Aktieskola – del 2

Vad styr aktiekurserna?

För att kunna välja vilka aktier att investera i är det viktigt att förstå vad det är som driver aktiekurserna. I grund och botten styr utbud och efterfrågan: ju fler som vill köpa en aktie i förhållande till hur många som vill sälja den, desto mer går kursen upp. Och tvärtom, när många vill sälja och få vill köpa faller kursen. I Aktieskola – del 2 kan du fördjupa dina kunskaper.

På kort sikt kan därför aktiemarknaden bete sig märkligt och vara ganska irrationell. Det är inte ovanligt att börsen överreagerar på nyheter och inte den dagliga handeln. Kurserna kan rusa i höjden då många vill vara med på uppgången efter en bra nyhet eller en stark kvartalsrapport, liksom aktiemarknaden kan krascha då alla får panik och vill sälja samtidigt. Till exempel, i oktober 2016 rasade Ericsson med 20 procent efter en dåligt kvartalsrapport för Q3.

På lång sikt är det företagets utveckling som driver aktiekursen. Ett företag som är lönsamt och växer och har en stark balansräkning får förr eller senare alltid en stark kursutveckling. Och omvänt gäller för upphaussade företag i nya, heta branscher, oavsett hur populära de är. Om de inte visar vinst så kraschar de. På kort sikt är det alltså marknadens temperament som styr och ställer, och på lång sikt är det hur företagens vinst utvecklas som avgör.

I boken The Intelligent Investor beskriver Benjamin Graham just marknadens temperament i kapitel 11 (”Mr Market”). Warren Buffett, som har Benjamin Graham som en av sina läromästare, har sagt att ska du bara läsa en bok om aktier ska du läsa The Intelligent Investor. Jag tycker det är en utmärkt bok, men det är ändå inte en bok jag skulle rekommendera nybörjaren att börja med (däremot definitivt en bok att återkomma till).

Mina egna personliga favoriter av böcker om investeringar hittar du här: Boktips

Det är alltså viktigt att kunna värdera ett företag för att få en uppfattning om det är något man vill investera i eller inte. Det gör man med något som ofta kallas för fundamental analys. Man tittar på företagets resultat- och balansräkning, dess framtidsutsikter och räknar på substansvärde, p/e-tal och direktavkastning. Man letar helt enkelt efter undervärderade företag. Man kan säga att man försöker hitta hundralappar som inte kostar mer än, säg, 60-70 kronor.

Är man mer kortsiktig och vill hänga på den rådande trenden kan man använda det som ofta kallas för teknisk analys och titta på trend, momentum och formationer till exempel. Den tekniska analysen tar inte hänsyn till företagets egentliga värde. Enligt den tekniska analysen kan en hundralapp vara mer köpvärd vid till exempel 130 kronor än vid 80 kronor, bara trenden är stigande. För att lyckas med sina investeringar bör man alltså förstå vad som driver kurserna både på kort och på lång sikt.

Börspsykologi

Vi lever som bekant inte i en perfekt värld, och inte heller aktiemarknaden är en plats för enbart rationella och förnuftiga beslutsfattare. På kort sikt är börsen ett mänskligt drama vars utveckling styrs mindre av de börsnoterade företagens faktiska vinstutveckling och mer av våra ständiga drömmar samt vår girighet och rädsla.

Börsbubblor kommer och går, det visar historien tydligt. Stigande kurser skapar flockbeteende, spekulanter som ser andra bli förmögna lockas själva att följa med i drevet. Och ju fler som går med desto starkare effekt. Det är en gammal sanning att det finns få saker som snabbare och mer förödande undergräver en människas omdöme än att se en vän bli rik. För den kloke investeraren, som köper när det är billigt och säljer när det är dyrt, utgör börsbubblor dock ett utmärkt tillfälle att sälja. Liksom börskrascher innebär att det kan bli rea på bra företag. Så det gäller att hålla huvudet kallt och tänka själv och inte dras med i yran.

Men trots bubblor och krascher, på lång sikt är marknaden oerhört effektiv i sin prissättning av företag. Det är en ständigt återkommande läxa som kan vara bra att lägga på minnet.

Substansvärde, p/e-tal och direktavkastning

I aktievärlden vimlar det av olika nyckeltal och begrepp. Vissa är tämligen enkla och lätta att förstå och använda, andra är matematiskt komplicerade och kan vara svårbegripliga. Viktiga begrepp att känna till inom den fundamentala analysen är följande: substansvärde, p/e-tal och direktavkastning.

Substansvärde beräknas utifrån företagets balansräkning och utgörs av marknadsvärdet på dess tillgångar minus skulderna samt skatteeffekter. Till exempel, ett företag med tillgångar värda 750 Mkr och skulder på 500 Mkr har ett substansvärde på 250 Mkr om vi bortser från skatteeffekter. Om det finns 10 miljoner aktier så är substansvärdet per aktie 25 kronor. Kan man hitta ett företag som har en aktiekurs som är under substansvärdet samtidigt som det i övrigt är lönsamt och går bra har man sannolikt hittat en bra investering.

P/e-talet beräknas som aktiekursen dividerat med vinst per aktie. P/e kommer från engelskans price/earnings. Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 120 kronor och vinst per aktie (företagets nettovinst dividerat med antal aktier) enligt senaste bokslutet på 12 kronor får ett p/e-tal på 10. Vinst per aktie förkortas ofta VPA, eller på engelska: EPS (earnings per share). Normalt ligger p/e-talen mellan 10 och 20. Det historiska snittet är strax under 15. Ju lägre p/e-tal desto lägre värderas företagets vinster. Företag med stigande vinster har ofta höga p/e-tal.

På Börsdata kan du hita alla nyckeltal för aktier

Till exempel, ett företag med en årlig tillväxt på 20 procent kommer att fördubbla vinsten vart fjärde år, vilket innebär att p/e-talet kommer att halveras i samma takt med samma aktiekurs. Företag med problem har oftast låga p/e-tal, då marknaden förväntar sig att vinsten kommer att falla. På samma sätt har till exempel cykliska företag (företag vars vinst varierar kraftigt med konjunkturen) ofta mycket låga P/e-tal i slutet av en högkonjunktur då marknaden förväntar sig att vinsten kommer att minska när konjunkturen avtar.

Direktavkastning är företagets utdelning dividerat med aktuell aktiekurs. Till exempel, ett företag som delar ut 9 kronor per aktie och med kursen 300 kronor har en direktavkastning på 3 procent. Direktavkastningen kan jämföras med bankräntan. Det är den avkastning man får kontant varje år efter företagets bolagsstämma.

Beta. Inom portföljteori tittar man på nyckeltal som beta till exempel. Beta anger hur mycket en aktie är beroende av marknaden i stort. Är beta noll rör sig aktiekursen helt oberoende marknaden. Är beta 1 rör sig aktien som marknaden, och ligger beta över 1 rör sig aktien mer än marknaden, både upp och ner. Beta använda både för enskilda aktier, hela aktieportföljer liksom för aktiefonder. För mer utförlig beskrivning av Beta och andra av nyckeltalen, läs mer på: Ordlista

Nyemission, fondemission och split

Nyemission. Ett företag kan genomföra en nyemission för att öka aktiekapitalet och likviditeten. Vanligtvis görs detta när en större investering är aktuell, eller om företaget fått problem. Oftast tillfaller rätten att teckna nya aktier nuvarande aktieägare. Vid en riktad nyemission tillfaller rätten en viss ägargrupp.

Till exempel, ett företag vill öka sitt aktiekapital från 50 Mkr till 60 Mkr. Det innebär att för varje fem aktier man äger får man teckna en ny aktie. Detta skrivs som 5:1. Kursen brukar sättas på en attraktiv nivå för att så många som möjligt ska bestämma sig för att delta i nyemissionen. Rätten att teckna aktier får ett värde som motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter nyemissionen. Teckningsrätterna noteras som vilket värdepapper som helst på börsen och kursen varierar med kursen på aktien.

Fondemission är en ren bokföringstransaktion som inte påverkar värdet på bolaget. Balanserade vinstmedel förs över från fritt eget kapital till aktiekapitalet som är bundet eget kapital. Därmed knyts kapitalet närmare bolaget, då bundet eget kapital inte får delas ut. Som aktieägare erhåller man fler aktier samtidigt som värdet på aktierna sjunker eftersom bolagets värde nu fördelas på fler aktier. Beviset för att man får vara med i fondemissionen kallas delrätt. Delrätterna noteras som vilket värdepapper som helst på börsen. Rätten att teckna aktier i en fondemission får ett värde som motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter fondemissionen.

Split innebär en sänkning av det nominella värdet per aktie. I praktiken går det till så att aktieägarna erhåller fler aktier. Om aktiekapitalet är 100 Mkr, fördelat på en miljon aktier, ger det ett nominellt värde på 100 kronor per aktie. En split på 2:1 sänker då det nominella värdet till 50 kronor per aktie, samtidigt ökar antalet aktier till två miljoner. Liksom i en fondemission förändras inte företagets totala värde genom att en split genomförs. En omvänd split är tvärtom. Man höjer kursen på aktien, utan att höja värdet.

Vad är fundamental analys?

Den fundamentala analysen bygger på att man värderar företaget för att komma fram till en rimlig aktiekurs. Om företagets värde är större än aktiekursen så är det läge att investera. Det säger sig självt att kan man köpa en hundralapp för 60 kronor så är det såklart en bra affär. De som använder fundamental analys kallas ofta för värdeinvesterare.

En berömd värdeinvesterare är Warren Buffett som 1956 började med inget och som idag har en aktieportfölj värd över 300 miljarder kronor. Viktiga nyckeltal i den fundamentala analysen är substansvärde, p/e-tal och direktavkastning (se avsnittet ovan). Man bör dessutom kunna läsa ett företags bokslut med resultaträkning och balansräkning.

Teoretiskt sett är ett företag värt summan av alla vinster under sin livstid diskonterat (omräknat) till ett nuvärde idag. För att räkna om framtida vinster till ett nuvärde använder man en diskonteringsränta som motsvarar det avkastningskrav man har, till exempel 10 procent. Ett växande företag (vinsterna ökar) får då ett mycket högre värde än ett företag som står stilla. Och ju lägre avkastningskrav man har desto större blir också nuvärdet. När räntorna är låga blir därför företagsvärderingarna högre eftersom avkastningskravet minskar. Modellen kallas ofta kassaflödesmodellen eller DCF (Discounted Cash Flow) på engelska.

Hade man bara vetat exakt hur företagets vinstutveckling skulle se ut de närmsta 20-25 åren hade det alltså inte varit svårt att värdera det. Problemet med denna modell ligger med andra ord i den stora osäkerheten kring skattningen av företagets framtida vinster. Därför används ofta det enklare p/e-talet som också bygger på företagets vinstutveckling.

Grunden i den fundamentala analysen bygger på att man förstår företagets verksamhet och kan göra en uppskattning av dess framtida utveckling. Ju bättre du förstår företaget, desto lättare är det att avgöra om du vill investera i det eller inte.

Vad är teknisk analys?

Till skillnad från fundamental analys, som alltså är analys av företaget, innebär teknisk analys att man analyserar hur marknaden beter sig. Den tekniska analysen tittar inte på bokslut för att beräkna nyckeltal. Istället tittar man på hur köparna och säljarna agerar mot varandra på marknaden.

En vanlig inställning inom teknisk analys är att förstå hur en aktie rör sig i trender upp och ner, ofta med mer eller mindre tydliga trendbrott. Det som sedan gäller är att försöka investera i aktier som befinner sig i en positiv trend och hålla sig undan från aktier som är i en negativ trend. Trender kan definieras genom olika glidande medeltal eller genom att rita stöd- och motståndslinjer i aktiediagrammet.

Den som sysslar med teknisk analys tittar alltså mer på aktiediagram än läser bokslut. I andra tekniska analysmodeller tittar man på till exempel RSI (Relative Strength Index) och Stochastic, två modeller som visar om en aktie är överköpt eller översåld. Genom att leta efter olika formationer, som till exempel huvud-skuldra-formation, trianglar och vimplar, försöker man förutspå hur aktiekursen kommer att bete sig framöver.

De som använder sig av teknisk analys hävdar att all känd information från företagen redan är inbakad i aktiekursen, därför fungerar inte fundamental analys. Dessutom är det omöjligt att övervaka alla ekonomiska händelser som påverkar börskurserna. Fundamentala ekonomiska bedömningar som tillväxt och vinstmarginal är alldeles för osäkra. Det är människor som köper och säljer, och så länge det är så kommer kursen alltid i första hand att spegla det mänskliga psyket, åtminstone på kort sikt.

Vanliga misstag

Både nybörjare och erfarna investerare och traders begår misstag. Det är bara att vänja sig. Här är några vanliga misstag.

En investerare har fem aktier i sin portfölj. Efter en tid har tre gått upp, en ligger stilla och en har gått ned. Den vanligaste reaktionen är att man säljer de tre vinstaktierna och hoppas att de andra två vänder upp. Den smarta investeraren behåller istället vinstaktierna och säljer de som inte går bra. Trots att det allra vanligaste rådet är att sälja de aktier som går ner och behålla de aktier som går upp, gör de flesta precis tvärtom. Man behåller förlustaktierna i förhoppning om att de ska vända upp igen. Dilemmat handlar om våra mänskliga svagheter. Vi föredrar positiva förväntningar (kursen kan gå upp: jag behåller) framför konstaterande av tråkiga fakta (kursen har gått ner: jag måste sälja).

Man blir aldrig fattig på att ta en vinst, lyder ett vanligt råd. Visst, men man får aldrig vara med på kursvinnarna heller. Sälj inte bara för att kursen är hög. Den som köpte Nokia för 100 000 kronor 1992 och sålde efter att aktien stigit 20 procent är kanske inte så nöjd med tanke på att investeringen hade varit värd 25 miljoner åtta år senare. En investering på 100 000 kronor i Hennes & Mauritz 1980 var värd 70 miljoner vid millenniumskiftet.

Många lockas av att köpa ”billiga” aktier, så kallade frimärksaktier, då man får så många fler aktier för pengarna. Men en låg aktiekurs behöver inte betyda att aktien är lågt värderad eftersom bolaget kan ha emitterat många aktier. Företagets värde är lika med aktiekursen multiplicerat med antalet aktier.

Aktier som har rasat mycket kan också verka billiga. En vanlig inställning är att en aktie som har handlats på 100 kronor är köpvärd vid 80, billig vid 40 och ett fynd vid 20. Hur långt kan den sjunka egentligen, frågar man sig. Svar: en aktie kan alltid sjunka till noll. Oavsett hur mycket en aktie har rasat så kan den alltid rasa ytterligare 100 procent

Tre grundregler du bör tänka på

1. Sätt upp mål med ditt aktiesparande. Vilken avkastning förväntar du dig på ditt aktiesparande? Kan du tänka dig att ta risker för att nå en högre avkastning, eller föredrar du en lägre risk? Bestäm vad som är en rimlig summa som du kan avvara för ditt aktiesparande. Undvik att låna för aktieinvesteringar.
2. Var långsiktig. Förvänta dig inga fantasiresultat på några månaders sikt. Du bör ha en tidshorisont om åtminstone 3-5 år, helst mycket längre. Sprid dessutom gärna dina investeringar över tiden, så att du inte köper allt på en gång. Se gärna ditt aktiesparande som något du kommer att hålla på med aktivt under hela ditt liv. Kom ihåg, på lång sikt finns det inget som slår aktier.
3. Sprid riskerna. Leta bland bra bolag som är lågt värderade. Genom att sedan investera i minst 8-10 olika aktier, helst ännu fler och dessutom i olika branscher, minskar du den totala risken i din aktieportfölj. Genom att investera i de bolag som utgör index kan du minska risken ytterligare.

Till sist

Att investera i aktier är spännande, lärorikt och i längden lönsamt. Man lär sig om företag och ekonomi och om hur hela samhället fungerar. Alla stora förändringar i omvärlden speglas ju på börsen, ofta under stor dramatik. Och även om man kan råka ut för tillfälliga bakslag och nedgångar så är det värt att komma ihåg följande: på lång sikt går börsen alltid upp.

Läs också:

• Peter Lynchs 6 investeringsstrategier
• Allt du behöver veta om p/e-talet
• Hur blir man en bättre investerare?

↑ Tillbaka till toppen

→ Vill du fördjupa dig så fortsätt till Analysskola – del 1