A Ι B Ι C Ι D Ι E Ι F Ι G-H Ι I-J Ι K-L Ι M-N Ι O-P Ι Q-R Ι S-T Ι U-Ö
Fallande kniven
En typisk liknelse från finansvärlden som ska illustrera hur en fallande marknad beter sig. En fundamentalist (en analytiker som använder fundamental analys för att värdera företag) och en chartist (som använder teknisk analys för att analysera marknaden) åt middag tillsammans. När chartisten häller upp mer vin råkar han stöta till sin bordskniv som faller ner från bordet med spetsen före och sätter sig i fundamentalisten sko. Fundamentalisten sitter alldeles stilla under tiden. Chartisten ber om ursäkt och undrar: ”Varför flyttade du inte på foten?” Fundamentalisten funderar en stund och svarar: ”Jag trodde att den skulle vända upp igen.”
Fama, Eugene
Ekonomiprofessor på Chicagouniversitetet som skrev en berömd artikel i Journal of Finance i maj 1970 där han påstod att aktiemarknaden är effektiv.
Fast växelkurs
Ett system där växelkursen är fast mot andra valutor. Riksbanken ansvarar för valutapolitiken och försvarar värderingen av valutan med att till exempel stödköpa, om valutan skulle försvagas, genom att använda valutareserven, eller göra förändringar i styrräntan.
Federal Reserve System
USA:s centralbank, ofta bara kallad Fed. Tillkom 1913 i samband med Federal Reserve Act. Är indelad i 12 olika regioner. Ansvarar för penningpolitiken (att styra inflation och konjunkturen med styrräntan och öppna marknadsoperationer) och valutapolitiken. Federal Reserve övervakar även de amerikanska bankerna.
FED-modellen
En enkel värderingsmodell från Federal Reserve som jämför marknadsränta med börsens värdering. Om 10-årsräntan är 5 procent motsvarar det ett p/e–tal på 100/5 = 20. Om p/e-talet är högre än 20 anses börsen då vara övervärderad. Fungerar inte mindre bra vid extrema räntor.
Fibonaccis talserie
En matematisk talserie som upptäcktes av matematikern Leonardo Fibonacci i slutet av 1100-talet och redogörs för i hans verk Liber Abaci. I tolfte kapitlet finns ett problem som handlar om hur många kaniner som kan produceras under ett år. I problemet antas att varje månad producerar varje par ett nytt par som blir produktivt från och med andra månaden. I lösningen av problemet upptäckte Fibonacci en talserie där varje tal utgjorde summan av de två närmast föregående talen enligt följande:
0 + 1 = 1
1 + 1 = 2
1 + 2 = 3
2 + 3 = 5
3 + 5 = 8
5 + 8 = 13
och så vidare
Talserien föll sedan i glömska. I mitten av 1300-talet gjordes upptäckten att om man dividerar talen i serien får man ett tal mellan 0,6180 och 0,6181. Inverteras talen erhålls ett tal mellan 1,6180 och 1,6181. På nytt föll talserien i glömska. Det var först 1877 som upptäckten blev känd under namnet Fibonaccis talserie av en matematiker vid namn Edward Lucas. Förhållandet 0,6 0ch 1,6 har hittats i många olika sammanhang, allt ifrån växt-, djur- och människovärlden till inom astronomi och arkitektur.
Till exempel, i naturen växer nya skott och blad på träd och buskar och blommor där antalet nya knoppar förhåller sig till de föregående enligt Fibonaccis talserie. I Egyptiska papyrusrullar daterade 2 000 år före kristus har man funnit Fibonaccis talserie. En snäckas skal växer med faktorn 1,6 för varje nytt varv. Dyningar på havet avtar successivt enligt Fibonaccis talserie. De magiska talen 0,6 och 1,6 dyker upp i många olika sammanhang.
Så steget till att tillämpa Fibonaccis talserie för att spå vart börsen är på väg är onekligen inte långt. Mycket riktigt används Fibonaccis talserie i exempelvis Elliotts vågteori. Den tredje vågen (av fem) i en uppåtgående trend kan uppskattas genom att ta toppen av den första vågen och multiplicera med 1,6. Man drar sedan bort första toppens värde från detta värde och addera till andra vågtoppen. Till exempel, om index når 4 000 i första vågen och 2 800 i andra vågen (rekylvågen) så kan tredje vågen beräknas enligt följande:
((4 000 x 1,6) – 4 000)) + 2 800 = 5 200
Det finns i börssammanhang en hel kult kring Fibonaccis talserie, från Elliot-anhängare till andra med egna tolkningar.
Fientligt bud
Ett uppköpsbud på ett bolag som inte är förankrat hos storägare och styrelse.
Finansbubbla
En finansbubbla uppstår när reala ekonomiska faktorer som till exempel företagens vinstutveckling och marknadsränta förlorar inflytande på kursutvecklingen. Istället får man en prissättning som styrs av att investerare i första hand ser till vad de tror att andra investerare kommer att göra. Marknadens psykologi i en bubbelsituation påminner om marknaden för begagnade frimärken. De har inget fundamentalt värde, utan det är enbart vad man tror att andra är villiga att betala som bestämmer värdet.
Man kan likna börsen vid pyramidspel och kedjebrev. Dessa bygger på att färska pengar tillförs i varje ny nivå av kedjan och att behovet ökar geometriskt. Även John Maynard Keynes påstod att aktiemarknaden fungerar som ett kasino eftersom den domineras av spekulanter med kortsiktiga avsikter. ”De investerar inte i aktier för de framtida dividendernas skull, utan för att återsälja och göra en snabb vinst.”
Fenomenet finansbubbla har egentligen en självklar förklaring. Att en enskild individ agerar rationellt behöver nämligen inte innebära att en grupp rationella individer tillsammans skapar en rationell och effektiv marknad. En enskild aktör som driver upp priset på en aktie kan tjäna på det, samtidigt som marknadens värdering av företaget blir grovt felaktig.
Till exempel, anta att en investerare tycker att en viss aktie är fundamentalt övervärderad. Samtidigt tror han att aktien kommer att fortsätta upp ytterligare innan en korrigering kommer. Han kan då kortsiktigt gå emot sin egen analys. Det reala värdet spelar inte någon roll, så länge det finns någon annan som är villig att betala mer. Det som blir mest rationellt är alltså att följa med drevet och bara akta sig för att bli sittande när bubblan spricker. Det var Keynes som sa att ”det finns inget mer förödande än en rationell investeringspolitik i en irrationell värld.”
Ta Warren Buffett, kanske den främste investeraren genom tiderna, som exempel. Efter 1999 fick han be aktieägarna i sitt holdingbolag Berkshire Hathaway om ursäkt för årets usla utveckling. Han hade missat IT-uppgången. Buffett hade varit rationell på en irrationell marknad. Historien visar tydligt att finansbubblor är ett ständigt återkommande fenomen. Ett problem som alltså förmodligen kommer att bestå.
Kända bubblor i börshistorien är bland annat holländska tulpanbubblan, Söderhavsbubblan och nu senast IT-bubblan. Andra mindre kända bubblor är socker och kaffe 1799 och 1857, bomull 1836 och 1861 och vete 1847. Järnvägar i England bubblade 1836 och 1847, järnvägar i USA 1873 och guld 1860. Holland fick en hyacintbubbla under 1700-talet och Frankrike fick en dahliamani på 1830-talet.
Finansinspektionen, FI
En statlig förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet som övervakar banker, värdepappersinstitut och börs- och clearingorganisationer samt försäkringsbolag, understödsföreningar och försäkringsmäklare samt andraföretag verksamma på de finansiella marknaderna. Finansinspektionens uppgift är även att ge tillstånd till de företag som vill verka på den finansiella marknaden samt att utforma regler för dessa verksamheter. FI bildades 1991 genom en sammanslagning av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen.
Finanskris
Allvarlig oro på bank- och finansmarknaderna som avspeglas särskilt i omfattande och växande kreditrisker och kreditförluster på banklån. Oförutsedda förändringar av aktie- och valutakurser och räntor bidrar också till att förstärka oron. Bankernas kreditförluster medför höjd ränta, och det blir svårare för såväl företag som privatpersoner att ta lån. Priserna på fastigheter sjunker. I förlängningen uppstår risk för bankkonkurser, och allmänhetens förtroende för hela banksystemet äventyras om inte oron kan hävas genom ingripande från staten.
Float
Ett amerikanskt uttryck för hur stor andel av totalt antal utestående aktier som har ett spritt ägande hos allmänheten. Till exempel, om ett bolag har 100 miljoner aktier och insiders äger 45 procent av dem så är floaten 55 procent. Mindre bolag med liten float tenderar att vara mycket volatila då omsättningen oftast är låg. Ibland avser även begreppet en nyemission, floating an issue.
Flockbeteende
Ett flerbottnat begrepp i finanssammanhang. Ofta avser man marknadens tendens att röra sig i trender och att överreagera. Investerare har ofta en fallenhet för att göra som andra gör, av olika anledningar, till exempel trygghetsbehov eller okunskap. Att göra tvärtemot flocken kan kännas obehagligt. Flockbeteendet kan också orsaka finanskrascher om paniken sprider sig. Både kraschen 1929 och Svarta måndagen den 19 oktober är tydliga exempel på detta. Teknisk analys är en metod för att analysera och tolka marknaden och psykologin i marknaden.
Fond
En fond är en större placering i aktier, obligationer, optioner eller andra värdepapper som ägs gemensamt av andelsägarna och förvaltas av professionella portföljförvaltare. Fonden är ingen juridisk person och har därför varken skyldigheter eller rättigheter. Egendom i en fond kan inte utmätas. Andelsägarna svarar inte för fondens förpliktelser
I Sverige har det blivit oerhört vanligt att spara i olika fonder. Nästan 70 procent av alla svenskar äger aktier direkt eller indirekt via en fond idag. Fler äger aktier indirekt än direkt. I stort finns två slags fonder: aktiefonder och räntefonder. Blandfonder, eller mixfonder, placerar i både räntebärande papper och aktier. Hedgefonder placerar i alla slags finansiella instrument. Unit link-fonder eller försäkringspremiefonder är oftast knutna till en pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring. Allemansfonder är aktiefonder som tidigare var skattegynnade men som fortfarande har ett stort kapital, drygt 100 miljarder kronor. D
De största fondbolagen i Sverige har bankerna. Föreningssparbanken och Nordbanken är bland de största fondförvaltarna. Det finns dock även utländska fondförvaltare i Sverige, till exempel Fidelity och Mercury. Förvaltningen av en fond regleras i lagen om värdepappersfonder från 1990. Bolag som har fonder som vänder sig till allmänheten godkänns och övervakas av Finansinspektionen.
Vissa krav ställs, bland annat att fondförvaltningen måste drivas i ett separat bolag och att bolaget måste ha minst tre anställda. Lagen om värdepappersfonder säger också att fonderna måste fördela sina innehav och sprida riskerna. Som huvudregel gäller att en fond får ha maximalt fem procent placerade i ett enskilt bolag. Ett undantag säger dock att maximalt 40 procent av fondens värde får bestå av ett innehav med som mest tio procent i ett enskilt aktieslag.
En aktiefond måste dessutom ha minst 16 aktier i sin portfölj. När man investerar i en fond köper man andelar i fonden. Varje fondandel ger ägaren en del i fondens gemensamma tillgångar. Ju större belopp som investeras desto fler andelar. Priset på andelarna bestäms av marknadskurserna på fondens tillgångar. Nav kommer från engelskans net asset value, på svenska heter det nettoandelsvärde. Nav visar fondens nettovärde, eller det exakta värdet av en andel i fondens förmögenhet. Nettoandelsvärdet beräknas enkelt genom att ta fondens alla tillgångar minus skulderna och dividera med antalet andelar.
En fond kan ha olika inriktningar: land, region, globalfond, olika branscher, småbolagsfonder, index eller etiska fonder. Den vanligaste indelningen är geografisk, till exempel Sverigefond eller Europafond eller Emerging Markets-fond. Branschfonder investerar i till exempel läkemedel, fastigheter eller teknologi. Högriskfonder kan vara hedgefonder som ofta är högt belånade med stor hävstång och investerar i högriskpapper på kort sikt. Men andra hedgefonder kan ha låg risk och istället syfta till att nå en absolut avkastning. Läs mer i Fondskola.
Fondandel
En andel i en värdepappersfond. En sparare som sätter in pengar i en fond erhåller andelar i förhållande till det insatta beloppet. Alla andelar är lika stora och ger lika rätt till fondens tillgångar. Fondandelar kan inlösas, överlåtas, pantförskrivas och förvaltarregistreras.
Fondandelsfond
En fond som enbart investerar i andra fonder. Kallas även fond-i-fond och betraktas ofta som en hedgefond. Fondandelsfonder uppnår oftast en bra riskspridning. Nackdelen är att fondspararen får betala extra avgifter som är lika höga som i de underliggande fonderna.
Fondbolag
Ett aktiebolag som förvaltar förmögenheten i en fond. Fondbolaget kan förvalta flera fonder. Förvaltning av värdepappersfonder får enligt lag endast utövas efter tillstånd och under tillsyn av Finansinspektionen som fastställer fondbestämmelser för varje fond.
Fondsparande
Att spara i fonder, jämför med banksparande eller aktiesparande. Man köper andelar i fonden till dagskurs.
Free cash flow, FCF
Ett nyckeltal inom aktievärdering, till exempel DCF (Discounted Cash Flow). Fritt kassaflöde är det kassaflöde som är tillgängligt för utdelningar till aktieägarna. Kassaflöde definieras som företagets inbetalningar minus utbetalningar (cash flow) och skiljer sig från företagets resultat som är intäkter minus kostnader.
Frimärksaktie
Begrepp för aktier med en kurs under porto.
Fundamental analys
En genomgång och analys av reala ekonomiska faktorer för ett företag som till exempel tillväxt, vinstmarginaler, kassaflöde och andra nyckeltal som p/e-tal och substansvärde samt en bedömning av marknad, konkurrens och andra faktorer som kan påverka företagets framtida vinstutveckling. Läs mer i Analysskola.
Företagscertifikat
Ett löpande skuldebrev utgivet av ett svenskt företag. Motsvaras av statens statsskuldväxlar, fast med varierande kreditvärdighet. Företagscertifikat är utställda på innehavaren och har en löptid på högst ett år. Företagscertifikat handlas på penningmarknaden.
Företagsobligation
Räntebärande värdepapper som ges ut av företag. Företagsobligationer ger en fast ränta fram till förfallodagen då nominellt belopp återbetalas. Risken finns dock alltid att företaget inte kan klara av sina betalningar, eller till och med gå i konkurs. Detta gör att marknaden kräver högre ränta än på till exempel statsobligationer.
Olika kreditinstitut gör värderingar av kreditvärdigheten. Svenska räntefonder brukar investera en mindre del av kapitalet i företagsobligationer av hög kvalitet. De mest riskabla företagsobligationerna i USA kallas junk bonds. De ger ofta en mycket högre avkastning, men med hög risk för konkurs och därmed förlust av satsat kapital. I en fond kan dock en sådan förlust balanseras av hög avkastning på övriga innehav.
Förhoppningsföretag
Ett begrepp som avser ofta nystartade företag som ännu inte kommit igång med försäljning. Till exempel, många av de nya IT-företagen var förhoppningsföretag. Några lyckades, men många klarade sig inte.
Förklaringsvärde
Ett statistiskt begrepp inom fondförvaltning och portföljteori. Förklaringsvärdet mäter hur mycket av en investerings svängningar i avkastning som förklaras av marknadens svängningar. Förklaringsvärdet varierar mellan 0 och 100 procent. Ett förklaringsvärde på 100 betyder att samtliga svängningar förklaras av svängningar i marknadsindex.
Ett lågt förklaringsvärde visar att fondens svängningar inte påverkas av index. Till exempel, ett förklaringsvärde på 30 indikerar att endast 30 procent av fondens svängningar förklaras av svängningar i index. Ett högt förklaringsvärd indikerar ett säkrare alfavärde och betavärde. Kallas även R2 eller R-kvadrat.
Förvaltningsavgift
En avgift som ett fondbolag tar ur fonden för att förvalta och administrera fonden. Tas vanligtvis ut som procent av fondförmögenheten och dras av vid beräkningen av fondens andelskurs. Kostnader för fondens transaktioner, till exempel courtage och valutaväxling, alltid tas ur fonden vid sidan av förvaltningsavgiften. Ibland har fonder både en fast avgift i procent och en resultatbaserad förvaltningsavgift.
Till exempel, en fond kan ta 20 procent av fondens avkastning över den korta marknadsräntan mätt på statsskuldväxlar. Detta är vanligt hos hedgefonder. Maximal förvaltningsavgift anges i fondbestämmelserna. Utländska fondbolag tar ofta ut många andra kostnader vid sidan av förvaltningsavgiften, vilket syns i fondernas officiella resultaträkningar. I svenskregistrerade fonder täcks normalt alla administrativa kostnader av förvaltningsavgiften. Detta gör att förvaltningsavgifter inte är direkt jämförbara mellan länder.
