Ordlista   | K-L |


A
 Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

K

Kapitalförvaltning

Att investera och förvalta ett kapital. Till exempel genom att investera i aktier, räntebärande papper, fastigheter eller andra realtillgångar. 

Kassaflöde

Visar företagets flöde av likvida medel, det vill säga hur mycket pengar som kommer in och som går ut. Ett positivt kassaflöde innebär att mer pengar kommer in än som går ut, motsatsen kallas negativt kassaflöde. Kassaflöde används i fundamental värdering av aktier med kassaflödesmodellen. Kassaflöde är inte samma sak som resultat. Ett företag kan uppvisa ett positivt resultat, men ändå ha ett negativt kassaflöde. Anledningen kan till exempel vara långa betalningstider till kunder, respektive korta kredittider från leverantörer, stora investeringar eller ökad kapitalbindning i varulager. Ett företags kassaflöde syns i kassaflödesanalysen. Kassaflöde kallas ofta för cash flow.

Kassaflödesmodellen

En mycket central modell inom företagsvärdering. Utgångspunkten för kassaflödesmodellen är att värdet av en finansiell tillgång är lika med alla framtida fria kassaflöden, diskonterade till ett nuvärde med alternativkostnaden för investeringen. Begreppet alternativkostnad innebär vilka andra placeringsalternativ som investeraren har. Eller med andra ord, avkastningskravet på investeringen.

Normalt används marknadsräntan plus en riskpremie som avkastningskrav. Det innebär att man oftast hamnar i det breda intervallet 5 till 20 procent. Ju högre diskonteringsränta, desto lägre nuvärde och värde på investeringen och tvärtom. Warren Buffett är till exempel känd för att endast använda avkastningen på den långa amerikanska obligationen US T-bond som diskonteringsränta. Det ger en mycket låg ränta, men samtidigt kompenserar sig Buffett för detta genom att enbart räkna på bolag med extremt låg risk.

Kassaflödesmodellen ger ett tämligen akademiskt och matematiskt intryck, men är en oantastlig modell om man känner till de data som den kräver. Till exempel, anta ett finansiellt instrument som löper på tre år. Det nominella beloppet är 100 000 kronor och återbetalas om exakt tre år. Under tiden avskiljs en ränta på 15 000 kronor per år. Vad skulle en rationell investerare vara villig att betala för ett sådant instrument? Med antagandet att avkastningskravet är 10 procent ger det följande beräkningar:

   Nuvärde av betalning år 1: 15 000 / 1,1 = 13 636 kronor

   Nuvärde av betalning år 2: 15 000 / 1,21 = 12 397 kronor

   Nuvärde av betalning år 2: 15 000 / 1,331 = 11 270 kronor

   Summa nuvärde av räntebetalningarna = 37 303 kronor

   Nuvärde av 100 000 = 100 000 / 1,331 = 75 131 kronor

   Investeringens totala nuvärde = 112 434 kronor

Värdering av ett företag med kassaflödesmodellen fungerar på samma sätt. Investeraren måste därför göra en uppskattning av företagets förväntade kassaflöden under sin resterande livstid samt välja en diskonteringsränta. Investeringen kan sedan värderas med följande definition:

   P = CF / (k – g)

   där:

   P = investeringens nuvärde

   CF = investeringens kassaflöde

   k = diskonteringsränta

   g = tillväxttakten i kassaflödet

Till exempel, ett företag med ett årligt kassaflöde på 100 Mkr får följande nuvärde med diskonteringsräntan 8 procent:

   100 / 0,08 = 1 250 Mkr

Räknar man istället med en tillväxt på 6 procent blir nuvärdet:

   100 / (0,08 – 0,05) = 5 000 Mkr

Formeln ovan antar evig livslängd, vilket i och för sig acceptabelt eftersom värdet av framtida utdelningar närmar sig noll. Men om tillväxten är större än avkastningskravet blir värdet negativt. Även med olika tillväxtscenarion faller formeln. Då får man istället räkna i intervaller och lägga samman dessa.

Nuvärdet påverkas kraftigt av tillväxttakten i kassaflödet och avkastningskravet på investeringen. Ju högre risk, desto högre avkastningskrav och lägre nuvärde. Ju högre tillväxt, desto högre nuvärde. Kassaflödesmodellen kan förenklat sammanfattas av Brealey & Myers två principer. En krona idag är värd mer än en krona i morgon och en säker krona är värd mer än en osäker.

I sin mer komplicerade form tar kassaflödesmodellen hänsyn till investeringens livslängd, olika tillväxttakt i kassaflödet för olika perioder och investeringens slaktvärde. Kritiken mot kassaflödesmodellen bygger inte på modellens egentliga konstruktion, utan på det faktum att osäkerheten i antaganden om förväntade kassaflöden ofta är stor. Små förändringar i ett företags kassaflöde får stora genomslag i nuvärdet. På engelska kallas kassaflödesmodellen discounted cash flow, ofta förkortat DCF.

Kommission

Att på uppdrag köpa eller sälja en vara för någon annans räkning, till exempel en återförsäljare eller fondkommissionär. Uppdragsgivaren kallas för kommittent och uppdragstagaren för kommissionär.

Kommissionär

Kallas den som åtar sig uppdraget att sälja eller köpa på kommission.

Kommittent

Kallas den som ger kommissionären uppdraget att sälja eller köpa.

Konglomerat

Ett företag med olika verksamheter. Volvo var på 1980-talet ett konglomerat då koncernen hade verksamhet inom bilindustri, läkemedel och livsmedel. Ett konglomerat får ofta en något lägre värdering på börsen därför att de anses svåra att värdera.

Konjunktur

Ett centralt nationalekonomiskt begrepp. Ett lands konjunktur mäts oftast huvudsakligen i bruttonationalprodukten, BNP, det vill säga ett lands totala produktion av varor och tjänster under ett år. Om BNP ökar innebär det tillväxt och högkonjunktur och tvärtom. I större modeller tittar man även på orderingång, sysselsättning och lageruppbyggnad i industrin. En mycket djup lågkonjunktur kallas för depression.

Konjunkturinstitutet/KI gör löpande prognoser för Sveriges konjunkturutveckling. KI publicerar Konjunkturbarometern varje månad. Regeringen ger sin syn på konjunkturen i Finansplanen som publiceras varje september samtidigt med budgetpropositionen. Konjunkturen anses kunna styras med finanspolitik och penningpolitik till viss mån.

Konjunkturcykel

En tidsperiod som omfattar en högkonjunktur och en lågkonjunktur.

Konsumentprisindex, KPI

Ett centralt nationalekonomiskt index. Konsumentprisindex ligger till grund för mätning av inflation. KPI visar prisutvecklingen för en rad varor och tjänster. Komponenternas inbördes viktning justeras varje år för att spegla konsumtionsmönstret i samhället. De största komponenterna är: bostäder (hyra, ränta, elektricitet), transport (bilköp, driftskostnader, resor), livsmedel (kött, mjöl, fisk, grönsaker), fritid, kultur och nöjen (radio/TV, böcker, tidningar) samt kläder och skor. De senaste åren har livsmedlens viktning minskat, medan transport har ökat. KPI sammanställs av SCB, Statistiska Centralbyrån och presenteras Allmän månadsstatistik samt i Statistisk årsbok. Riksbankens mål är knutet till KPI på det sätt att riksbanken ska värna om prisstabilitet. Basåret för KPI är 1980 (index = 100), men även basåret 1949 används emellanåt.

Konvertibelt skuldebrev, konverteringslån, konvertibel

Ett mellanting mellan en obligation och en aktie. Ett konvertibelt skuldebrev (eller konvertibel eller konverteringslån) löper med en fast ränta och kan konverteras (bytas) till aktier vid ett i förväg bestämt datum till en i förväg bestämd kurs. Löptiden är oftast under 10 år.

Konvertibla vinstandelsbevis

Som ett konvertibelt skuldebrev, fast med den skillnaden att räntan på konvertibeln varierar med företagets resultat och utdelning.

Kovarians

Ett statistiskt och matematiskt begrepp, med användningsområde inom riskberäkning och modern portföljteori. Kovarians visar hur två variabler samvarierar, till exempel två aktier, eller en aktie och ett marknadsindex. Jämför med betavärdet som visar hur en aktie rör sig i förhållande till marknaden som helhet. Till exempel, för att bygga upp en aktieportfölj med en låg risk kan man inte bara satsa på aktier med låga betavärden. Det kan innebära att man får en portfölj med aktier i samma bransch. Genom att välja aktier som inte samvarierar, som har låg kovarians, minskar man den totala risken i aktieportföljen.

Kupongobligation

En obligation med regelbundna ränteutbetalningar, normalt en gång per år, till exempel statsobligationer. Motsatsen är nollkupongare, till exempel statsskuldväxlar.

Kupongränta

Den ränta i procent av nominella värdet på en kupongobligation som utbetalas till innehavaren, normalt sett en gång per år. En statsobligation på en miljon kronor med en kupong på 4,5 procent ger alltså innehavaren en årlig utbetalning på 45 000 kronor. Kupongräntan skiljer sig från avkastningsräntan beroende på vilket pris som obligationen handlas i. Handlas obligationen över sitt nominella värde är avkastningsräntan lägre än kupongräntan och tvärtom.

Kurs

Priset på ett värdepapper. 

Kurs/substans

Ett nyckeltal inom företagsvärdering som visar hur mycket som substansen i företaget värderas till. Till exempel, om substansvärdet är 125 kronor per aktie och kursen är 100 kronor är kurs/substans 80 procent. 

Köpkurs

Det pris som en köpare är beredd att betala för en viss volym av aktier eller annat värdepapper. När köpkurs och säljkurs är lika för samma volym erhålls ett avslut, det vill säga aktien byter ägare. Den kurs som brukar rapporteras i tidningarnas tabeller är den sista köpkursen vid börsens stängning som inte fann en säljare. 

Köpoption

Innehavaren av en köpoption har rättigheten, men inte skyldigheten, att köpa den underliggande varan, till exempel en aktie, till ett i förväg bestämt pris innan ett bestämt datum, slutdatum. Man kan ställa ut köpoptioner (sälja) eller köpa köpoptioner.

Köporder

En kund lägger en order om att köpa ett värdepapper via sin mäklare på en bank eller en fondkommissionär eller själv via en Internetmäklare. Ordern kan vara både skriftlig och muntlig. En limiterad köporder innebär att mäklaren får köpa aktien upp till en viss kurs (köptak), men inte över.

 

L

Laffer-kurvan

Ett nationalekonomiskt begrepp. Laffer-kurvan är en teori av amerikanen Arthur Laffer som hävdar att vid ökat skattetryck minskar skatteintäkterna vid en viss nivå. Skatteintäkterna blir obefintliga vid skattenivåerna 0 och 100 procent. Genom att istället sänka marginalskatterna ökar den totala skatteintäkten samt ökar ekonomisk tillväxt utan att inflationen tar fart.

Lagging indicators

Till skillnad från leading indicators är lagging indicators ekonomisk statistik som mäter ekonomisk aktivitet efter att den skett. Är i USA normalt sju till antalet: arbetslöshet, arbetskostnad, genomsnittlig utlåningsränta, lageruppbyggnad i förhållande till försäljning, totala utlåning, skuldsättningsgrad hos privatpersoner samt konsumentprisindex.

Leading indicators

Ekonomisk statistik publicerad varje månad som visar vart ekonomin är på väg. Består av elva olika komponenter, bland annat aktiekurser, penningmängd, räntespread, antal arbetade timmar i industrin och ansökningar om arbetslöshetsunderstöd. Begreppet används även inom teknisk analys och är då ett samlingsbegrepp för indikatorer som indikerar ett trendbrott innan det har skett, till exempel MACD och Bollingerband. 

Lender of last resort

En institution, ofta en riksbank eller centralbank, som står som garant för att låna ut till affärsbankerna när det är brist på likviditet i ekonomin. Lender of last resort ska förhindra en finansiell kollaps i systemet. 

Limiterad köporder

Kunden anger högsta kurs som mäklaren som inte får överstiga. Motsatsen kallas bäst möjligt. 

Limiterad säljorder

Kunden anger lägsta kurs som mäklaren inte får understiga. Motsatsen kallas bäst möjligt.

Lång

Från engelskans go long, är ett uttryck som betyder att man har en position baserad på att marknaden ska gå upp, man är lång. Motsatsen är att vara kort. 

Löptid

Tiden fram till den dag då det underliggande varan till en option senast måste köpas eller säljas. För optioner är löptiden normalt 9 månader från utfärdande, för warranter och terminer är det ofta betydligt längre. Slutdagen för en aktieoption är tredje fredagen i slutmånaden. I Sverige kan aktieoptioner lösas när som helst under löptiden, en optionsvariant som kallas amerikansk option. En europeisk option kan bara lösas på slutdagen.

Löptid kan även avse löptiden på en obligation, det vill säga fram till datumet då staten köper tillbaka obligationen till det nominella värdet. En av de längsta löptiderna på svenska obligationer var lånet för 1937 som var 60 år långt och löstes in 1997. Kupongräntan var tre procent och betalades ut i februari och augusti.

Lösenpris

Den kurs som det underliggande värdepappret till en option kan köpas eller säljas för. OM noterar minst fem olika lösenpriser i samband med att en ny option noteras. En av lösenpriserna ligger så nära aktiekursen som möjligt, två ligger under och två ligger över. Om aktien stiger efter noteringen så noteras ytterligare en option med ett högre lösenpris. På så sätt finns det hela tiden minst två optioner över den aktuella aktiekursen och två under.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search