Ordlista   | Q-R |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

Q

Q1

Förkortning för första kvartalet. Vanligt förekommande vid kvartalsrapportering. 2Q för andra kvartalet, och så vidare. Skrivs ibland ut med år, till exempel 4Q16, fjärde kvartalet 2016. 

Quid pro quo

Begreppet kommer från latin och betyder ”något för något”. Vanligt inom finansbranschen och inom juridiken.

 

R

Rak ränta

Ränta på ett lån utan hänsyn till amorteringar. Det vill säga räntan räknas på det ursprungliga lånebeloppet under hela löptiden. Rak ränta ser ut att vara lägre än den faktiska räntan. Enligt konsumentkreditlagen får därför inte företag använda rak ränta vid krediter till privatpersoner.

Till exempel, en person ska amortera ett lån på 60 000 kronor på ett år. Räntan är 6 procent, alltså 3 600 kronor. Då lånet amorteras med 5 000 kronor per månad sjunker skulden successivt och kommer i genomsnitt att vara:

   (60 000 + 5 000) / 2 = 32 500 kronor

Den raka räntan på 6 procent motsvarar då en faktisk ränta på:

   3 600 / 32 500 = 11,1 procent

Rally

Kurserna stiger kraftigt under stor omsättning.

Rate of Change, ROC

Ett begrepp inom teknisk analys. ROC utgår från momentum, men istället för att ta dagskursen minus kursen för ett antal dagar sedan beräknar man kvoten. Till exempel, om dagskursen för en aktie är 250 kr och kursen för 10 dagar sedan var 200 kr beräknas 10-dagars momentum enligt följande definition:

   Momentum = 250 – 200 = 50

För att beräkna Rate of change/ROC divideras istället dagskursen med kursen för 10 dagar sedan enligt följande:

   ROC = 250 / 200 = 1,25

Ofta presenteras ROC med 100 som nollvärde (istället för 1), vilket åstadkoms genom att man multiplicerar ROC ovan med 100:

   ROC = 1,25 x 100 = 125

När kurvan är över nolläget (100), samt stiger, säger man att momentum ökar i en stigande trend. När kursen är under nolläget och faller, ökar momentum i en fallande trend. När kurvan avviker mycket uppåt anses aktien vara överköpt och när kursen avviker mycket nedåt anses aktien vara översåld.

Random Walk Theory

En teori som visar att aktiekurser rör sig slumpmässigt. Teorin kommer ursprungligen från den franske matematikern Louis Bachelier år 1900. I doktorsavhandlingen Théorie de la Spéculatio testade Bachelier slumpmässigheten på den franska obligationsmarknaden. Bachelier upptäckte att historiska priser inte kunde användas för att förutspå framtida priser.

Bacheliers arbete följdes egentligen inte upp förrän 53 år senare av Maurice Kendall och senare av Eugene Famas på 1970-talet. 1965 skrev ekonomen Paul Samuelson en artikel med rubriken Proof that Properly Anticipated Prices Fluctuate Randomly som fick mycket inflytande. Enligt Samuelsson kan priser i en informationseffektiv marknad inte förutses.

Även Burton Malkiels bok A Random Walk Down Wall Street centrerar mycket kring diskussionen. Random walk theory är i grund och botten samma sak som effektiva marknadsteorin och har fått mer uppmärksamhet än någon annan del av portföljteorin. Att påstå att akter rör sig slumpmässigt är såklart en förolämpning mot alla professionella förvaltare och teorin har attackerats.

Realvärde

Ett begrepp inom optionsvärdering. En options realvärde är skillnaden mellan den underliggande varans pris, och lösenpriset på optionen. Realvärdet är dock aldrig lägre än noll. Optionens tidsvärde är värdet utöver realvärdet. Ju längre återstående löptid, desto högre tidsvärde. Kallas även grundvärde eller lösenvärde eller inneboende värde. På engelska kallas det ofta intrinsic value.

Relativ avkastning

Avkastningen på en investering jämförs med en alternativ placering. Till exempel kan värdeökningen på en aktieportfölj jämföras med ett marknadsindex under samma period. Om aktieportföljen stiger med 2 procent samtidigt som index faller med 5 procent är den relativa avkastningen bra, om man inte tar hänsyn till risken.

Relative Strength Index, RSI

Ett centralt nyckeltal inom teknisk analys.  RSI mäter aktiens inre relativa styrka och tillhör gruppen momentum oscillatorer eller momentumindikatorer. RSI kan beräknas på lite olika sätt och brukar anses som en av de mer komplicerade oscillatorerna. RSI-begreppet diskuterades redan 1932 av Robert Rhea i boken The Dow Theory. Men det anses allmänt att begreppet introducerades först på allvar 1978 av Welles Wilder Jr. i boken New Concepts in Technical Trading Systems. RSI signalerar om en aktie är överköpt eller översåld genom att illustrera förhållandet mellan en akties kursuppgångar och kursnedgångar under en viss period.

RSI enligt Wilders modell definieras enligt följande:

   RSI = 100 – (100 / (1 + RS))

   där:

    RS = Relative Strength

RS beräknas som antalet dagar med kursökning dividerat med totala antalet dagar i perioden i förhållande till antalet dagar med kurssänkning dividerat med totala antalet dagar i perioden. Om en dags slutkurs är högre än föregående dags slutkurs betraktas det som högre. Och om en dags slutkurs är lägre än föregående dags slutkurs betraktas det som lägre. Om kursen gått upp samtliga dagar under mätperioden får RSI värdet 100. Om kursen gått ner samtliga dagar får RSI värdet 0.

Till exempel, anta att en aktie uppvisar 6 dagar som är högre än föregående dag och 3 dagar som är lägre. De 6 dagarnas uppgång summeras och divideras med summan av de 3 dagarnas nedgång. En beräkning av 9-dagars RSI ger då följande:

   RS = (6 / 9) / (3 / 9) = 2

RS stoppas sedan in i formeln, vilket ger RSI enligt följande:

   RSI = 100 – (100 / (1 + 2)) = 67

RSI presenteras oftast som en oscillerande kurva med maximi- respektive minimivärden på 100 och 0. Om RSI hamnar på noll innebär det att kursuppgångarna varit lika stora som kursnedgångarna under den aktuella perioden. Kursen befinner sig då i nolläget. Om RSI ligger runt 70 är den överköpt och runt 30 översåld. Ibland nämns nivåerna 80 och 20.

Robert Rhea ställde upp två enkla grundregler:

  • Köpsignal erhålls när RSI stiger från ett lågt värde
  • Säljsignal erhålls när RSI faller från ett högt värde 

Relativvärdering

Ett begrepp inom företagsvärdering som innebär att man värderar ett företag genom att jämföra det med andra liknande företag. Till exempel, om p/e-talen i en viss bransch ligger runt 14 kan man använda det som ett rimligt p/e-tal på ett nytt företag i samma bransch. Kritiken mot relativvärdering går ut på att det kan skapa för höga värderingar och kursbubblor. I slutet av 1990-talet var p/e-talet i telekombranschen orimligt höga, i vissa fall mellan 60 och 80. I en extrem situation kan man då påstå att ett företag med ett p/e-tal på 70 är undervärderat bara för att genomsnittet i branschen kanske ligger på 80. Genom att värdera enskilda företag mindre på egna meriter och mer efter vilken bransch de verkar är oftast kursdrivande.

Repa

Ett nationalekonomiskt begrepp, från engelskans repurchase agreement. En repa är en försäljning av ett räntepapper med löfte om att köpa tillbaka det för ett fastställt pris på ett förutbestämt datum. Räntan på återköpet kallas reporänta. Riksbanken använder sig sedan mitten av 1980-talet av repor för att styra mängden pengar i ekonomin och de korta räntorna, man säger att repan är bankens viktigaste styrränta. Om riksbanken vill minska penningmängden gör den en repa. Banken säljer räntepapper och pengar försvinner ur ekonomin. Efter några veckor köper riksbanken tillbaka räntepapperna och mängden pengar ökar i ekonomin igen. Den ränta som riksbanken betalar under tiden är reporäntan. En omvänd repa innebär det motsatta, riksbanken köper räntepapper och ökar mängden pengar i ekonomin.

Med reporäntan försöker riksbanken att styra inflationen i ekonomin. Om inflationen är på väg upp, gör riksbanken en repa med en högre ränta för att kyla av ekonomin. Reporäntan påverkar marknadsräntor med maximalt två års löptid. Vad som påverkar de längre räntorna är mer komplicerat. I huvudsak är det marknaden, det vill säga köpare och säljare av långa räntepapper, som styr räntan. Den viktigaste faktorn som styr deras beslut är förväntningar om inflation. Om inflationsförväntningarna på lång sikt stiger, oavsett vad inflationen är idag, så stiger de långa räntorna. Eftersom det alltid finns en viss osäkerhet om framtiden är i princip alltid de långa räntorna högre än de korta.

Reporänta

Den ränta som sätts på en repa. Idag är reporäntan riksbankens främsta styrmedel för att styra penningmängden och de korta räntorna. Reporäntan har använts sedan 1994. Fram till 1985 användes diskonto. Mellan 1985 och 1993 användes marginalräntan i detta syfte. När reporäntan ändras uppmärksammas det ofta i medier då det speglar riksbankens syn på ekonomin. Den amerikanska centralbanken Federal Reserves viktigaste styrränta kallas Federal Funds Rate. 

Rho

Ett nyckeltal inom optionsvärdering. Rho är ett riskmått som mäter en options eller warrants känslighet för förändringar i ränteläget. 

Riksbanken

Sveriges riksbank, världens äldsta centralbank. Dess föregångare, Riksens Ständers bank grundades 1668. Sitt nuvarande namn fick riksbanken efter 1866 års representationsform. Sedan 1897 har riksbanken inte tagit emot några räntebärande insättningar. Riksbanken är idag direkt underställd riksdagens finansutskott. Verksamheten är uppdelad på ett huvudkontor och 10 lokalkontor.

I grundlagen anges Riksbankens uppgifter som att ansvara för kredit- och valutapolitiken samt att säkerställa ett effektivt och säkert betalningssystem. I grundlagen fastslås även riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar och mynt samt att förvalta guld- och valutareserven. Till grund för verksamheten i övrigt ligger riksbankslagen, som trädde i kraft 1989.

Idag är riksbankens viktigaste uppgift att verka för prisstabilitet, det vill säga att se till att inflationsmålet nås. Riksbanker finns i de flesta länder. Några av de mest kända är USA:s Federal Reserve, Storbritanniens Bank of England, Frankrikes Banque de France och Tysklands Bundesbank. Riksbankens beslutande organ heter direktionen och består av sex ledamöter. Ledamöterna utses av riksbanksfullmäktige som också utser ordförande i direktionen. Ordförande är samtidigt riksbankschef. Riksbankschefen har ett förordnande på fem år. Även om riksbanken är formellt underställd riksdagens finansutskott så styr inte regeringen riksbankens beslut om ränta. 

Riskspridning

Innebär att man fördelar sitt aktieinnehav över flera aktier i olika branscher. Kallas även diversifiering. 

Ränta

Ränta är priset på pengar, eller egentligen priset för att låna pengar. Till exempel, man kan ha en ränteintäkt från ett sparkonto eller en räntekostnad för ett villalån. Real ränta är räntan rensat för inflation, nominell ränta är räntan med inflation. Perioden för ränteberäkning sätts ofta till ett år, vilket ger enkel årsränta. Om räntan erläggs oftare än en gång per år kommer den effektiva årsräntan att överstiga den enkla årsräntan.

Räntebegreppet består egentligen av tre delar: inflation, realränta och riskpremie. Det innebär att när inflationen stiger så stiger räntan automatiskt eftersom investerare kräver en högre avkastning för att kompensera för inflationen. Det är därför som den långa marknadsräntan (mätt på statsobligationer) nästan alltid är högre än den korta (mätt på statsskuldväxlar). Risken att inflationen tar fart på lång sikt gör att de långa räntorna ligger högre. Förändringar i marknadsräntorna mäts i punkter, eller räntepunkter. En punkt är en hundradels procent. Till exempel, om de långa räntorna stiger från 5,15 procent till 5,18 procent så motsvarar det en uppgång på 3 punkter.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search