Är du rationell, lille vän?

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den.

Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance.

Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar till sig intryck och information som bekräftar och förstärker ens uppfattning och åsikter, samtidigt som man filtrerar bort information som strider mot dessa.

Här är exempel på andra vanliga kognitiva biaser hos investerare:

Dunning-Kruger-effekten innebär att man överskattar sin egen kompetens jämfört med andras.
Exponeringseffekten innebär att man lätt blir positiv till det som är välbekant, ju mer man följer något desto lättare är det att man börjar gilla det.
Endowment-effekten innebär att man tenderar att värdera en sak högre om man äger den jämfört med om man inte äger den.
Subjektiv validering innebär att man lättare uppfattar påståenden som sanna om de har någon personlig betydelse för en.
Förankringseffekt innebär att man förlitar sig i alltför hög grad på den första informationen man fick (ankaret).
Önsketänkande innebär att man framhäver det som är önskvärt och förtränger det som är icke-önskvärt.

Samtliga beteenden ovan är lätta att hitta hos investerare som inte kan sin börspsykologi. Och de är alla fiender till rationellt tänkande och beslutsfattande. Att investerare gärna överskattar sin egen kompetens är vanligt, speciellt om det har gått bra ett tag. Och ju längre man har ägt aktier i ett företag, desto lättare är det att börja gilla det samt se ett större värde i det än om man inte ägde det. Och vilken investerare har inte i svaga stunder ägnat sig åt önsketänkande?

Just konfirmeringsbias och önsketänkande är vanligt hos investerare. Istället för att fortsätta göra förutsättningslösa observationer av marknaden söker man gärna bekräftelser på sin marknadstro. Och det är lätt att låta omdömet fördunklas av förhoppningar. George Selden diskuterade fenomenet i den lilla boken Psychology of the Stock Market redan 1912.

”One of the greatest difficulties encountered by the active trader is that of keeping his mind in a balanced and unprejudiced condition when he is heavily commited to either the long or the short side of the market. Unconsciously to himself, he permits his judgement to be swayed by his hopes.”

Det över 100 år gamla citatet ovan är exempel på både önsketänkande och konfirmeringsbias. Man ser det man vill se. Den information som inte stöder ens syn på marknaden filtreras omedvetet bort. Även Jesse Livermore tog upp problemet för snart 100 år sedan i evigt klassiska Reminiscences of a Stock Operator.

”If you are long or short of the market, you are not an unprejudiced judge, and you will be greatly tempted to put such an interpretation upon current events as will coincide with your preconceived opinion.”

Men hur behåller man en objektiv syn på marknaden? Utbildning är ett sätt, enligt Kahneman och Tversky, att medvetandegöra irrationella beteenden och beslut hos sig själv. Ett annat sätt är att öva sig i att tänka tvärtom.

I The Art of Contrary Thinking berättar Humphrey Neill en historia om en investerare på Chicagobörsen under 1920-talet. Mannen var övertygad om att marknaden var inne i en nedåtgående trend och var följaktligen kort i ett antal positioner. Hans syn på marknaden var känd. Så en dag överraskade han alla genom att plötsligt gå ur samtliga positioner och istället ta långa positioner, samtidigt som han argumenterade för att marknaden skulle upp. Under två dagar höll han fast vid denna position och dessa argument innan han sålde och återtog sin gamla position, fast nu ännu större. Och nu var han bergfast övertygad om att marknaden verkligen var på väg ned.

Han gjorde detta för att testa marknaden, men huvudsakligen för att testa sig själv och sin egen marknadstro. Genom att ändra sin position och övertygelse till den rakt motsatta under en kortare tid, utan att detta egentligen rubbade hans ursprungliga marknadstro, kunde han återgå till sin ursprungliga position, nu ytterligare stärkt.

Legendariske tradern Paul Tudor Jones säger så här: “Everyday I assume every position I have is wrong.”

Att utvecklas som investerare innebär ett livslångt lärande i att tänka rationellt och att fatta rationella beslut. Självkännedom och kunskap om de kognitiva biaser som gillrar fällor för oss som investerare underlättar lärandet.

/Jonas Bernhardsson

Boktips: