Tjäna pengar med börsens anomalier?

I förra blogginlägget gick jag igenom börsens mest omdiskuterade anomalier, det vill säga avvikelser från teorin om en perfekt och effektiv marknad. Nu ligger det naturligtvis nära till hands att försöka handla på dessa luckor av ineffektivitet.

Traders framförallt, men även investerare, studerar gärna marknaden för att försöka hitta samband att agera på. Men tyvärr är det inte så enkelt. Marknaden (läs: du, jag, vi) reagerar nämligen på de observationer vi gör och ändrar beteende. Man kan säga att marknaden är intelligent, i den bemärkelsen att den hela tiden lär sig. Gammal kunskap och etablerade samband blir därför ständigt oanvändbara.

Till exempel, anta att börsen av någon anledning tenderar att gå upp sista dagen i veckan inför helgen. Det händer en gång, sedan en gång till och ännu en gång. Efter tredje eller fjärde tillfället är sambandet etablerat och börjar upptäckas av allt fler. Vad händer? Så fort fenomenet avslöjats agerar aktörerna (vi) genom att köpa på torsdagen för att vara med på fredagens uppgång. Följaktligen stiger börsen med det ökade köpintresset redan på torsdagen, för att därefter falla tillbaka på fredagen. Sambandet är borta.

”Whenever a professor touts an anomaly, I have learned that an anti-anomaly is probably lurking in the wings”, skriver Victor Niederhoffer i Education of a Speculator.

Om alla vet att en aktie kommer att gå upp i morgon kan vi vara säkra på att den går upp idag istället. Om alla vet att korta räntan kommer att gå ner imorgon, går den ner idag istället. Marknaden lär sig. Så fort ett samband upptäcks av marknaden löses det också upp av marknaden. Som resultat får vi en effektiv marknad. Det som fungerar ett år, fungerar inte året därpå. En strategi som fungerade för tjugo år sedan fungerar plötsligt igen. I takt med att vi lär oss ändrar vi våra förväntningar, vilket påverkar marknaden.

Robert Lucas fick Nobelpriset i ekonomi 1995 delvis för denna tanke. Lucas menar att vi aldrig kommer att kunna förutspå finanskrascher. Om det fanns ett system för att förutsäga en kris, skulle denna kunskap bli allmänt känd och vi skulle ha krisen nu istället.

I A Non-Random Walk Down Wall Street beskriver Lo och McKinlay finansmarknaden som ett darwinistiskt system i ständig evolutionär utveckling.

På en fungerande marknad sker vanligtvis inte allmänt förväntade händelser. Om du vill veta vad ett tillgångsslag kommer att göra, ställ dig då frågan: vad är det mest sannolika? Verkar alla hålla med om detta? Om det existerar en nästan enig konsensus om att något specifikt skall hända, och många har investerat i att det ska hända, då kan du börja misstänka att det motsatta kommer att ske. Allt är nämligen redan diskonterat och därmed upplagt för besvikelser. Alla är fokuserade på uppgång och så vänder det plötsligt.

/Jonas Bernhardsson

 

Börsens mest omdiskuterade anomalier

förra blogginlägget diskuterade jag split efter att både Apple och Tesla rusat då de aviserat och genomfört split. Att en split kan driva aktiekursen är en av börsens mest omdiskuterade anomalier. I detta inlägg ska jag titta på andra anomalier som man kan tjäna pengar på.

En anomali är något som strider mot en allmänt accepterad teori, en avvikelse. Teorin i det här fallet är effektiva marknadsteorin (EMT).

I maj 1970 skrev professor Eugene Fama vid University of Chicago in sig i historieböckerna när han publicerade finanshistoriens mest berömda artikel. Fama påstod att marknadspriserna alltid är rätt. Marknaden värderar ständigt all tillgänglig information; aktiekurser rör sig slumpmässigt allteftersom ny information tillkommer och prissätts.

Det går alltså inte att förutspå kursutvecklingen. Morgondagens aktiekurser har inget samband med gårdagens; det finns inga mönster och inga trender. En investerare kan på lång sikt inte skapa en avkastning som överträffar index. Marknaden är effektiv.

Det dröjde dock inte många år förrän forskare började hitta mängder av avvikelser, anomalier. Aktiemarknaden tycktes inte alls bete sig helt slumpmässigt vid en närmare granskning. Det uppdagades att investerare inte alltid var så rationella utan överreagerade t ex ofta på nyheter.

Forskarkollektivet undersökte om det kunde finnas fler anomalier. Man hittade stöd för att vissa månader och veckodagar tycktes ge en bättre avkastning än andra. Januari var bäst och oktober sämst. Av veckodagarna verkade måndag vara den värsta dagen.

Andra anomalier som diskuterades var att småbolagsaktier tycktes gå bättre än aktier i stora bolag. Förklaringen som gavs var att små företag har lättare att växa under en längre tid än stora (samt att risken ofta är större). Vidare upptäcktes att aktier med låga p/e-tal tycktes ha en bättre kursutveckling än aktier med höga. Aktier med låg värdering av substansen överträffade de med hög värdering. Och aktier med hög direktavkastning i kombination med lågt p/e-tal överträffade index.

Beating the Dow skriver Michael O’Higgins om aktier som är förbisedda av marknaden och därför uppvisar en kombination av låga p/e-tal, låg substansvärdering och hög direktavkastning. Han kallar dem Dogs of the Dow ­– aktier som är impopulära, men som förr eller senare upptäcks och värderas upp. O’Higgins genomförde en studie som visade att dessa aktier uthålligt hade överträffat index med 2–3 procentenheter per år sedan 1920.

The Handbook of Equity Market Anomalies diskuterar Leonard Zacks aktiemarknadens anomalier. Här är de vanligaste:

  • Januarieffekten (marknaden går starkt i januari)
  • Måndagseffekten (marknaden är svag på måndagar)
  • Månadsskifteseffekten (marknaden är stark sista och första dagarna i månaden)
  • Morgoneffekten (marknaden är stark första timmen)
  • Mellandagseffekten (marknaden är stark mellan jul och nyår)
  • Sell in May and Go Away (svag marknad mellan maj och oktober)
  • Momentumeffekten (aktier som gått starkt fortsätter gå starkt) har jag skrivit om här
  • Mean reversion (aktier återgår till ett medelvärde efter en överreaktion) har jag skrivit om här
  • Småbolagseffekten (små bolag går bättre än stora)
  • P/B – Price-to-book (aktier med låg värdering av eget kapital går bättre)
  • P/e-tal (aktier med låga p/e-tal går bättre än aktier med höga) har jag skrivit om här
  • IPO-effekten (nyintroduktioner går starkt de första dagarna, men sämre sedan)
  • Split-effekten (aktier som genomfört en split går bättre) har jag skrivit om här
  • Insider-effekten (ta rygg på insiders)

Så hur är det sig egentligen? Kan man bygga en fungerande strategi på anomalierna? I nästa blogginlägg ska jag resonera om i vilken utsträckning som en skicklig investerare kan utnyttja marknadens ineffektivitet.

/Jonas Bernhardsson

 

Börsens anomalier och vad är en anomali?

Igår handlades Apple och Tesla efter split. Kurserna steg. Det har varit en del diskussioner om att en split kan vara kursdrivande. Aktiepappa har till exempel skrivit om det här när Tesla-aktien rusade efter de aviserade sin split.

Men är en split kursdrivande? Svaret är ja och nej. Vi får skilja mellan pris och värde. En split kan driva kurs, men driver naturligtvis inte bolagets värde.

Vad är en split? Enkelt uttryckt ökar man antalet aktier, vilket innebär en sänkning av det nominella värdet per aktie. I praktiken går det till så att aktieägarna helt enkelt erhåller fler aktier. Om aktiekapitalet är 100 Mkr, fördelat på en miljon aktier, ger det ett nominellt värde på 100 kronor per aktie. En split på 2:1 sänker då det nominella värdet till 50 kronor per aktie, samtidigt ökar antalet aktier till två miljoner.

Säg att du har en tusenlapp. En sedel som är värd tusen kronor. Du växlar in den till tio hundralappar. Har du fått mer pengar plötsligt? Nej, såklart inte, du har fått fler pengar, men inte mer. Visserligen kan det ändå vara värdefullt för dig om du ska handla och butiken inte kan växla en tusenlapp, men tar en hundralapp. Albin Kjellberg gör en kul och bra jämförelse med tårtbitar här.

Varför gör man en split? Ja, anledningen är enkel, man vill underlätta handel i aktien. Om kursen dragit iväg för mycket och står i tusentals kronor kan en split göra att aktien blir mer likvid.

En kul historia om split är Warren Buffetts och Charlie Mungers investmentbolag Berkshire Hathaway som Buffett började köpa in sig i 1962. Då var aktiekursen 7,5 dollar. Bolaget har haft en genomsnittlig tillväxt sedan dess på runt 20 procent årligen. Så aktiekursen har dragit iväg, minst sagt.

Men Buffett och Munger tycker inte att en split tillför något värde och har därför envisats med att inte göra en. Det har resulterat i en aktiekurs för Berkshire Hathaway A på över 300 000 dollar, motsvarande 3 miljoner kronor (det finns även Berkshire Hathaway Inc Class B. I den aktien gjordes en split med villkoren 50:1 under 2017).

Anyway, att aktiekursen drar iväg när en split aviseras (och genomförs) är för en värdeinvesterare galet. Ändå händer det emellanåt. Faktum är att det är en av börsens omdiskuterade så kallade anomalier.

Vad är en anomali? En anomali är inom vetenskapsteorin något som strider mot en allmänt accepterad teori (i detta fallet effektiva marknadsteorin). För att lösa en anomali kan det därför krävas en grundläggande omstrukturering av befintliga teorier. Filosofen Karl Popper menade att anomalier är nödvändiga för vetenskapens utveckling.

Sammanfattning: en split påverkar inte bolagets inneboende värde, men kan påverka aktiekursen. Att aktiekursen drar iväg i samband med en split är följaktligen fel om vi pratar om värde, men ibland rätt om vi pratar om marknadens kortsiktiga irrationalitet.

I nästa blogginlägg ska jag gå igenom de mest omdiskuterade anomalierna.

/Jonas Bernhardsson 

 

Lär dig ta vinster

För ett tag sedan gick jag igenom vikten av att lära sig ta förluster, något som är speciellt värdefullt för nybörjare. Men man behöver faktiskt också lära sig ta vinster.

Man blir aldrig fattig på att ta en vinst, lyder ett seglivat talesätt. Kanske det, men har du för bråttom med att ta vinster får du heller aldrig vara med på de riktiga kursvinnarna och ta de stora vinsterna.

Investerade du 10 000 kronor i Wallenstam i mars 2000 när it-bubblan sprack hade du haft 20 000 kronor i april 2002. Satt du istället kvar till hösten 2018 hade du haft över 600 000 kronor på kontot.

Köpte du Nibe i mars 2000 fördubblade du din investering på två år och sålde kanske. Det är ändå 100 procent upp. I så fall missade du en uppgång som innebar att din investering hade 100-faldigats fram till idag (2020). En 100-bagger.

Det var Peter Lynch som myntade uttrycket ten-bagger, aktier som tiodubblas. 100-baggers är alltså aktier som hundrafaldigas. Vad är det för aktier som kan hundrafaldigas? Ja, det är naturligtvis ett helt ämne i sig. I boken 100 Baggers redogör Christopher Mayer för hur han hittar dem.

Mayer menar bland annat att man ska leta efter företag med ekonomiska vallgravar – moats – ett begrepp som Buffett ofta använder. Exempel på moats är pricing power, kostnadsfördelar, skalfördelar, immateriella tillgångar som patent och brand m m. Det är alltså egenskaper som innebär tydliga fördelar jämfört med konkurrenterna och som möjliggör att företaget kan växa ifrån sina konkurrenter och dominera sin bransch.

Wallenstam och Nibe är två exempel från gamla ekonomin. Här är några exempel från IoT och FAANG. Kursutveckling från IPO (börsintroduktion) till 2018:

Sett i den backspegeln känns det såklart lite trist om man föll för frestelsen att realisera sin vinst när man trodde att ”nu kan den bara inte gå högre” efter att man fördubblat eller tredubblat sitt innehav.

Hittar du något som utvecklas bra, ett bolag som fortsätter att leverera ökad försäljning och vinst, så sitt på det bara. Krångla inte till det. Sitt kvar. Sitt. Sitt. Sitt. Legendariske tradern Jesse Livermore kom fram till samma slutsats för 100 år sedan. Han berättar i Reminiscences of a Stock Operator:

”It never was my thinking that made big money for me. It was always my sitting. Got that? My sitting tight!”

Även i Where Are the Customers’ Yachts? från 1940 grämer sig Fred Schwed över att han alltid sålde sina bästa innehav för tidigt:

”Then a long time later it turns out that I should have just bought them, and thereafter I should have just sat on them like a fat, stupid peasant. A peasant, however, which is rich beyond his limited dreams!”

Varför säljer man för tidigt? Ja, en vanlig orsak är helt enkelt att aktien har gått upp mycket – ”nu kan den bara inte gå högre” – och att du egentligen har dålig koll på vad bolaget borde vara värt. 

En annan vanlig situation är större börsras. Bolaget som du har koll på dras med i börsraset, du grips av panik och säljer av. Ett halvår senare står kursen högre än innan börsraset och du förbannar dig själv. ”Nästa gång…”

Ytterligare en vanlig situation är att det inte händer något med en aktie under lång tid. Bolaget utvecklas fint, försäljning och vinst går upp, guidning är bra. Men aktien står still. Du blir otålig, börjar tvivla på din analys och säljer av. Och så plötsligt sker en snabb uppvärdering under kort tid när marknaden rättar till sitt misstag, ibland utan någon speciell trigger. Det bara händer. Du hade rätt om bolaget, men blev otålig och osäker. Och sålde.

 

 

Hur ska man lära sig sitta kvar i sina vinnare? Ja, det är inte lätt. Men det är framför allt en faktor som är avgörande: conviction. Som investerare måste du vara övertygad – ha conviction – om vad investeringen är värd och vad den väntas kunna prestera. Du måste ha gjort din analys helt enkelt. Samtidigt måste du vara disciplinerad och kunna sitta kvar, och inte låta dig dras med i marknadens kast och blåsa runt som en plastpåse i vinden.

Läs också:

Lär dig ta förluster

Hur får man conviction?

/Jonas Bernhardsson

 

Jag behåller Bilia

Bilia var ett av de bolag jag plockade upp i våras. De drogs med i corona-raset och föll som mest med nästan 60 procent. Det var överdrivet i mina ögon, så jag ackumulerade en bra size under slutet av mars och april. Jag har haft dem på radarn länge, men det har aldrig blivit av. Stora insiderköp blev utlösande faktorn denna gången att köpa. Som de flesta andra bolag följde Bilia med upp när börsen återhämtade sig.

Bilia är en av Europas största bilåterförsäljare med en ledande position inom både service och försäljning av nya och begagnade person- och transportbilar samt tilläggstjänster som ­finansiering och försäkring. Bolaget har 136 anläggningar med cirka 5 000 medarbetare i Sverige, Norge, Tyskland, Luxemburg och Belgien samt två internetbaserade auktionssajter. 2019 omsatte koncernen 29.5 miljarder kronor, varav 40 procent utanför Sverige.

Bilia påverkades framför allt negativt av ras i nybilsförsäljningen, medan serviceaffären är ganska intakt. Förra året (2019) stod serviceaffären för 70 procent av vinsten och motiverar i princip hela bolagsvärdet idag. Bilia gynnas även av den växande efterfrågan på begagnade bilar. Börsvärdet är 10 miljarder kronor. Mats Qviberg är en av huvudägarna. Aktien noterades 1984. Bilia har aldrig redovisat förlust under ett enskilt räkenskapsår.

Jag har velat ha Bilia som ett utdelningsbolag i långa portföljen. Senaste utdelningen (2019) var 4,75 kr. Om (när) de återtar den utdelningen innebär det en direktavkastning på 4,75 procent på dagens kurs. De har höjt utdelningen stadigt sedan 2012.

För Q2 rapporterade de minskad omsättning (–8,7%) men ökat rörelseresultat. Rörelsemarginalen var 4,3 procent (3,8). VPA 2,15 kronor (2,05).

Bilia har faktiskt ett ganska ambitiöst tillväxtmål. De vill växa 10–15 procent per år, dels via förvärv, men även organiskt. Under de senaste åtta åren har de förvärvat 26 bolag. Senaste förvärvet i förra veckan. Bilia-aktien bevakas regelbundet av tre analytiker (Kepler, SEB, SHB).

P/e Q2x4 för 2020 ligger på knappt 12. Det är försiktigt, speciellt om de lyckas leverera tillväxt. De har varit uppe runt p/e 17–18. Ett klassiskt p/e 10–20-bolag med andra ord. Ingen jättestor uppsida och inget FAANG-bolag för tillväxtportföljen, men bolaget har möjligheter att bli en stabil utdelare i portföljen för många år. Utdelningsmålet är minst 50 procent av resultatet.

Riktkurser ligger runt 100–110 kr, vilket jag tycker verkar försiktigt och rimligt. Förväntar mig alltså inga stordåd. En bubblare är såklart om de lyckas växa 10–15 procent per år med stabila marginaler. Då ska kursen upp. Kursen idag (24/8) ligger på 99 kr.

Jag behåller Bilia.

/Jonas Bernhardsson

 

Senaste blogginläggen

24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020
18 juli 2020
13 juli 2020
07 juli 2020

Search