Ordlista

A Ι B Ι C Ι D Ι E Ι F Ι G-H Ι I-J Ι K-L Ι M-N Ι O-P Ι Q-R Ι S-T Ι U-Ö

Underliggande tillgång, vara

Den tillgång som optionen, terminen eller warranten är baserad på. Till exempel en aktie, ett index eller en råvara som spannmål.

Undervikt

Ett begrepp inom fondförvaltning. Innebär att en akties andel i fonden är mindre än dess andel i fondens jämförelseindex. Motsatsen kallas övervikt.

Unik risk

Ett begrepp inom modern portföljteori, kallas även för osystematisk risk, och visar vilken risk en enskild aktie har. Risken kopplad till marknaden som helhet kallas för marknadsrisk eller systematisk risk. Läs mer här.

Uppflaggning

Om ett företag eller en privatperson köper en större aktiepost i ett företag ska marknaden informeras om det. Samma sak gäller för nedflaggning, om någon säljer en större aktiepost. Gränsen går vid 5 procent av antalet aktier eller av totala röstetalet.

Utdelning

Den del av företagets vinst som styrelsen föreslår och bolagsstämman beslutar ska delas ut till aktieägarna. Resten av vinsten balanseras i balansräkningen som fritt eget kapital. När utdelningen skiljs av går aktiekursen normalt ner med det belopp som motsvarar utdelningen. Man säger att aktien handlas exklusive utdelning. Utdelning är ett sätt att föra över en del av vinsten direkt till ägarna i kontanter. För att få utdelningen måste man vara registrerad aktieägare i bolaget på avstämningsdagen.

Många bolag har en uttalad utdelningspolicy, att till exempel dela ut en tredjedel av vinsten varje år. Styrelsen kan även föreslå större engångsutdelningar. Det är dock bolagsstämman, det vill säga aktieägarna själva, som fattar beslut om utdelningen.

Läs också: Bygg en utdelningsportfölj.

Utdelningsaristokrat

Ett företag som höjt sin utdelning minst 25 år på raken

Utdelningspolicy

Ett företags uttalade mål om hur mycket av vinsten som ska delas ut till aktieägarna. Till exempel, ett företag kan ha en utdelningspolicy på att dela ut en tredjedel av uthållig vinst.

Utfärda

Att ställa ut (sälja) en option.

Utspädningseffekt

Uppstår när vinst per aktie ska fördelas på fler aktier genom en nyemission eller att konvertibla skuldebrev eller teckningsoptioner löses in.

Value-at-Risk, VaR

Ett begrepp inom fondförvaltning och modern portföljteori. VaR mäter avkastningens nersida (down-side risk). För en portfölj definieras VaR som den förlust som under en viss tidsperiod inte kommer att överskridas med en viss sannolikhet. Till exempel, en fond kan hävda att med 95 procents sannolikhet kommer fondförmögenheten aldrig att minska i värde med mer än 4 procent under en dag.

Vega

Ett nyckeltal inom optionsvärdering. Vega är ett riskmått som mäter en options eller warrants priskänslighet för förändring i den implicita volatiliteten. Kallas även kappa, tau och lambda.

Vinst per aktie

Företagets totala vinst dividerat med antal utestående aktier. Används bland annat i p/e-talet. Till exempel, ett företag som har en nettovinst på 200 Mkr och har 20 miljoner utestående aktier får en vinst per aktie 200 / 20 = 10 kr/aktie. Förkortas ibland V/A eller VPA.

Vinstvarning

Innebär att ett företag går ut och varnar marknaden, innan bokslutet släpps, att vinsten sannolikt kommer att bli lägre än vad marknaden förväntar sig. Leder nästan undantagslöst till att aktien rasar. Handlar vinstvarningarna om stora avvikelser och dessutom upprepas ofta leder det oftast förr eller senare till ett minskat förtroende för ledningen. Anledningen till att ett företag vinstvarnar kan vara många. Till exempel, minskad efterfrågan, kostnadsproblem, försenade produkter eller valutaförändringar. Det kan alltså vara både omvärldsfaktorer och företagsspecifika anledningar som ligger bakom en vinstvarning.

Volatilitet

Ett centralt begrepp inom modern portföljteori. Volatilitet är ett mått på hur ett värdepappers avkastning historiskt har varierat över tiden. Volatilitet beräknas som variansen eller standardavvikelsen på årsbasis och anges i procent. Delas upp i historisk och implicit (förväntad) volatilitet. Vanligtvis kopplas ett värdepappers risk ihop med dess volatilitet. Ju högre volatilitet, desto större risk. Normalt sett har obligationer en lägre volatilitet och risk än aktier och en väldiversifierad aktieportfölj lägre volatilitet och risk än en enskild aktie.

Yield-kurva, avkastningskruva

En kurva som visar skillnaden mellan avkastningen på räntebärande papper med olika löptider men samma kreditvärdighet. Enkelt uttryckt är det skillnaden mellan den korta räntan och den långa räntan. Om korta räntorna är lägre än de långa pekar yield-kurvan upp, vilket indikerar bättre tider framöver (samt risk för inflation).

Warrant

Ett finansiellt instrument som ger en rättighet, men ej skyldighet, att teckna aktier till en viss kurs inom en viss tid. Är till stor del precis samma som en option. Det som skiljer är följande. Warranter löper på längre tid, normalt 18-24 månader. Warranter var från början uttänkta att ha ett lågt pris, därför ger en warrant rätt att köpa kanske en tiondels aktie istället för en aktie.

Det finns warranter i mycket fler aktier än vad Stockholmsbörsen erbjuder i standardiserade optioner. Det finns flera olika utfärdare av warrant, den utfärdande banken fungerar även som marknadsgarant (market maker). Det finns ungefär 1 500 warranter noterade på Stockholmsbörsen och ett tiotal utfärdare.

Handeln med warranter i Sverige kom igång först 1995 då UBS Warburg noterade sina första warranter. En warrant som kan lösas när som helst under löptiden kallas amerikansk medan en warrant som endast kan lösas i slutet av löptiden kallas europeisk. En warrant utfärdad av ett företag kallas vanligen för en teckningsoption.

Break even för en warrant kan räknas ut på följande sätt. Till exempel, anta att en warrant i Ericsson har lösen 15 kronor och en återstående löptid på 18 månader. Antalet aktier per warrant är 0,04 och senast betalt var 0,25 kronor. Antal warranter som krävs för att köpa aktien räknas ut som 1 / 0,04 = 25 warranter. För att teckna en aktie krävs alltså en insats på 25 x 0,25 = 6,25 kronor. Break-even utan courtage blir då 15 + 6,25 = 21,25 kronor.

Warranter följer i princip samma namnsättning som optioner. Men eftersom det finns många utfärdare som ger ut warranter med olika villkor, så behöver man ofta veta vilken utfärdare som ligger bakom. Därför brukar utfärdarens förkortning stå sist i namnet. Till exempel, ERI5G75SHB läses som en warrant utfärdad av Handelsbanken (SHB). Det är en köpwarrant i Ericsson som har slutdag i juli år 2005. Lösenkursen är 75 kronor. Warranter som har ett index, till exempel, OMX-index, som underliggande vara brukar ha namn som börjar på OMX. Till exempel OMX5F550. Den har slutdag i juni 2005 och får ett värde om OMX-index går över 750. De warranter som har NASDAQ-index som underliggande vara, brukar ha namn som börjar på NAS eller IX.