Fondskola – del 1

Här hittar du Investerarens fondskola som är indelad i två delar. Trots att jag har en kritisk inställning till aktivt förvaltade aktiefonder innebär det inte att jag är negativ till allt slags fondsparande. Tvärtom! Fonder kan vara ett fantastiskt sätt att spara på. Min kritik riktar sig huvudsakligen mot de fonder som tar betalt för aktiv förvaltning (för att leverera en avkastning bättre än index) men misslyckas med det år efter år.

Forskning visar att fyra femtedelar av alla aktivt förvaltade aktiefonder inte slår sitt jämförelseindex. Och varför ska jag som sparar till min pension betala för en tjänst som inte tillför något värde? För att undvika det här kan man istället placera sitt sparande i en avgiftsfri indexfond. Eller så får man sätta sig in i fonddjungeln och försöka hitta de fonder som trots allt går bra. Och vill man slå index så är det en egen aktieportfölj eller aktivt förvaltade fonder som gäller. Här får du grunderna för ett framgångsrikt fondsparande.

 

Varför spara i fonder?

Allt sparande handlar i grund och botten om att skjuta upp sin konsumtion och få en ersättning för det i form av avkastning från en placering. Genom att äga en aktieportfölj får du ett direkt ägande i värdeskapande verksamhet, vilket historien tydligt visar ger en god avkastning på lång sikt. Har du inte tid, intresse eller kunskaper för att sköta en egen aktieportfölj kan du mot en årlig ersättning istället överlåta det arbetet åt en fondförvaltare. I kölvattnet av detta obestridligt enkla resonemang uppstår en djungel av olika fonder.

 

"Det allra bästa tillfället för att plantera ett träd var för 20 år sedan. Näst bästa tillfället är idag.”

– Kinesiskt ordspråk

 

Vanliga anledningar att spara är till pensionen (PPM, tjänstepension eller privata pensionsfonder) för konsumtion eller åt barn och barnbarn. Det kan även vara en buffert för framtida behov. Premiepensionssystemet (PPM) från 1998 innebär att alla vuxna svenskar sparar i fonder, vare sig man vill det eller ej.

 

Vad är en fond?

En fond är en samling tillgångar, till exempel aktier och/eller ränteplaceringar, som ägs indirekt av fondandelsägarna och förvaltas av en eller flera förvaltare i ett fondbolag. Till exempel, om en aktiefond har aktier i 50 olika företag så äger du indirekt en del av dessa 50 olika aktier. Din del av detta kollektiva ägande motsvaras av vilken andel som du har i fonden.

Olika fonder har olika inriktningar, till exempel aktier i svenska bolag, europeiska bolag eller så investerar den globalt. Inriktningen kan också vara olika branscher, till exempel läkemedelsbolag, IT-företag eller cykliska företag. Inriktningen kan vara vilket slags värdepapper fonden investerar i, till exempel aktier, obligationer och statsskuldsväxlar (räntebärande värdepapper) eller råvaror. Om aktiekursen på aktierna i fonden går upp stiger också värdet på fonden liksom din andel i fonden.

 

Risker med fonder

Precis som med en egen aktieportfölj finns det en risk att värdet inte stiger över tid utan faktiskt går ner. Att man placerar i en aktivt förvaltad aktiefond till exempel och betalar en årlig förvaltningsavgift utgör ingen garanti. Även en fond som har haft en jättefin utveckling under många år kan plötsligt börja gå dåligt. Historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. Och väldigt få fonder står emot ett rejält börsras. Att investera i fonder innebär alltid en risk.

 

Olika fonder

Fonddjungeln erbjuder många olika sorts fonder, men det går att kategorisera dem. Här är korta beskrivningar av några av de allra vanligaste svenska fondtyperna.

 

Aktiefonder

En aktiefond måste vara investerad med minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier och/eller aktierelaterade värdepapper. En svensk aktieond måste dessutom äga aktier i minst 16 olika bolag. Anledningen till det är sprida riskerna för att få ner den så kallade marknadsrisken i fonden. Ju fler aktier desto lägre risk. De flesta svenska aktiefonder äger mellan 20 till 30 aktier.

Fondens utveckling (och din avkastning) beror på hur aktiekurserna i fondens innehav utvecklas. Om fondförvaltaren är skicklig och investerar i bolag med stigande aktiekurser får du en god avkastning på ditt fondinnehav. Aktiefonder delas sedan in i olika underkategorier som till exempel Sverigefonder, Småbolagsfonder, IT-fonder, Indienfonder, Teknologifonder och Indexfonder m m.

 

Räntefonder

En räntefond investerar sin fondförmögenhet i räntebärande värdepapper. De vanligaste värdepapprena är statsobligationer och statsskuldsväxlar som Riskgälden emitterar för att finansiera Svenska statens budgetunderskott.

Räntefonder delas ofta in i korta och långa räntefonder beroende på vilken löptid som de räntebärande värdepapprena har. En kort räntefond investerar i räntebärande värdepapper med en löptid på upp till ett år. Dessa fonder kallas räntemarknadsfonder. En lång räntefond investerar i räntebärande värdepapper med en löptid på mer än ett år. Dessa fonder kallas obligationsfonder.

Ett vanligt missförstånd är att när räntan stiger så stiger fondförmögenheten och din avkastning som fondandelsägare. Så är det inte. Utvecklingen på en räntefond hänger ihop med hur priset på vädrepappret ändras (inte räntan på värdepappret). När priset på en statsobligation stiger så faller dess avkastning (räntan). Det innebär att räntefonder stiger när räntan faller och tvärtom. Missa inte detta.

 

Blandfonder

Precis som namnet antyder så placerar en blandfond i både aktier och räntebärande värdepapper.

 

Hedgefonder

En hedgefond har lite friare placeringsregler än till exempel en aktiefond. Istället investerar en hedgefond i alla typer av värdepapper för att få maximal avkastning givet en viss risk. Risken kan alltså både vara hög som låg och placeringstrategierna kan vara allt från synnerligen enkla till mer komplicerade.

Till exempel, en hedgefond med stor risk kan ha en standardavvikelse (hur avkastningen varierar, vilket är ett vanligt mått på risk) på så mycket som 15 procent. Medan en med låg risk ligger kanske runt 5-6 procent. En hedgefond kan investera traditionellt i aktier, men även blanka aktier och ta olika positioner i derivat.

En viktig faktor som skiljer en hedgefond från en vanlig aktiefond eller räntefond är att hedgefondens avkastning ska vara oberoende av den allmänna marknadsutvecklingen. Istället för att jämföras mot ett index, säger man att fonden har ett absolut avkastningskrav. Det vill säga, även om börsen rasar ska en hedgefond kunna åstadkomma en positiv avkastning. Ofta har hedgefonder en hög minimiinsats, till exempel en halv miljon kronor.

 

Fond-i-fond

En fond-i-fond är en speciellt typ av fond som uteslutande placerar sin fondförmögenhet i andra fonder. Fördelen med denna typ av fond är att du får en väldigt bra riskspridning och låg risk. Nackdelen är att fondavgiften ofta blir hög eftersom det blir fondavgifter på dels fonderna i fondinnehavet och sedan en förvaltningavgift för hela innehavet.

 

Indexfonder

En indexfond investerar sin fondförmögenhet i de aktier som utgör ett valt index. Det brukar beskrivas som passiv förvaltning, det vill säga fonden vill inte överträffa ett index utan bara följa det. Till exempel, en indexfond som vill följa OMX Stockholm 30 som baseras på de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen investerar uteslutande i dessa 30 aktier i samma proportion som de har i index. Resultatet blir en fond som följer ett visst index exakt, minus eventuella förvaltningsavgifter.

Ofta har rena indexfonder mycket låga eller inga avgifter alls och utgör därmed ett utmärkt alternativ för en sparare som vill ha börsens avkastning men utan avgifter för aktiv förvaltning.

 

↑ Tillbaka till toppen

→ Fortsätt till Fondskola – del 2

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

©2018 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search