Vad är inflation?

I förra blogginlägget gick jag genom grunderna för marknadsränta och räntebildningens mekanismer. Nu vill jag gå genom begreppet inflation som är en av de faktorer som styr marknadsräntan.

Inflation kommer från latinets inflatio (att blåsa upp, svälla) och innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen mäts på förändringar i konsumentpris­in­dex (KPI) under en viss period, vanligtvis månad och år. KPI mäter levnadskostnaderna för svenska hushåll, därför viktas de olika komponenterna om vid varje årsskifte för att bättre spegla konsumtionsmönstret.

I Sverige finns mätningar på KPI så långt tillbaka som 1830. SCB ansvarar för mätningarna. Under senare år har livsmedlens vikt minskat, medan andelen för transport har växt. Boendekostnaden är störst (hyror, räntor, elektricitet och värme), därefter kommer transportkostnader (bilköp, driftskostnader, resor, post och tele) och livsmedel, fritid, kultur, nöjen och kläder. Den direkta följden av inflation är att pengar blir mindre värda. Vår reala köpkraft minskar.

Ett enkelt exempel: om en t-shirt kostar 100 kronor och inflationen är 10 procent i årstakt kommer samma t-shirt om ett år kosta 110 kronor. Om din lön inte stiger motsvarande innebär det att din köpkraft kommer att försämras. Dina pengar blir mindre värda.

En variant på KPI är KPIF. Vad är skillnaden? Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF rensar för detta. Med andra ord, KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som Riksbankens inflationsmål som är att ”hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.” För februari 2021 var KPIF 1,7 procent och KPI 1,6 procent.

Här kan du se inflationstakten enligt KPI och KPIF (SCB).

Hur uppstår inflation? Här är de fyra vanligaste orsakerna enligt Riksbanken:

  • Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar.
  • Stor efterfrågan – hushållen vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
  • Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen höja sina priser som kompensation, till exempel lönekostnader, råmaterialpriser och transportkostnader.
  • Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan anställda kräva högre lön, vilket företagen kan kompensera med prishöjningar. Det kan leda till att ekonomin hamnar i en spiral av ökade löner och priser.

Hyperinflation är ett annat ord för skenande inflation. Den mest kända är hyperinflationen i Tyskland efter första världskriget. Efter att Tyskland förlorade kriget 1918 fördubblade regeringen penningmängden för att klara av att betala krigsskadestånden. Under 1919 sexfaldigades priserna, under 1920 14-faldigades priserna. 1922 mer än 2 000-faldigades priserna och när ingen trodde det kunde bli värre 150 000-faldigades priserna under 1923. Det året hade 726 miljoner D-mark samma köpkraft som en enda D-mark hade 1918. Varje dag tillverkades 400 biljarder tyska mark. Det blev till slut billigare att elda med sedlar än att köpa ved. 

 

 

Hur påverkar inflationen marknadsräntan? Enkelt uttryckt kan man säga att om marknaden förväntar sig en stigande inflation kommer marknadsräntan (framförallt de långa räntorna) att stiga av den enkla anledningen att investerare vill ha en högre avkastning för att kompensera sig för inflationen. Genom att betala lägre priser för statsobligationer kommer den långa räntan att stiga. Vilket är något vi har sett de senaste månaderna.

I nästa blogginlägg ska jag visa hur centralbankerna manipulerar marknadsräntorna. 

/Jonas Bernhardsson

 


 

Ränta – hur fungerar det?

Den senaste tidens fokus på klassiska makrofaktorer som råvarupriser, olja, inflation och räntor är intressant. Alltför länge har investerare mer eller mindre bortsett från räntan eftersom den ändå är nära noll och förväntas vara det under överskådlig tid framöver. Men på senare tid har det börjat rycka i långräntan.

Men vad är ränta? Man kan säga att ränta är priset på pengar, eller kostnaden för att låna någon annans sparande. Är räntan låg är pengar billigt. Marknadsräntan utgörs av den avkastning som statsskuldväxlar och statsobligationer ger. Det är Riksgäldskontoret som emitterar dessa värdepapper. Statsobligationer (SO) har en löptid på mer än ett år. Detta är den långa räntan. Statsskuldväxlar (SSVX) har en löptid mindre än ett år. Detta är den korta räntan.

För att man ska förstå räntebildningens mekanismer behöver man förstå hur dessa värdepapper fungerar rent matematiskt. SO är en kupongobligation. Det innebär att minst en gång om året avskiljs en kupongränta som utbetalas till den som äger obligationen just då. Kupongräntan är alltid fast. Obligationen handlas på obligationsmarknaden och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan.

Exempel: anta att en SO har en kupongränta på 50 000 kronor. Räntan utbetalas om exakt ett år och obligationen handlas på 1 000 000 kronor. Avkastningen beräknas till

50 000 / 1 000 000 = 5,00 %

Man säger att den långa marknadsräntan är 5 procent. Anta sedan marknaden säljer av svenska statsobligationer för att investera i andra placeringar. Eftersom det blir ett säljtryck på obligationerna går priset ner något, säg till 950 000 kronor. Den nya räntan blir

50 000 / 950 000 = 5,26 %

Eftersom kupongräntan är konstant innebär det att den långa marknadsräntan har gått upp. Alltså, när försäkringsbolag, pensionsfonder och andra placerare säljer obligationer driver de ner priset och marknadsräntan går upp. När de köper driver de upp priset och räntan går ner.

Statsskuldväxlar är ett diskonteringspapper, eller en nollkupongare, och fungerar lite annorlunda. De har ingen kupongränta som betalas ut. Istället emitteras statsskuldväxeln till ett lägre pris än vad den löses in för. Mellanskillnaden utgör avkastningen och räntan.

Exempel: anta att en SSVX emitteras för 975 000 kronor och löses in för 1 000 000 kronor om exakt ett år. Avkastningen blir

(1 000 000 – 975 000) / 975 000 = 2,56 %

Den korta marknadsräntan på penningmarknaden är alltså 2,56 procent.

Anta sedan att marknaden visar ett ökat intresse för att investera i svenska statsskuldväxlar. Det kan vara investerare som köper, men det kan också vara centralbanker som vill hålla nere räntan. Det ökade köptrycket gör nu att priset går upp. Eftersom nollkupongaren har ett fixt inlösenpris förändras avkastningen. Den korta marknadsräntan går ner och beräknas till

(1 000 000 – 980 000) / 980 000 = 2,04 %

På så sätt varierar marknadsräntan från dag till dag beroende på handeln på penning- och obligationsmarknaden.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom inflation och hur den hänger ihop med marknadsräntan.

Läs även: Bubblans anatomi & räntan

/Jonas Bernhardsson

 

 


 

Kan du handla som en Sköldpadda?

Kan man lära sig att bli en bättre trader? Kan alla lära sig det? En klassisk diskussion om gener och miljö – nature vs. nurture. 1983 bestämde sig två legendariska traders, Richard Dennis och William Eckhardt, för att ta reda på det. Eckhardt ansåg att det var medfött, en nedärvd talang. En bra trader är något man är, det är inget man kan bli. Dennis trodde man kunde lära sig det. Så de slog vad och inledde ett experiment.

Efter en annons i Wall Street Journal hörde över 1 000 intresserade av sig. Dennis och Eckhardt intervjuade 80 och valde sedan ut 13 personer i en första grupp som de döpte till Sköldpaddorna – The Turtles. Bakgrunden till namnet var en resa i Asien där Dennis hade sett hur man födde upp sköldpaddor i stor skala. När han kom hem sa han: ”Vi ska odla traders som man odlar sköldpaddor i Singapore.” Under två intensiva veckor fick de lyckligt utvalda sköldpaddorna lära sig Dennis och Eckhardts mytomspunna tradingsystem. Efter avslutad utbildning började gruppen handla på egen hand. Följde man inte reglerna åkte man ut.

Många år senare (efter att sekretessavtalet löpt ut) avslöjade en av sköldpaddorna systemet. Det har även skrivits böcker om det, bland annat The Complete TurtleTrader av Michael Covel och Way of the Turtle av Curtis Faith. Jag berättade om experimentet med sköldpaddorna i Investera som mästarna. De senaste veckorna har jag grävt i materialet igen med intresse och ett kritiskt öga. Här är en sammanfattning.

Sköldpaddorna handlade enbart på pris. De var alltså inte investerare, utan traders. Fundamental analys var förbjudet. Dennis berättade att han hade handlat sojabönor i fem år utan att ha sett en väderleksrapport eller en sojaböna. Som sköldpadda skulle du inte läsa årsredovisningar eller göra estimat för EBITDA-marginal och tillväxt. Du behövde inte förstå affärsmodeller eller värdedrivare. Inte heller behövde du kunna diskontera kassaflöden. Var affärsmodellen skalbar? Företagsledningen skicklig och aktieägarvänlig? Hade företaget uthålliga vallgravar? Du skulle strunta i allt det. Du fick bara titta på pris.

Sköldpaddorna var trendföljare. De köpte mekaniskt på styrka och sålde på svaghet. Trendade inte marknaden gjorde de ingenting. Ibland kunde det gå veckor. Det fanns två system för entry, båda byggde på utbrott – breakout. System 1 (S1) innebar att du tog en lång position om kursen noterades över högsta kursen de senaste 20 dagarna. Och omvänt så skulle du korta (blanka) om kursen noterades under lägsta kursen de senaste 20 dagarna. System 2 (S2) var samma fast med intervallet 55 dagar.

Sköldpaddorna hade en algoritm för att beräkna hur stor position de fick ta. Grundalgoritmen var 2 procent av kapitalet justerat för volatiliteten som de kallade för ATR – Average True Range eller bara N. I sin enklaste form var N skillnaden mellan högsta och lägsta noteringen. Till exempel, om kursen pendlade mellan 48 och 52 intradag sa sköldpaddorna att N var 4.

Sköldpaddorna fick lära sig att exit var viktigare än entry. Den enklaste regeln innebar att gå ur positionen vid 2N. Med andra ord, ju större volatilitet desto generösare stop-loss. Trendade marknaden fortsatte de att flytta sin stop-loss. De använde endast manuella stop-loss.

Sammanfattning av reglerna:

  • Entry (S1): köp/sälj när priset passerar högsta/lägsta kurs senaste 20 dagarna
  • Entry (S2): köp/sälj när priset passerar högsta/lägsta kurs senaste 55 dagarna
  • Size: 2 procent av ditt kapital justerat för volatilitet (kallades för Unit)
  • Exit (1): manuell stop-loss 2N från entry
  • Exit (2): manuell glidande (trailing) stop-loss vid lägsta/högsta kurs senaste 10 dagarna

Här är ett förenklat exempel. Du följer en aktie som handlas på kursen 120 kr. Kursen pendlar mellan 117 och 120 kr intradag. N är alltså 120 – 117 = 3. Ditt kapital är 3 Mkr. Kursen 120 kr utlöser en köpsignal enligt S1. Du tar en lång position (köper) på 2 procent av 3 Mkr = 60 000 kronor. Stop-loss sätts till 2 x 3 under din entry: 120 – 6 = 114 kr. Så länge marknaden fortsätter trenda upp sitter du kvar och flyttar upp din manuella stop-loss.

De ursprungliga reglerna var lite mer komplexa med olika undantag och filter, till exempel när man skulle avstå från entry, samt regler för hur man skulle ackumulera positioner i trend eller justera för volatilitet. Det förekommer även en del motstridiga uppgifter. Men grundprinciperna var enkla. Sköldpaddorna skulle handla med trenden. De skulle inte försöka förutse, utan bara reagera på signaler. Exit var viktigare än entry. Egentligen kunde du ha vilken entry som helst, bara marknaden trendade (och du hade en klar exit). Man kan sammanfatta systemet med alla traders välkända mantra: ride your winners and cut your losers. Sköldpaddornas edge var att reglerna i systemet var tydliga och kvantifierade.

Vem vann vadet? Richard Dennis vann. Sköldpaddorna blev väldigt framgångsrika traders, gruppens CAGR (genomsnittlig avkastning per år) var 80 procent under fyra år. Det gick uppenbarligen att lära ut framgångsrik trading till noviser med vitt skilda bakgrunder. Dennis kommenterade det så här: ”Trading gick att lära ut i mycket större omfattning än vad jag hade kunnat föreställa mig. På ett märkligt sätt var det en insikt som gjorde mig mer ödmjuk.”

Men om nu reglerna är publicerade och tillgängliga för den som bemödar sig att leta, varför gör inte fler det? Dels är trading ett nollsummespel på ett annat sätt än ett långsiktigt aktiesparande. Marknaden ändrar dessutom beteende, ju fler som använder ett system desto sämre fungerar det. Men både Dennis och Eckhardt menade att det förmodligen ändå mest handlade om förmågan att mekaniskt följa sitt system.

Eller som Dennis själv beskrev det när han intervjuades av Jack Schwager i Market Wizards: ”Jag brukar säga att du kan publicera tradingregler i en tidning, men ingen kommer att följa dem ändå. Nyckeln är uthållighet och disciplin.”

Så frågan du behöver ställa till dig själv är: Har du disciplin nog för att handla som en Sköldpadda? 

Lästips:

The Complete TurtleTrader av Covel
Way of the Turtle av Faith
Market Wizards av Schwager

/Jonas Bernhardsson

 


 

Uppdatering PPM och barnens fondsparande

Både barnens fondsparande och mitt eget PPM har fått oväntad en rivstart på 2021. Några nyheter i barnens portföljer är ett par ESG-fonder, för att rida lite på den vågen. PPM har jag inte ändrat i sedan sist (december).

Hur sparar jag åt barnen? Jag sätter undan barnens julklappspengar och födelsedagspengar samt numera sonens studiebidrag. That’s it. Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 16 år). Jag är offensiv i barnsparandet så det är fokus på teknik, globalt och småbolag, samt lite ESG för tillfället. Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 8.

Saker som jag tittar på är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Sneglar lite på momentum också. Jag har öppnat ett konto på Savr för att sänka mina fondavgifter.

Hur hittar jag fonder? Ofta får jag inspiration av vad andra skriver om fonder på Twitter. Här finns många kunniga, och som vanligt har Stefan Thelenius grym koll.

Utvecklingen YTD i barnsparandet är 11 procent och i PPM 10 procent. Fortfarande en rejäl överavkastning mot vad jag normalt sett förväntar mig (runt 7–8 procent per år). Barnspar (i fallande storleksordning) till vänster och PPM till höger: 

 
Det var min mamma som började fondspara åt mig när jag var runt 20 år. Då tyckte jag det var obegripligt tråkigt. Ju äldre jag blir, desto mer positiv är jag till fondsparande. Det är skönt att ibland lämna över förvaltning till någon annan.

Som vanligt – och som jag brukar skriva – jämför jag avkastningen på mitt sparande i första hand med noll, därefter med ett jämförelseindex och allra sist med någon tursam jäkel som har haft bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd.

Hoppas du fick lite inspiration till ditt fondsparande!

/Jonas Bernhardsson

 



 

Super Bowl Indicator

Nu på söndag spelas Super Bowl för 55:e gången i USA. Den här gången på Raymond James Stadium i Tampa, Florida. Kansas City Chiefs (AFC) möter Tampa Bay Buccaneers (NFC). Vad har det med börsen att göra? Både en hel del och ingenting faktiskt.

Vill du veta hur börsen kommer att gå 2021 så glöm konjunktur, pandemier, disruptiv teknik, Reddit-haussningar, diskonterade kassaflöden och centralbankernas gratispengar och knarkarräntor. Kolla på Super Bowl istället.

Det var 1978 som sportjournalisten Leonard Koppett upptäckte ett märkligt samband mellan Super Bowl och börsen. Han namngav fenomenet The Super Bowl Indicator – SBI. Indikatorn är enkel: det vinnande laget i Super Bowl avgör hur börsen kommer att gå. Om ett av de ursprungliga NFC-lagen vinner går DJIA-index upp, om ett AFC-lag vinner går DJIA ner.

Super Bowl Spelade första gången 1967. De senaste 54 åren har Super Bowl Indicator endast missat 14 gånger. Mellan 1967 och 20 har indikatorn alltså haft rätt 40 gånger av 54. Ett system som har rätt tre gånger av fyra. Mäter vi fram till 1997 är träffsäkerheten ännu högre. Under denna period missade Super Bowl Indicator endast tre gånger av 31. Indikatorn hade alltså rätt nio gånger av tio. Inte illa.


Den något bedrägliga metoden att välja rätt mätperiod för att visa bra resultat är något som gärna används av fondförvaltare i sin marknadsföring. Genom att omsorgsfullt välja ut rätt tidsperiod går det alltid att uppvisa en fin avkastning. Inom statistiken kallar man det för urvalsfel – selection bias. Det är ett metodfel som innebär att urvalet inte är representativt för det man vill undersöka, vilket ger felaktiga slutsatser. Till exempel: man kontaktar 1 000 bilägare och frågar om de tycker det är för dyrt att ha bil. Felet blir att de som verkligen tycker att det är för dyrt och därför inte har en bil inte kommer med i undersökningen. Eller så här: rysk roulett är väl inte så farligt, alla jag har träffat som har spelat det har varit vid liv.

Poängen med Super Bowl Indicator är naturligtvis att det alltid går att hitta märkliga samband. Inom matematiken säger man att två parametrar är korrelerade. Men att två saker är korrelerade behöver inte betyda att den ena orsakar den andra. Om en av faktorerna orsakar den andra så säger man att sambandet är kausalt, att det finns ett orsakssamband. Skillnaden kan vara avgörande. Till exempel, basketspelare är långa: det finns en korrelation mellan basketspelare och deras längd. Men blir du lång om du börjar spela basket?

Det finns mängder med liknande exempel på att två faktorer som uppvisar korrelation ändå inte har kausalitet. Till exempel, skilsmässofrekvensen i amerikanska delstaten Maine är korrelerad med konsumtionen av margarin. Konsumtionen av mozzarella-ost korrelerar kusligt nära antal civilingenjörsexamen. Och antal människor som omkommit från att ha ramlat av en fiskebåt är korrelerat med antal bröllop i Kentucky.

Koppett avsåg Super Bowl Indicator från början som ett skämt och blev förbluffad över att folk diskuterade sambandet i seriösa sammanhang. Hans reaktion när han upptäckte att folk tog indikatorn på allvar var att utbrista: ”Vad det betyder? Ingenting! Det är ett skämt!”

Själv tänker jag se Super Bowl ändå. Och jag håller på Tampa Bay Buccaneers.

/Jonas Bernhardsson

 


 

Senaste blogginläggen

16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020

Search