I förra blogginlägget gick jag genom varianter på p/e-talet, vinstmultiplar som baseras på andra vinstbegrepp än resultat efter skatt. Nu har turen kommit till Enterprise value.
En begränsning med vinstmultiplar som använder bolagets marknadsvärde (aktiekursen) är att de inte tar hänsyn till skuldsidan i balansräkningen. Ett företag med hög belåning kommer att få samma p/e-tal som ett företag med låg eller ingen belåning.
Ett sätt att justera för företagets skuldsättning i en vinstmultipel är att använda begreppet Enterprise value. Enkelt uttryckt tar man företagets marknadsvärde av eget kapital och adderar skulderna och drar bort likvida medel. Ett högbelånat företag får då ett högre Enterprise value än ett obelånat företag, allt annat lika.
Med marknadsvärde – market capitalization eller bara market cap (MC) – menar man aktiekursen multiplicerat med antal utestående aktier. Till exempel, ett företag med 20 miljoner aktier och aktiekursen 120 kronor får följaktligen ett marknadsvärde på 2 400 miljoner kronor (120 x 20 000 000).
Man kan tänka så här: anta att du köper ett bolag och vill göra det skuldfritt. Då måste du utöver köpeskillingen för företaget även betala av lånen. I ett obelånat företag räcker det med köpeskillingen. Anledningen till att man även justerar för likvida medel är att dessa kan användas för att betala av lånen. Med andra ord, Enterprise value utgörs av marknadsvärdet plus nettoskulden. Motsvarande ord på svenska är rörelsevärde.
När väl Enterprise value är fastställt kan vi använda det för att beräkna EV/E (Enterprise value/Earnings) som är samma som p/e-tal fast med Enterprise value i täljaren istället för marknadsvärde. Ofta använder man EBIT eller EBITDA som vinstbegrepp.
Exempel: Företaget A tjänar 50 Mkr efter skatt och har 60 Mkr i lån. Likvida medel är 10 Mkr och marknadsvärdet 750 Mkr. Företaget B tjänar också 50 Mkr efter skatt, har 350 Mkr i lån och inga likvida medel. Marknadsvärdet är även här 750 Mkr. Vi vill beräkna traditionellt p/e-tal samt EV/E.
Hur kommer värderingarna att skilja sig åt?
| Företag A | Företag B | |
| Omsättning | 500 Mkr | 500 Mkr |
| Resultat efter skatt | 50 Mkr | 50 Mkr |
| Likvida medel | 10 MKr | – |
| Skulder | 60 Mkr | 350 Mkr |
| Marknadsvärde | 750 Mkr | 750 Mkr |
| Enterprise value | 800 Mkr | 1 100 Mkr |
| P/e-tal | 15 | 15 |
| EV/E | 16 | 22 |
I tabellen ovan ser vi tydligt att det traditionella p/e-talet inte speglar balansräkningens finansiering. Båda företagen får p/e-tal 15 (750/50). Sedan beräknar vi Enterprise value:
EV för Företag A = 750 + 60 – 10 = 800 Mer
EV för Företag B = 750 + 350 – 0 = 1 100 Mkr
Det innebär att Företag B nu får en indikation på att det är övervärderat, EV/E är 22 jämfört med EV/E för Företag A som är 16.
Har vi väl fastställt Enterprise value kan vi använda i en rad olika multiplar. Vanliga varianter EV/EBIT, EV/EBITDA, EV/FCF (free cash flow – fritt kassaflöde) och EV/S (Enterprise value/Sales).
I nästa blogginlägg ska jag resonera om nya tider kräver en förnyad syn på p/e-talet.
/Jonas Bernhardsson
Hela serien om p/e-talet:
- Allt du behöver veta om p/e-talet
- Graham p/e
- Shiller p/e (CAPE)
- Tillväxtföretag och deras höga p/e-tal
- Peter Lynch och PEG-talet
- Tillväxt, avkastningskrav och tid styr p/e-talet
- Den magiska tabellen
- Tresiffriga p/e-tal
- Varning för höga p/e-tal
- Vad händer om tillväxten försvinner?
- Fler vinstmultiplar
- Vad är Enterprise Value?
- Nya tider – nya p/e-tal?
- Fair value, momentum och oscillation
