slumpmässigt. I slutändan landade det på knappt 3 procentenheter över index. Men vad var egentligen mest värdefullt? En överavkastning … Läs mer

Hur blir man en bättre investerare?

En bra investerare har kunskap om hur företag och finansiella marknader fungerar, från affärsmodeller till flockbeteende; en bra investerare förstår hur värden skapas över tid och att marknader ibland är emotionellt styrda. En bra investerare har självkännedom, är disciplinerad, tänker självständigt och fattar egna beslut. Kunskap är ofta lätt att ta till sig. Att läsa bokslut och följa EBITDA, p/e-tal och andra nyckeltal eller studera kursdiagram kan alla lära sig. Men att komma ihåg är inte samma sak som att förstå; att memorera matematiska formler innebär inte att man har förstått matematik. Att förstå innebär förmåga till analys, att se samband och kontext – att dra slutsatser. Och dessutom måste man inse att man bland drar fel slutsatser. Victor Sperandeo beskriver det så här i Trader Vic: ”To be a successful trader, you have to be able to admit mistakes. People who are very bright don’t make very many mistakes. In a sense, they generally are … Läs mer

Välkommen till Investeraren!

Här på Investeraren skriver jag om börsen, investeringar, aktier, fondsparande och annat inom ekonomi & näringsliv som kan tänkas falla mig in. Bilden är från Amsterdambörsen, världens äldsta börs. År 1602 emitterade Verenigde Oostindische Compagnie (VOC) sina första aktier på Amsterdam Bourse. Liknande handelsplatser för värdepapper har visserligen funnits sedan 1300-talet i Venedig och Florence samt i Antwerpen, men Amsterdambörsen anses vara den första moderna börsen med reglerad handel av värdepapper. Det är 400 år med handel, innovation och företagande (samt några galna bubblor och krascher) men framför allt långsiktig avkastning och välstånd. Statyn föreställer Mercurius på språng, guden som enligt den romerska mytologin är beskyddare för handel och köpmän. Mercurius är även förknippad med kommunikation. Hans snabbhet var omtalad och engelskans namn på kvicksilver – mercury – kommer från honom. Bilden av Amsterdambörsen ger mig en känsla av energi och äventyr, av kraft och framtidstro. Över tid finns det inget som slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet. Amsterdam är ett … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Underliggande tillgång, vara Den tillgång som optionen, terminen eller warranten är baserad på. Till exempel en aktie, ett index eller en råvara som spannmål.  Undervikt Ett begrepp inom fondförvaltning. Innebär att en akties andel i fonden är mindre än dess andel i fondens jämförelseindex. Motsatsen kallas övervikt. Unik risk Ett begrepp inom modern portföljteori, kallas även för osystematisk risk, och visar vilken risk en enskild aktie har. Risken kopplad till marknaden som helhet kallas för marknadsrisk eller systematisk risk. Läs mer här. Uppflaggning Om ett företag eller en privatperson köper en större aktiepost i ett företag ska marknaden informeras om det. Samma sak gäller för nedflaggning, om någon säljer en större aktiepost. Gränsen går vid 5 procent av antalet aktier eller av totala röstetalet. Utdelning Den del av företagets vinst som styrelsen föreslår och bolagsstämman … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Sektorrotation Ett beteende på börsen som innebär att investerarkollektivet flyttar kapital mellan olika sektorer i ekonomin, till exempel från cykliska företag till läkemedelsföretag eller high tech till råvaruföretag. Sharpekvot Ett mått på riskjusterad avkastning inom portföljteori och fondförvaltning. Ett vanligt mått för hur pass skicklig fondförvaltaren är. Sharpekvoten mäter en akties eller en portföljs avkastning justerad för risk. Nyckeltalet definieras som årlig överavkastning i procent dividerat med avkastningarnas standardavvikelse. Definition:    Sharpekvot = (rp – rf) / dp    där:    rp = aktieportföljens eller fondens avkastning    rf = riskfria räntan    dp = avkastningens standardavvikelse Överavkastning är portföljens eller aktiens avkastning som ligger över den riskfria räntan, ofta mätt som den långa marknadsräntan. Ju högre siffra, desto bättre har förvaltaren lyckats. Det vill säga, avkastningen i förhållande … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Q1 Förkortning för första kvartalet. Vanligt förekommande vid kvartalsrapportering. 2Q för andra kvartalet, och så vidare. Skrivs ibland ut med år, till exempel 4Q16, fjärde kvartalet 2016.  Quid pro quo Begreppet kommer från latin och betyder ”något för något”. Vanligt inom finansbranschen och inom juridiken. Rak ränta Ränta på ett lån utan hänsyn till amorteringar. Det vill säga räntan räknas på det ursprungliga lånebeloppet under hela löptiden. Rak ränta ser ut att vara lägre än den faktiska räntan. Enligt konsumentkreditlagen får därför inte företag använda rak ränta vid krediter till privatpersoner. Till exempel, en person ska amortera ett lån på 60 000 kronor på ett år. Räntan är 6 procent, alltså 3 600 kronor. Då lånet amorteras med 5 000 kronor per månad sjunker skulden successivt och kommer i genomsnitt att vara:    (60 000 … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Obligation En obligation är ett lån, skuldförbindelse, ett värdepapper som kan köpas och säljas på obligationsmarknaden. En obligation löper med en fast kupongränta eller ger en liknande avkastning under en bestämd tid. Man brukar även säga att en obligation är ett räntepapper. Det finns två slags räntepapper: obligationer och diskonteringspapper. Obligationer löper med en kupongränta medan diskonteringspapper ger innehavaren sin avkastning genom att lösas in för ett högre belopp än de emitterades till. Obligationer handlas på obligationsmarknaden, diskonteringspapper som till exempel statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden. Obligationsmarknaden och penningmarknaden tillhör kreditmarknaden, det vill säga marknaden för lån. Alla obligationer har tre viktiga egenskaper: löptid, nominellt värde och kupongränta. Obligationens nominella värde är det belopp som innehavaren får när lånet betalas tillbaka. Nominellt värde kallas även för paritetsvärde. Kupongränta (kupongen) är den procentsats av obligationens nominella värde … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö MACD Ett begrepp inom teknisk analys. MACD står för Moving Average Convergence/Divergence. MACD används både som trendverktyg och som en momentumindikator. MACD visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde. MACD består av en MACD-kurva och en signallinje. MACD-kurvan bildas oftast av EMA-12 (tolvveckors exponentiella glidande medelvärde) och EMA-26. Signallinjen är oftast EMA-9 som utgörs av nioveckors exponentiella glidande medelvärdet för MACD-kurvan. Tolkningarna av MACD varierar. Den konventionella tolkningen är följande. När signallinjen (EMA-9) rör sig över MACD utlöses en köpsignal. När signallinjen (EMA-9) rör sig under MACD utlöses en säljsignal. MACD anses vara en indikator som kan vända innan kursen vänder. Det kallas för leading indicator. Nackdelen är att signalerna kan komma för tidigt, innan bekräftelse. Läs mer om MACD här. Marknadsgarant En bank eller fondkommissionär som åtagit sig att se … Läs mer