Ordlista och definitioner   | I-J |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

I

Identitet

Den underliggande varan till en option. 

Implicit volatilitet

Ett begrepp inom optionsvärdering. Implicit volatilitet är marknadens förväntning om den framtida volatiliteten för den underliggande varan. Implicit volatilitet erhålls genom att härleda volatiliteten från optionspremien enligt Black-Scholes formel för optionsvärdering. Jämför med historisk volatilitet.

Index

Ett index visar procentuella förändringar. Exempelvis visar konsumentprisindex, KPI, förändringen i inflation från år till år. Ofta utgår index från ett basår som då blir 100 (eller ibland 1 000) som sedan räknas om varje år så att den procentuella ökningen motsvarar samma procentuella ökning på basårets 100.  Andra exempel är aktieindex som Affärsvärldens generalindex, Dow Jones Industrial Index och FTSE 100.

Indexfond

En aktiefond som investerar i de aktier som utgör index, ofta med samma viktning. Det vill säga fonden har ingen ambition att överträffa index. Bakgrunden till att indexfonder blir allt mer populära är forskningsresultat som visar att ungefär två tredjedelar av alla fonder slår inte index. Enligt effektiva marknadsteorin borde ungefär hälften slå index på sikt. Men på grund av administrationskostnader blir resultatet annorlunda.

Genom att överge tjusiga placeringsstrategier och istället driva en kostnadseffektiv fond som följer index får man ett argument som talar mot traditionella aktiefonder. Indexfonder har dessutom en avkastning som ofta är lite högre än index. Det kan tyckas besynnerligt, men det beror på att utdelningar normalt inte räknas med i index, medan de inkluderas i indexfonder. På lång sikt kommer indexfonder därmed lyckas bättre än genomsnittet för övriga placerare på aktiemarknaderna. En av de första i Sverige var Erik Pensers aktieindexfond från mitten av 1990-talet.

Indextunga bolag

Börsföretagen har olika stor andel av index. Ett bolag med högt börsvärde väger tyngre i ett index och påverkar också i högre grad utvecklingen av index än ett mindre bolag. Begreppet indextunga bolag är ett samlingsnamn för de bolag som påverkar index mest. 

Individuellt pensionssparande, IPS

Våren 1994 infördes den tredje möjligheten att pensionsspara avdragsgillt (de andra två är traditionellt livbolag och fondförsäkring). Individuellt pensionssparande är uppbyggt kring ett IPS-konto som kan innehålla både vanligt bankkonto, fonder och enskilda värdepapper (aktier och obligationer). Kontot kan flyttas till andra banker eller försäkringsbolag, vilket garanterar hård konkurrens om kunderna. 

ISK

Förkortning för Investeringssparkonto. I Sverige finns möjligheten att förvalta sin aktieportfölj via ett ISK vilket innebär att istället för att betala 30% skatt på realisationsvinster betalar man en fast avgift baserat på kapitalet. För 2017 är avgiften 0,375 procent. Andra möjligheter att förvalta sin aktieportfölj är i ett traditionell Aktie- och Fondkonto eller en Kapitalförsäkring. Läs mer om skillnaderna här. 

Inflation

Ett centralt nationalekonomiskt begrepp. Ordet inflation kommer från latinets inflatio som betyder att blåsa upp eller svälla, vilket antyder vad det handlar om. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån. Den omedelbara följden blir att pengar blir mindre värda. Inflationen mäts som prisstegringen under en viss period, vanligtvis ett år, i procent av prisnivån i utgångsläget.

Ofta används en varukorg som ska spegla genomsnittlig konsumtion. I Sverige är det till exempel Konsumentprisindex. KPI visar prisutvecklingen för en rad varor och tjänster vars inbördes viktning justeras varje år för att spegla hur konsumtionen förändras. De största komponenterna är: bostäder, transport och livsmedel. Riksbankens mål är bland annat att värna om prisstabilitet. Om inflationen stiger över inflationsmålet höjer riksbanken styrräntan för att kyla av ekonomin.

Den förväntade inflation styr dessutom den långa räntan mätt som avkastningen på statsobligationer. När inflationsförväntningarna ökar, stiger den långa räntan. Motsatsen till inflation är deflation, det vill säga priserna faller. Inflation som överstiger 50 procent per år brukar benämnas hyperinflation. Inflation uppstår antingen på utbudssidan, man pratar då om cost push-inflation, att kostnaderna ökar i företagen och pressar upp priserna. Till exempel kan ökade lönekostnader spä på inflationen. Eller så uppstår det på efterfrågesidan, vilket man kallar demand pull-inflation. Om ekonomin är stark och köpkraften stark tenderar det att ge stigande priser.

Begreppet importerad inflation avser en situation där valutan försvagas och importen blir dyrare. En sådan situation tenderar att öka inflationen och de långa marknadsräntorna. Under 1970- och 80-talen var inflationen särskilt hög i Sverige, under några perioder över 10 procent. Sedan mitten av 1990-talet har den dock legat runt 1-2 procent. Under 1998 hade Sverige till och med en period av deflation. De sydamerikanska länderna har länge dragits med en hög inflation. I tider med hög inflation tenderar investeringarna i realtillgångar att öka, eftersom de ofta följer inflationen.

Informationskvot

Ett begrepp inom fondförvaltning och portföljteori. Informationskvot är ett riskjusterat avkastningsmått som mäter en akties avkastning justerad för risk. Definieras som en fonds avkastning i förhållande till ett jämförelseindex, till exempel ett marknadsindex, dividerat med fondens aktiva risk. Formeln kan ha följande definition:

   Informationskvot = (rp – rm) / d

   där:

   rp = aktieportföljens eller fondens avkastning

   rf = marknadsindex

   d = aktieportföljens eller fondens aktiva risk

Informationskvoten visar en förvaltares skicklighet och innebär att man kan jämföra förvaltare som arbetar med olika hög aktiv risk. En indexfond har normalt en informationskvot på 0. En negativ informationskvot innebär att fonden har gått sämre än sitt jämförelseindex och ett värde på över 0,5 anses indikera hög skicklighet hos förvaltaren.

Insättningsgaranti

Ett av bankerna finansierat och av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i banker och värdepappersbolag. Beloppet är maximerat till 950 000 kronor per kund och bank. Det innebär att om man sparar pengar på ett bankkonto och banken går i konkurs får man tillbaka upp till 950 000 kronor.

Inteckning

Att inteckna en tillgång innebär att man lämnar den som säkerhet för ett lån. Till exempel, om man vill belåna sitt hus. Då får man registrera ett pantbrev hos tingsrätten. När pantbrevet är registrerat kallas det för inteckning. Pantbrevet överlämnas sedan till långivaren som säkerhet. Man kan ta ut flera pantbrev på samma fastighet. Vill man ta reda på hur många inteckningar som finns i en fastighet får man begära ett gravationsbevis hos tingsrätten. Belåning av ett företag kallas företagsinteckning.

Intrinsic value

Det engelska begreppet intrinsic value används i flera sammanhang. I prissättning av optioner och warranter avser intrinsic value optionens teoretiska värde, realvärde, eller skillnaden mellan lösenpriset på en option och värdet på den underliggande varan. Till exempel, om lösenkursen är 100 kronor för en köpoption och aktien står i 105 kronor är intrinsic value 5 kronor. I samma sammanhang kallas optionsprisets tidsvärde ibland för extrinsic value.

Ibland används begreppet i värdering av aktier och avser då nuvärdet av alla framtida förväntade kassaflöden. En annan betydelse är det värde som en tillgång har, oavsett dess fundamentala värde, som helt enkelt går att härleda till att det finns en efterfrågan på tillgången. Till exempel guld eller ett konstverk. 

Investmentbolag

Företag, ofta börsnoterade bolag, som äger och förvaltar aktier i andra företag för sina aktieägares räkning. Att köpa aktier i ett investmentbolag utgör ett alternativ till att spara i fonder. I Sverige finns till exempel Custos, Industrivärden, Investor och Öresundsgruppen.

 

J

Junk bond

Ett amerikanskt begrepp som kom till under 1980-talet, översätts till svenska närmast med skräpobligationer. Junk bonds förknippas ofta med finansmannen Michael Milken på investmentbanken Drexel Burnham Lambert. Milken hjälpte finansmän som Ivan Boesky att genomföra LBO (leveraged buyout) genom att emittera junk bonds. Junk bonds har mycket hög risk eftersom de saknar säkerhet, men ger i gengäld möjlighet till hög avkastning.

Jämförelseindex

Ett begrepp inom fondförvaltning och modern portföljteori. Ett jämförelseindex representerar den marknad eller de värdepapper som en fond investerar i och jämförs med. Index varierar baserat på fondens kategori. Till exempel, en aktieportfölj kan jämföras med ett börsindex. Jämförelseindex beräknas normalt som den genomsnittliga värdeförändringen hos de värdepapper som är noterade på en viss marknad, eller hos ett i förväg bestämt urval värdepapper. Detta ger ett vägt index, eftersom stora börsbolag med många aktier och stort börsvärde eller stora emittenter med stora lån totalt har större inverkan på index. Jämförelseindex är ofta samma som benchmark.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search