Välkommen till Investerarens aktieskola, en av nätets bästa svenska gratisskolor om investeringar, aktier och aktiesparande. Här får du som är nybörjare en snabb och bra introduktion och grundstart för att komma igång med att bygga upp en aktieportfölj på egen hand. Det är faktiskt inte så svårt som det kanske kan tyckas. Alla kan investera. I Aktieskola – del 1 kan du snabbt och enkelt lära dig grunderna.
Varför spara i aktier?
Historien visar att aktier är en överlägsen sparform. Ingen annan tillgång – vare sig fastigheter, obligationer, konst eller antikviteter – ger en sådan avkastning som aktier. De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen (mätt på Affärsvärldens Generalindex) stigit med ungefär 10 procent nominellt per år i genomsnitt. Detta trots allehanda oljekriser, fastighetskriser, krig och IT-krascher. Så här säger världens främsta investerare Warren Buffett:
”Alla kan bli rika på aktier, bara man inte har för bråttom.”
I USA, som har ännu äldre statistik, har man kunnat mäta avkastningen sedan 1802, alltså över 200 år. Även där finner man ungefär samma utveckling. Den amerikanska börsen har gett en real avkastning (rensat för inflation) på 6-7 procent per år i genomsnitt. Med en inflation på 1-3 procent hamnar avkastningen runt 8-10 procent.
Det kanske inte låter så imponerande. Men en ränta på 10 procent innebär att 10 000 kronor växer till 16 100 kronor på fem år (före skatt), till 25 900 kronor på 10 år och 174 500 kronor på 30 år. Den som lägger undan 10 000 kronor på sin artonårsdag och väntar i 47 år till sin pension vid 65 års ålder har då ett kapital på 882 000 kronor. De förutseende föräldrar som sätter av 10 000 kronor till sitt barn vid födseln skänker en pension vid 65 års ålder på 4,9 miljoner kronor.
Så växer aktier över lång tid. Ingen annan placeringsform lyckas med det.
Kom igång – bli en investerare
Fonder eller egen aktieportfölj?
Ska man investera direkt i aktier eller hellre välja en eller flera fonder? Vill man göra det enkelt för sig är en bred aktiefond ett alternativ för att komma igång. Dock ska man vara medveten om att de flesta fonder (så många som fyra femtedelar faktiskt) inte slår index på längre sikt, speciellt de större breda fonderna. De flesta stora fonders innehav utgörs till stor del av de aktier som utgör index. Och eftersom fonderna dessutom tar ut avgifter, ofta rätt stora avgifter, har majoriteten av de professionellt förvaltade fonderna faktiskt svårt att slå index. Faktum är att akademisk forskning gång på gång visar att aktiv förvaltning tillför lite eller inget värde: mer än fyra femtedelar av alla aktiefonder slår inte index.
Vill man slippa aktiv placering och dyra avgifter så kan man investera i en fond som helt enkelt bara följer index. En sådan fond följer Stockholmsbörsens utveckling. Det är ett utmärkt alternativ för en passiv investerare som vill ta så lite risk som möjligt, men ändå följa med på aktiemarknadens utveckling men utan några avgifter för förvaltning.
Ett alternativ till att spara i fonder är att köpa aktier i de stora svenska investmentbolagen som till exempel Investor, Industrivärden, Öresund eller Ratos för att nämna några. Eller Midway och Svolder. I praktiken får du ett slags aktivt förvaltad aktiefond, fast ofta med låg förvaltningskostnad. Därefter kan man bygga ut sin aktieportfölj genom egna aktiva val av aktier allteftersom man börjar lära sig mer och på så sätt försöka få en ännu bättre avkastning.
Vad är en aktie?
En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets egna kapital, vinst samt utdelning och rösträtt på bolagsstämman som är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Man har även del i tillgångar vid en eventuell likvidering. Aktier är fritt överlåtbara, de kan köpas och säljas fritt. Som aktieägare får man avkastning på sin investering på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursen går upp.
Ett aktiebolag är en självständig juridisk person där ägaren eller ägarna bara ansvarar med det insatta aktiekapitalet, aktiebolagets riskkapital. Finessen med ett aktiebolag är alltså att ägarna har ett begränsat ansvar. Om bolaget går i konkurs förlorar ägarna sitt riskkapital, men inte mer. De kan alltså inte göras personligt ansvariga för bolagets skulder.
Grundprincipen är att en aktie ska motsvara en röst på bolagsstämman. Detta har dock kringgåtts i Sverige genom en uppdelning i röststarka aktier (A-aktier) och röstsvaga aktier (B-aktier). Denna uppdelning är ett sätt att skydda ägandet för de ursprungliga ägarna som kan behålla maktkontrollen genom att endast äga ett begränsat antal röststarka aktier, vilket inte blir så kapitalkrävande. Aktier kan även delas in i stamaktier och preferensaktier. Preferensaktierna har då vissa företräden jämfört med stamaktierna, till exempel vid utdelning.
Risker med aktier
Alla placeringsformer bär på någon form av risk. Även om man lägger sina sparade pengar i ett bankfack gör inflationen att de minskar i värde. Aktier är en relativt riskfylld sparform, jämfört med till exempel obligationer eller räntesparande. Företaget man har investerat i kan börja gå dåligt och då sjunker aktiekursen. I värsta fall kan hela aktiemarknaden krascha. Ett exempel på det är måndagen den 19 oktober 1987 då börsen rasade kraftigt. I USA föll Dow Jones index med över 22 procent denna dag som har kommit att kallas Svarta Måndagen.
I Sverige föll index med över 10 procent. En av de mest välkända krascherna inträffade i början av 1930-talet och ledde till en allvarlig depression i hela västvärlden. Efter 1980-talets och 1990-talets kraftiga uppgångar kraschade marknaden igen. Mellan mars år 2000 och oktober 2002 rasade den svenska börsen (OMX-index) med 73 procent i den största nedgången någonsin. Hade man investerat 100 000 kronor i mars 2000 hade man bara haft 27 000 kronor kvar i oktober 2002. Många som hade valt att investera i mycket riskfylld aktier förlorade då nästan hela sitt sparkapital. Folkaktien Ericsson tappade mer än 90 procent av sitt värde. Så tänk på följande:
Historien visar tydligt att om man investerar i fel företag vid fel tillfälle, när börsen är kraftigt övervärderad, kan man få vänta mycket länge innan man får tillbaka sin investering. I värsta fall kan man förlora hela sin investering. Aktier innebär alltid risk.
Hur kan man minska riskerna?
Det finns flera olika sätt att minska risken i sitt aktiesparande. I första hand handlar det om att välja trygga, stabila och lågt värderade företag med en lång och lönsam bakgrund. Helst ska företagen också ge en rejäl utdelning och direktavkastning (utdelning dividerat med börskurs), gärna 2-3 procent. Väljer man istället att investera i nystartade företag inom till exempel nya teknologier som kanske IT, bioteknik, gruvor eller oljeutvinning i avlägsna länder är risken naturligtvis högre.
I andra hand ska man se till att sprida riskerna i sin aktieportfölj. Det innebär att man inte investerar alla sina pengar i ett företag, eller en bransch. Med andra ord ska man inte lägga alla sina ömtåliga ägg i en och samma korg. Allra helst ska man fördela sitt kapital mellan 8-10 aktier, gärna ännu fler, och dessutom inom olika branscher och sektorer. Man bör även komplettera sitt aktiesparande med till exempel räntefonder, obligationer och banksparande eller liknande alternativ med begränsad risk. Ytterligare ett sätt att minska risken är att vara långsiktig i sina innehav samt att sprida sina investeringar över tiden.
Minska dina risker genom att:
- Välj stabila företag med en lång och lönsam historia
- Sprid riskerna, köp minst 10 olika företag
- Investera regelbundet, köp inte allt på en gång
- Undvik belåning
Varför vill man som investerare ta risker överhuvudtaget? Anledningen är kopplingen mellan risk och avkastning. En högre risk medför oftast en högre avkastning och tvärtom. Att investera i ett stabilt och lönsamt företag med bra utdelning medför en låg risk, men är kanske samtidigt inget klipp. Medan en chansning på ett nystartat, snabbväxande oljeprospekteringsföretag kanske kan fördubbla kapitalet på ett år. Någon har sagt att man måste välja mellan att äta gott (hög avkastning) eller sova gott (låg risk).
Det som är viktigt är att var och en måste själv bestämma vilken risk man vill ha.
Hur du handlar med aktier
Börja med att kontakta en nätmäklare och starta ett konto. På kontot för du sedan över det startkapital som du vill investera. Kontot kommer att belastas med de köp som du gör. Det finns flera olika mäklare att välja mellan och man får jämföra villkor, depåavgifter och andra kostnader som courtage m m. Du behöver också bestämma dig för vilket slags konto du ska handla i. Det finns tre olika: Värdepapperskonto (VP-konto), Kapitalförsäkring (KF) och Investeringssparkonto (ISK). Den stora skillnaden är att på ett VP-konto så betalar du 30 procent kapitalskatt på dina vinster, medan du på ett KF och ISK istället betalar en fast låg kostnad på hela innehavet, oavsett om det går upp eller ner. Jag rekommenderar oftast att öppna ett Investeringssparkonto (ISK).
Följ stegen här: Kom igång – bli en investerare
Courtage är en kostnad som man måste betala till den mäklare som genomför din affär. Courtage brukar variera mellan 0,06 procent och 0,65 procent beroende på vilken lista aktien handlas på och transaktionens storlek. Nätmäklarna ligger ofta väldigt, runt 0,1 till 0,3 procent eller ett fast courtage på 50 till 100 kronor. Minimicourtage kan ligga runt femtiolappen, eller inget courtage alls. Vissa mäklare har en fast månadsavgift och ingen courtageavgift alls. Kolla noga villkoren.
På börsen handlar man inte aktie för aktie, utan bara med hela börsposter. Vanliga börsposter är 100 eller 200 aktier. Handlar man med mindre än en börspost måste mäklaren skrapa ihop udda poster, vilket kan ta längre tid. Detta kan dock märkas i aktier med låg handel, i de flesta aktier märks inte detta. En limiterad order innebär att köpkursen inte får överstiga en viss kurs, eller säljkursen understiga en viss kurs. Detta är ett sätt att skydda sig mot över- eller underkurser. Men det innebär också att det kan ta längre tid att få igenom affären. Bäst möjliga kurs innebär att ordern hamnar först i kön.
Att läsa börssidorna
Idag har nästan alla dagstidningar detaljerad finansiell information med aktuella börskurser och olika nyckeltal. Börslistan är indelad i olika listor och varje aktieslag redovisas för sig med uppdelning i A-aktier och B-aktier. För varje aktieslag i respektive lista anges nästan alltid köp- och säljkurs samt senaste avslutet och hur kursen har förändrats jämfört med föregående dag, både i kronor och i procent.
Senast betalt är den kurs som aktien handlades till i det sista avslutet föregående börsdag. Har inga avslut gjorts står det inget. Köpkurs är vad köparna bjöd när börsen stängde, och säljkurs vad säljarna ville ha. Därefter brukar högst respektive lägst betalt under dagen redovisas (ibland även för året) samt aktiens omsättning, alltså hur många aktier som har bytt ägare. P/e-tal beräknas vanligtvis på senast betalt och senaste vinst per aktie (bland på prognos). Även utdelning i kronor brukar visas. Direktavkastning är utdelning dividerad med senast betalt. Börsvärde avser börskurs multiplicerad med antalet utestående aktier och visar företagets värde baserat på aktiekursen.
De flesta Internetmäklarna har minutuppdatering av kursen, med orderdjup och statistik över avslut, vilka som köpte och sålde, samt ackumulerat för respektive fondkommissionärsfirma under dagen. Du kan se om en viss mäklare är speciellt aktiv på köp- eller säljsidan. Kurshistorik för minst ett år tillbaka är vanligt. Eller om stora internposter mäklas. All den information som tidigare var förbehållen din mäklare på fondkommissionärsfirman har du nu direkt på skärmen. Många av internetmäklarna har även fundamental information om bolagen, till exempel senaste bokslutet, nyckeltal, ägarfördelning, rapporter och pressmeddelanden, fundamentalanalyser, länkar till hemsidor och rekommendationer.
Hur hittar jag aktier?
Nu börjar det egentliga arbetet, att leta efter investeringar. Själv följer jag nyheter och läser analyser, allt från aktiebloggar, poddar, tidningar, twitter etc. En viktig källa är de bolag du stöter på i din omedelbara vardag. Använder du Storytel? Spelar du på nätcasino? Tittar du på Netflix? Handlar du på H&M, Kapp-Ahl eller Clas Ohlson eller köper du på nätet? Vad gillar barnen? Hittar du något du gillar är det dags att läsa på om företaget. Gör din företagsanalys och branschanalys. En förvånansvärt stor del av vår vardag är börsnoterad. Peter Lynch var en förespråkare av detta enkla sätt att hitta investeringar.
Jag använder bland annat följande källor:
Var försiktig med tips bara, försök att bilda dig en egen uppfattning om bolaget. Ju mer du lär känna ett företag, desto lättare blir det att fatta beslut om man vill äga aktier i det eller inte. Glöm inte att aktier är ett delägande i en verksamhet.
→ Fortsätt till Aktieskola – del 2
