Ordlista   | S-T |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

S

Sharpekvot

Ett mått på riskjusterad avkastning inom portföljteori och fondförvaltning, av Nobelpristagaren William Sharpe. Ett vanligt mått för hur pass skicklig fondförvaltaren är. Sharpekvoten mäter en akties eller en portföljs avkastning justerad för risk. Nyckeltalet definieras som årlig överavkastning i procent dividerat med avkastningarnas standardavvikelse. Definition:

   Sharpekvot = (rp – rf) / dp

   där:

   rp = aktieportföljens eller fondens avkastning

   rf = riskfria räntan

   dp = avkastningens standardavvikelse

Överavkastning är portföljens eller aktiens avkastning som ligger över den riskfria räntan, ofta mätt som den långa marknadsräntan. Ju högre siffra, desto bättre har förvaltaren lyckats. Det vill säga, avkastningen i förhållande till risken är maximerad. Till exempel, en aktiefond har en avkastning på 10 procent, riskfria räntan är 6 procent och standardavvikelsen i fonden är 18 procent. Sharpekvoten beräknas då enligt följande:

   (10 – 6) / 18 = 0,22

En annan fond har en till synes bättre avkastning på 14 procent, men standardavvikelsen är samtidigt 26 procent. Sharpekvoten beräknas då enligt följande:

   (12 – 6) / 32 = 0,19

Ju högre Sharpekvot, desto bättre avkastning i förhållande till risken. En uthållig Sharpekvot över 1 är riktigt bra. I exemplet har alltså den första fonden en bättre riskjusterad avkastning. Upptäckten är uppkallad efter William Sharpe som fick nobelpriset för sin forskning inom området. Sharpekvot kallas ibland även för reward-to-variability ratio.

Slutdag

Den dag då en option upphör att gälla. För aktieoptioner är det tredje fredagen i slutmånaden. För OMX-optioner är det fjärde dagen i slutmånaden.

Snitta ner, snitta upp

Ett begrepp som innebär att man köper eller säljer fler aktier och på så sätt förändrar det genomsnittliga anskaffningsvärdet. Att snitta ner sig innebär alltså att man köper fler aktier i en aktie som faller för att få en lägre anskaffningskostnad. Att snitta ner sig innebär alltså att man ökar sitt innehav i en fallande aktie.

Short

Se Blankning.

Split

Antalet aktier ökas samtidigt som det nominella värdet skrivs ned. Till exempel, en split 5:1 som innebär att nuvarande aktieägare får fem nya aktier i utbyte mot en gammal. Varje akties nominella värde delas med fem, och värdet på det totala aktieinnehavet blir oförändrat. Syftet med en split är oftast att få ner aktiekursen på en nivå som underlättar handeln. En omvänd split innebär att antalet aktier minskar samtidigt som det nominella värdet skrivs upp.

Standardavvikelse

Ett statistiskt och matematiskt begrepp, centralt inom riskberäkning, fondförvaltning och modern portföljteori. Standardavvikelsen är ett spridningsmått, tillsammans med varians, som visar hur mycket en samling värden fluktuerar runt sitt medelvärde. Enheten är procent. Ju större svängningar, desto större varians och standardavvikelse. Genom att beräkna hur mycket kursutvecklingen har avvikit från sitt medelvärde, får man variansen och standardavvikelsen på en investering, det vill säga hur mycket den har fluktuerat. Ju större svängningar, desto högre risk.

Matematiskt beräknas standardavvikelse som kvadratroten ur variansen. Teoretiskt sett säger standardavvikelsen att med 68 procents sannolikhet kommer en investerings avkastning att hamna inom intervallet medelavkastningen plus/minus en standardavvikelse. Med 5 procents sannolikhet kommer investeringen att avvika från sin medelavkastning med mer än plus eller minus två standardavvikelser.

Till exempel, anta att standardavvikelsen i en aktiefond är 20 procent och förväntad avkastning 10 procent per år. Då är sannolikheten 68 procent att den faktiska avkastningen nästa år kommer att hamna mellan + 30 procent och – 10 procent. Fem procent av åren kommer avkastningen att vara över + 50 procent eller under – 30 procent.

Statsskuldväxlar, SSVX

Statsskuldväxlar emitteras av riksgäldskontoret för statens räkning. En statsskuldväxel är ett diskonteringspapper, det vill säga den löper inte med en ränta utan emitteras istället till ett lägre belopp än vad den löses in för. Kallas även för nollkupongare. Mellanskillnaden mellan emissionskurs och lösenkurs utgör räntan. Statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden och utgör tillsammans med statsobligationer på obligationsmarknaden ett mått på marknadsräntan i Sverige 

Stochastics

Ett begrepp inom teknisk analys. Stochastics är en oscillator som mäter en akties momentum. Stochastics bygger på en formel med det högsta och det lägsta värdet under ett visst antal börsdagar samt den senaste dagens slutvärde. I modellen finns också glidande medelvärde.

Stochastics innehåller två kurvor, där den första kurvan har följande definition:

   S = 100 x ((C – L) / (H – L))

   där:

   C = dagens slutkurs

   H = högsta kursen de senaste n dagarna

   L = lägsta kursen de senaste n dagarna

   n = antalet dagar

Som n kan olika tidsperioder väljas. Vanligast är 34-dagars stochastics och 5-dagars. Den andra kurvan är det glidande medelvärdet (till exempel 3-dagars eller 8-dagars) av den första kurvan S. Beroende på vilken tidsperiod som väljs erhålls antingen en snabb stochastics eller en trög/långsam stochastics. En snabb stochastics brukar vara 3-dagars MA. En trög/långsam stochastics brukar vara 8-dagars MA.

Följande två grundregler kan sedan ställas upp: 

  • När stochastics är över 70 är aktien överköpt
  • När stochastics är under 30 är aktien översåld

Ett förestående trendbrott signaleras när den snabba stochastics skär den långsamma. Allmänt anses signaler som särskilt starka om skärningspunkterna sker under 20 eller över 80 på stochastics.

Styrränta

Riksbankens viktigaste styrränta är reporäntan, det vill säga räntan på en repa. Riksbanken kan påverka marknadsräntorna genom att styra de allra kortaste räntorna, räntor på upp till ett par veckor. Det gör man genom att kontrollera likviditeten på marknaden genom att genomföra repor. En repa är en försäljning av ett räntebärande papper med löfte om att köpa tillbaka det efter ett bestämt antal dagar. En repa minskar mängden pengar i ekonomin. En omvänd repa innebär att riskbanken ökar mängden pengar. Styrräntan används av Riksbanken som penningpolitiskt instrument i syfte att kontrollera inflationen. I Sverige var diskontot under lång tid en viktig styrränta, en roll som under perioden 1986-1994 övertogs av marginalräntan, och därefter av reporäntan.

Ställa ut

Innebär att sälja en option. Kallas även köpstart (sälja en köpoption) eller säljstart (sälja en säljoption).

Substansvärde

Ett centralt begrepp inom företagsvärdering. Substansvärdet definieras som marknadsvärdet på de totala tillgångarna minus skulderna och justerat för skatter. Dividerat med antalet aktier ger det substansvärde per aktie. Om företaget inte går med förlust utgör det substansvärdet företagets lägsta nettovärde. En beräkning av substansvärdet utgår från balansräkningen. Till exempel, anta att ett företag har ett marknadsvärde på sina tillgångar på 800 Mkr och skulder på 550 Mkr. Substansvärdet beräknas då till:

   800 – 550 = 250 Mkr, bortsett från skatteeffekter.

Om det finns 2 miljoner aktier utestående innebär det att substansvärde per aktie är:

   250 / 2 = 125 kronor

Man utgår alltså från balansräkningen och får sedan lägga till eventuella övervärden. I många fall dyker det dessutom upp dolda tillgångar som inte syns i balansräkningen alls. Till exempel, immateriella tillgångar som varumärke, forskning och utveckling, produktportföljer, patent, kunskap och erfarenhet hos personalen. Det finns uppskattningar på att det bokförda värdet i balansräkningen endast utgör så lite som 20 till 30 procent av det totala värdet.

Ett bra exempel på detta är Coca-cola som idag värderas till drygt 110 miljarder dollar, värden som inte alls syns i balansräkningen. Eget kapital är endast en tiondel av marknadsvärdet, eller 10 miljarder dollar. Marknaden värderar följaktligen Coca-colas varumärke och framtida vinster till drygt 11 gånger det egna kapitalet. Ett svenskt exempel är Volvo personbilar som 1998 såldes för 6,5 miljarder dollar till Ford. Största delen av köpeskillingen avsåg varumärket, vilket inte heller syntes i Volvos balansräkning.

Värdering av ett företags substansvärde i ett vidare perspektiv tar även hänsyn till företagets lönsamhet. För att varje substanskrona i företaget ska värderas till just en krona krävs det att avkastningen på denna krona motsvarar en marknadsmässig avkastning. Avkastningen bör även justeras för risk. Ju högre avkastningen är, desto högre bör substansen värderas. En rationell investerare är beredd att betala mer för ett substansvärde som ger en högre avkastning än en riskjusterad marknadsmässig avkastning. Läs mer i aktieskolan.

 

T

Teknisk analys

Teknisk analys är ett samlingsnamn för alla modeller, metoder och verktyg som går ut på att analysera marknaden. Jämför med fundamental analys som inriktar sig på att värdera företag. Teknisk analys har anor från slutet av 1800-talet. De ursprungliga idéerna fördes fram av den amerikanske journalisten Charles Dow som även gav namn åt Dow Jones Industrial Average Index (DJIA) på New York-börsen. Många av tankarna utvecklades av Robert Rhea 1932 i boken The Dow Theory och dokumenterades sedan mer utförligt av Robert Edwards och John Magee 1948 i boken Technical Analysis of Stock Trends.

Teknisk analys går ut på att använda historisk pris- och volyminformation för att förutsäga hur priset på aktier, råvaror eller andra finansiella instrument kommer att utveckla sig i framtiden. Teknisk analys är alltså en analys av marknadens beteende. Vad som hände igår ger en fingervisning om vad som kommer att hända imorgon. Beteende på börsen, och i världen i övrigt, upprepar sig ständigt, anser anhängarna av teknisk analys som ibland kallas chartister. Fundamentala ekonomiska bedömningar som tillväxtpotential, vinstmarginaler och intjänandeförmåga är alldeles för osäkra. Det är människor som köper och säljer. Och så länge det är så kommer kursen alltid i första hand att spegla det mänskliga psyket.

Tre grundtankar går att urskilja inom teknisk analys: 

  1. Trend. Marknaden rör sig i tydliga trender. Denna tanke har ett brett stöd bland anhängarna av teknisk analys. Till exempel, olika kombinationer av glidande medelvärde definierar trend och trendbrott, liksom stöd- och motståndslinjer.
  2. Formationer. Kursmönster på ett diagram uppvisar formationer som går att tolka. Formationer bygger på tanken att människor i grupp beter sig på ett speciellt sätt. Till exempel, dubbeltoppar, huvud skuldra-formation och trianglar.
  3. Momentum. Enligt tanken om momentum överreagerar marknaden ständigt och kurserna pendlar över ett jämviktsvärde mellan begreppen överköpt och översåld.

System inom teknisk analys delas in i två grupper. Subjektiva system kräver att aktören på egen hand måste tolka signaler som systemet genererar och fatta beslut efter sin egen uppfattning. Medan objektiva system genererar signaler, ofta baserade på en komplicerad algoritm, som inte behöver tolkas.

Fungerar teknisk analys? Enligt effektiva marknadsteorin är alla kursrörelser slumpmässiga, varken teknisk eller fundamental analys tillför något mervärde till en aktieportfölj. Ingen kan i längden väsentligt överträffa index. Att använda teknisk analys för att med hjälp av historiska kursrörelser förutse framtida är som att köra bil genom att bara titta i backspegeln. Ett annat synsätt går ut på att teknisk analys fungerar som en självuppfyllande modell. Om tillräckligt många använder sig av samma regler fungerar reglerna. Eller med andra ord, om alla tror att kursen kommer att gå upp så köper de, vilket leder till att kursen faktiskt går upp.

Anledningen till att det är svårt att vetenskapligt testa om teknisk analys fungerar eller inte är att det inte är en exakt vetenskap. Det finns inga precisa definitioner på centrala begrepp som trend och formationer. Det finns dock modern forskning som pekar på att marknaderna inte är fullt så effektiva som man tidigare trott, vilket lämnar lite utrymme för att teknisk analys skulle fungera.

Termin 

En termin fungerar som en option, med den skillnaden att båda parterna har en skyldighet att fullfölja avtalet. Råvaror och valutor handlas ofta på termin, men även aktier, obligationer och olika.

Theta

Ett nyckeltal inom optionsvärdering. Theta är ett riskmått som mäter en options eller warrants känslighet för förändring av tiden, ofta per dag.

Tidsvärde

Det värde som en option har utöver sitt realvärde. Till exempel, en köpoption i Ericsson med lösenpris 20 kronor kanske handlas i 3 kronor om aktien ligger på 22 kronor. Realvärdet är 22 – 20 = 2 kronor, vilket ger ett tidsvärde på 3 – 2 = 1 krona. Ju längre löptid desto större tidsvärde. Tidsvärdet avtar exponentiellt fram till lösendatum. Kallas ibland extrinsic value på engelska.

Tracking error

Ett begrepp inom fondförvaltning och portföljteori. Kallas även för aktiv risk. Tracking error är den risk som uppkommer genom aktiv förvaltning. Tracking error mäter hur mycket en fonds avkastning har avvikit från dess jämförelseindex.

Mäts oftast som standardavvikelsen av skillnaden mellan den faktiska avkastningen och ett jämförelseindex. Eller med andra ord, standardavvikelsen i den aktiva avkastningen. Indexfonder bör ha så låg aktiv risk som möjligt. Aktivt förvaltade fonder bör samtidigt ha en lagom hög aktiv risk.   

Trend

Ett mycket centralt begrepp inom teknisk analys. Att ett värdepapper trendar innebär att det rör sig i en tydlig riktning, uppåt eller nedåt, med korta avbrott för sidledes rörelser eller kortare rekyler. En rekyl är en kort rörelse som går mot den etablerade trenden.

Den uppåtgående trenden definieras som en rad toppnoteringar som hela tiden är högre än den tidigast föregående toppnoteringen. Trenden innehåller kortare perioder av rekylerande nedgångar vars bottennoteringar hela tiden är högre än den tidigast föregående bottennoteringen. Varje uppgång når alltså en högre nivå än den föregående, liksom varje temporär nedgång stannar på en högre nivå än den föregående.

Den nedåtgående trenden definieras som en rad bottennoteringar som hela tiden är lägre än den föregående bottennoteringen. Trenden innehåller kortare perioder av rekylerande uppgångar vars toppnoteringar hela tiden är lägre än den föregående toppnoteringen. Varje nedgång når alltså en lägre nivå än den föregående, liksom varje temporär uppgång stannar på en lägre nivå än den närmast föregående. Spetsen i dessa upp- och nedgångar kallas för pivot points. Trenden kan markeras i ett diagram genom att rita in trendlinjer som följer bottnarna och topparna. Trendlinjer utgörs då av stigande stöd respektive nedåtriktade motstånd.

Trendbegreppet brukar definieras enligt följande:

  • Den primära trenden omfattar månader till år
  • Den sekundära trenden omfattar veckor till månader
  • Den tertiära trenden omfattar dagar till veckor
  • Den subtertiära trenden omfattar timmar till dagar

Trender kan även definieras med hjälp av olika glidande medelvärde, långa och korta. Om en kort kurva skär en längre ovanifrån är det en säljsignal. Skär en kortare kurva en längre underifrån är det en köpsignal. Varje skärning tolkas alltså som ett trendbrott.

Treynorkvot

Ett begrepp inom fondförvaltning och modern portföljteori. Treynorkvoten är ett riskjusterat avkastningsmått som mäter en aktieportföljs avkastning i förhållande till sin risk, mätt som portföljens betavärde. Kallas även för reward-to-volatility och har följande definition:

   RVOL = rp / dp

   där:

   rp = aktieportföljens eller fondens avkastning

   dp = avkastningens standardavvikelse

Ju högre Treynorkvot, desto bättre avkastning i förhållande till risken. 

Triple witching hour

Den dag då aktieoptioner, indexoptioner och futures går ut samma dag. Brukar kännetecknas av stor volatilitet. Triple witching. De tillfällen när reaktionsdatum sammanfallit med Triple witching (mars/juni/september/december) har ofta också gett betydligt kraftigare reaktioner än reaktionsdatum i anslutning till vanlig optionslösen. 

Täckt option/Täckt utförande

Option som ställs ut mot att man har det underliggande värdepappret. Motsatsen kallas naken option.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search