EVO-matrisen

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta tankar och diskussioner som jag vill skriva några rader om. Jag tänker spontant på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris, kognitiva biaser som Dunning-Kruger-effekten och annat smått och gott.

Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution Gaming (EVO), både för bolaget och aktiekursen. Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson har definitivt inte kunnat undgå den. Evolution Gaming Group är en B2B-leverantör inom livecasino. Bolaget har idag ett börsvärde på 120 miljarder kronor. Aktien är upp 135% YTD och nästan 250% på ett år.

EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Tesla-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. 

Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som först föreligger vid en hastig granskning är mellan ”investerare som äger EVO” och ”smarta investerare”. Med andra ord, smarta investerare äger EVO; korkade investerare äger inte EVO. Men att två faktorer är korrelerade innebär inte automatiskt kausalitet. Vad är skillnaden?

Om en av faktorerna orsakar den andra så säger man att sambandet är kausalt, att det finns ett orsakssamband. Skillnaden kan vara avgörande. Till exempel, basketspelare är långa: det finns en korrelation mellan basketspelare och deras längd; en slumpmässigt vald basketspelare är sannolikt lång. Men blir du lång om du börjar spela basket?

Det finns mängder med liknande exempel på att två faktorer som uppvisar korrelation ändå inte har kausalitet. Till exempel, skilsmässofrekvensen i amerikanska delstaten Maine är korrelerad med konsumtionen av margarin. Konsumtionen av mozzarella-ost korrelerar kusligt nära antal civilingenjörsexamen. Och antal människor som omkommit från att ha ramlat av en fiskebåt är korrelerat med antal bröllop i Kentucky.

Med andra ord, bara för att du är smart behöver det inte innebära att du äger EVO. Anledningarna kan vara många. Du kan ha missat den, du kanske inte förstår branschen, du tycker värderingen är för hög, etc. Och, framför allt, om du nu råkar ha EVO i portföljen för att någon har rekommenderat den så är du inte nödvändigtvis smart. Om du är smart och har EVO är du sannolikt nöjd. Är du smart och ändå inte har EVO är du sannolikt bitter. Om du inte är en smart investerare men ändå råkar ha EVO så riskerar du nu att drabbas av hybris.

Hybris, övermod eller storhetsvansinne innebär en starkt överdriven självuppfattning, en övertro på sig själv. I den grekiska mytologin innebar hybris att man ville efterlikna gudarna. I det antika dramat drabbades hjältarna ibland av hybris och gick då ofta under. För att få nåd hos gudarna var man tvungen att förstå vad man gjort för fel, känna vördnad, fruktan och medlidande inför gudarna och på så sätt rena sin själ genom katharsis. Nemesis, hämndens gudinna, symboliserade gudarnas vrede. Nemesis utdelade straff till varje dödlig som drabbats av hybris. Roms härskare höll sig med en slav vars uppgift var att viska i sin herres öra: ”Tänk på att du är dödlig.”

Det är inte ovanligt att investerare som har tjänat mycket pengar under en tid drabbas av hybris. Beteendet är kopplat till Dunning-Kruger-effekten, att man överskattar sin egen kompetens. Det är ett vanligt fenomen som man hittar överallt. Till exempel anser nio av tio män att de är bättre bilförare än genomsnittet. Fyra av fem studenter tror att de är bättre än genomsnittet. Hybris brukar leda till förluster. En erfaren investerare kan erkänna att hen ibland har fel.

Sammanfattningsvis: smarta investerare verkar äga EVO. Men blir du smart om du äger EVO? Oavsett om du har EVO eller inte i portföljen är det nyttigt att ibland stanna upp och reflektera över sitt beteende som investerare.

/Jonas Bernhardsson

 

Bygg en utdelningsportfölj

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en aktieportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel.

Strategin bygger på tre bärande delar:

  • Direktavkastning
  • Utdelningstillväxt
  • Andel av resultatet som delas ut

Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här:

DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS

Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent.

Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020... Den bärande grundtanken är att välja aktier som är stabila utdelare; bolag som har en historik av att inte sänka eller slopa utdelningen. Ju längre desto bättre. När du får utdelningen återinvesterar du den, antingen i samma bolag eller i något annat. Eventuellt kan du avvakta om värderingarna har blivit för höga. De allra bästa aktierna är naturligtvis utdelningshöjarna.

Vilka bolag har högst sannolikhet för att behålla eller höja utdelningen? Ja, i vanlig ordning är det de bra bolagen. Men för utdelningsjägare är det framför allt följande:

  • Bolag med stabil vinstutveckling
  • Hög avkastning på eget kapital
  • Starkt kassaflöde och stark balansräkning
  • En uttalat utdelningsmål
  • Har aldrig sänkt utdelningen

I USA pratar man om utdelningsaristokrater – dividend aristocrats. Det är bolag som höjt utdelningen minst 25 år i följd. Det har varit möjligt för att de haft en stabil vinstutveckling, hög lönsamhet, stark balansräkning och starka kassaflöden samt ofta tydliga utdelningsmål. Vanligtvis uttrycks utdelningsmål som andel av vinst efter skatt, till exempel att företaget har som mål att dela ut 30 procent av vinsten.

Vattenbolaget York Water Company i staden York emellan Gettysburg och Harrisburg i delstaten Pennsylvania har haft en årlig utdelning i mer än 200 år. Två svenska bolag med lång utdelningshistorik är fastighetsbolagen Hufvudstaden och Castellum. Båda bolagen stoltserar med över 20 utdelningshöjningar i följd.

20 bolag som delat ut pengar i över 100 år

Var dock försiktig med för hög direktavkastning. Det kan verka lockande med 8–10 procent i direktavkastning, men ofta finns det en anledning till varför den är så hög; kursen har kanske rasat kraftigt på grund av problem i bolaget. I värsta fall kan utdelningen sänkas eller slopas helt för att komma till rätta med problemen. Vi kan kalla det för konstgjord direktavkastning.

Under 2020 fick vi lära oss att även bolag med lång och stabil utdelningshistorik tvingades sänka eller slopa utdelningen. Så för många utdelningsjägare kom det som en kalldusch att utdelningar faktiskt kan ställas in. En nyttig påminnelse att börsen serverar snedgungor ibland.

Men vi ska inte glömma att många bolag som ställt in utdelningar och rasat kraftigt i kurs också utgör en investeringsmöjlighet. Det du letar efter är en stabil och lugn ökningstakt över tid med en bra historik. Men som vanligt finns det inga garantier.

På Twitter skriver ofta Petrusko och Hernhag om utdelningsbolag och utdelningsstrategier. Alexander Gustafsson har gjort en bra video om utdelningsstrategi.

Tips för att bygga en utdelningsportfölj:

  • Sikta in dig på direktavkastning på 3–5 procent
  • Satsa på bolag med stark historik minst 5 år, helst 10 år
  • Leta bland bolag som aldrig sänkt utdelningen
  • Utnyttja börsnedgångar för att fynda i dina favoritutdelare
  • Undvik bolag med alltför hög direktavkastning
  • Undvik bolag med svag balansräkning och dåligt kassaflöde
  • Undvik bolag som delar ut mer än 75 procent av vinsten
  • Återinvestera utdelningen
  • Låt tid och ränta-på-ränta göra jobbet

Boktips: 

Lycka till med din utdelningsportfölj!

/Jonas Bernhardsson

 

Hur jag fondsparar

Jag får ofta frågor om hur jag fondsparar och vilka jag fonder jag har. Jag skriver om det ibland på Twitter och är transparant med mina fondval, men här är en översikt av hur jag tänker. Jag vacklar lite fram och tillbaka i frågan hur mycket jag vill ha i egen aktiv förvaltning i en aktieportfölj och att ha fonder.

Det var mina föräldrar (min mamma mest) som började fondspara åt mig när jag var runt 18 år. Då tyckte jag fruktansvärt tråkigt, det som lockade var en egen aktieportfölj. Ju äldre jag blir, desto mer positiv är jag till fondsparande. Ibland är det skönt att lämna över förvaltning till någon annan.

Idag fondsparar jag till mig själv, till barnen (som är 11 och 16 år) i ISK och KF, i PPM och till hustrun. Mitt tänk är ganska traditionellt; mest offensiv är jag i barnens fondsparande då detta sparande är mer långsiktigt, där är det fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnens fonder ligger i en ISK på Avanza. Jag månadssparar inte, utan sätter in födelsedagspengar och julklappspengar. Egentligen är det bättre att ha ett månadssparande.

Följande fonder finns med i mitt totala fondsparande:

AMF Aktiefond Småbolag

Avanza Globalfond

Avanza Zero

Nordnet indexfond Sverige

BGF World Gold A2

BGF World Technology A2

Cliens Småbolag A

TIN Ny Teknik

Lannebo Teknik

DNB Teknologi

Lannebo Småbolag

MS INVF Global Opportunity A

Spiltan Aktiefond Småland

Spiltan Aktiefond Sverige

Superfonden Sverige

Öhman Global Growth

Öhman Sweden Micro Cap

Hur agerade jag under coronakrisen i våras när börsen rasade över 30 procent? I fondsparandet gjorde jag faktiskt inga ändringar alls. Så jag följde med ned i raset och följde sedan med upp. Det är alltid lätt att vara efterklok kring hur man skulle agerat, men min grundprincip är att ju mer långsiktig jag är, desto mindre aktiv är jag.

Här uppdaterar jag mina fondval löpande

Barnens sparande är upp +22 % YTD. Det är i mina ögon en ohållbar långsiktig utveckling, då jag snarare tänker 8–10 % per år och är lite mer krass kring min egen förmåga att välja superfonder. Men det är alltid kul när stora uppgångar inträffar. För mig är det viktigaste att ha ett långsiktigt sparande på börsen. Sen blir det vad det blir.

Jag har även startat ett konto på Savr

Hur hittar jag fonder? Jag tycker Twitter är ett fantastiskt forum. Stefan Thelenius har superkoll, så följ honom. Han skriver även på zz2036. Ibland lägger jag upp mitt fondsparande på Twitter och så får jag tips på andra fonder som jag kan kolla upp. Jag letar även en del på följande platser:

Hitta fonder med Fondmarknaden

Hitta fonder med Morningstar

Hitta fonder med Avanza

Fondsparandet åt barnen tycker jag är viktigast. Jag vill visa dem hur sparande och investering fungerar. Kanske fastnar något. Jag är jätteglad att min mamma var envis och började fondspara åt mig (när ingen annan jag kände gjorde det) och även om det inte var stora summor så var det en mäktig känsla att se hur ränta-på-ränta över tid bara tuggade på.

Kan jag ge mina barn samma insikt är jag jättenöjd, oavsett om den årliga avkastningen blir 2 procent eller 8 procent.

Lycka till med ditt fondsparande!

/Jonas Bernhardsson

 

Att bli en investerare

I förra blogginlägget resonerade jag kring frågan hur man kan bli en bättre investerare, något som länge intresserat mig, och en fråga som rymmer betydligt mer komplexitet än vad många tror. Men egentligen är frågan felformulerad. Att bli en investerare – där ligger det största värdet för de flesta. Därefter avtar marginalnyttan.

Låt mig ta mitt eget fondsparande till familjen som exempel för att visa vad jag menar. Förra året (2019) steg värdet på sparandet med 37 procent. Ett extremt år (långsiktig uthållig avkastning ligger runt 8 procent per år i genomsnitt, nominellt, och med stora svängningar).

Avkastningen på sparandet var knappt 3 procentenheter bättre än index (OMXSGI). Under året låg avkastningen lite över index under några månader och sedan lite under index. Till synes ganska slumpmässigt. I slutändan landade det på knappt 3 procentenheter över index.

Men vad var mest värdefullt? En överavkastning på knappt 3 procentenheter? Eller 37 procentenheter mer än 0?

John Bogle, grundaren av moderna indexfonder, skriver i The Little Book of Common Sense Investing att för de flesta är det bättre att sluta leta efter den berömda nålen i höstacken och istället bara köpa in sig i höstacken.

Genom att börja spara tidigt, tänka långsiktigt och investera i en bred, väldiversifierad aktie- eller fondportfölj får man ner risken och kan på enklast möjliga sätt ta del av börsens långsiktiga avkastning över tid. Svårare än så behöver det inte vara. Och det tar inte mycket av din tid.

Med andra ord, att bli en investerare är för de flesta viktigare än att bli en bättre investerare.

/Jonas Bernhardsson

 

Hur blir man en bättre investerare?

En bra investerare har kunskap om hur företag och finansiella marknader fungerar, från affärsmodeller till flockbeteende. En bra investerare förstår hur värden skapas över tid och att marknader ibland är emotionellt styrda. En bra investerare har självkännedom, är disciplinerad, tänker självständigt och fattar egna beslut.

Kunskap är ofta lätt att ta till sig. Att läsa bokslut och följa EBITDA, p/e-tal och andra nyckeltal eller studera kursdiagram kan alla lära sig. Men att komma ihåg är inte samma sak som att förstå; att memorera matematiska formler innebär inte att man har förstått matematik. Att förstå innebär förmåga till analys, att se samband och kontext – att dra slutsatser. Och dessutom måste man inse att man bland drar fel slutsatser. Victor Sperandeo beskriver det så här i Trader Vic:

"To be a successful trader, you have to be able to admit mistakes. People who are very bright don’t make very many mistakes. In a sense, they generally are correct. In trading, however, the person who can easily admit to being wrong is the one who walks away a winner."

Men man behöver inte vara överintelligent för att bli en bra investerare. Sunt förnuft och rätt temperament räcker långt. Egenskaper som många av de stora investerarna ofta framhåller som avgörande. Warren Buffett säger så här: “To be a great investor you don’t have to have a terrific IQ. If you’ve got 160 IQ, sell 30 points to somebody else because you won’t need it in investing.”

Några påstår att bra investerare har en speciell talang – något man antingen har eller inte har, men inte kan lära sig – och de som menar att en bra investerare inte är något man är, det är något man blir. Jack Schwager intervjuar tradern Ed Seykota i Market Wizards. Seykota håller med om det förra synsättet.

"Good traders have a special talent for trading just as good musicians and good athletes have talents for their fields. Great traders are the ones who are absorbed by the talent. They don’t have the talent – the talent has them."

Men Malcolm Gladwell menar att talang är en myt och att vi ska sluta skylla på generna. Vem som helst kan bli expert på vad som helst med 10 000 timmar övning.

Kanske är det viktigare att ha tur än att vara smart? Anhängarna av Effektiva marknadsteorin verkar hävda det. De menar att marknaden är effektiv och att det inte går att överträffa index över tid. Seykota ironiserar om detta synsätt: ”Some traders were lucky enough to be born smart, while others were even smarter and got born lucky.”

Investering och trading är en märklig smältdegel av vetenskap och mänskligt beteende, av det rationella och det irrationella, av mänskliga drivkrafter som girighet, rädsla och flockbeteende. I det långa perspektivet är finansiella marknader väldigt effektiva, men i det korta perspektivet kan det mesta hända.  

Många vill ha enkla svar för att slå index, men marknaden brukar lura den som söker enkla svar. ”Any book that is merely about some technique can be expected to fade once the technique is popular”, skriver pseudonymen Adam Smith i The Money Game

En strategi som verkar logisk visar sig leda till att du förlorar pengar. En strategi som fungerade för fem år sedan fungerar inte idag. En strategi som fungerade för trettio år sedan fungerar plötsligt igen. Det finns stöd för att breda investeringar i investmentbolag överträffar index över tid, likaså trend- och momentumstrategier, men många av de stora investerarna säger samtidigt att de är contrarian; de gör tvärtom vad alla andra gör. Hur kan två diametralt motsatta strategier fungera? Och hur kan forskare samtidigt hävda att ingen av strategierna fungerar alls, att kursrörelser är helt slumpmässiga?  

En finansiell marknad består av den kollektiva analysen och det samlade agerandet hos alla investerare; finansiella marknader är därför inte linjära och förutsägbara, utan ofta stökiga och oberäkneliga. Nobelpristagaren Paul Samuelson brukade säga att marknaden är så svår att förutspå eftersom så många smarta människor försöker göra just det. Och alla kan ju inte lyckas bättre med sina investeringar än alla andra. Så ett visst mått av ödmjukhet är på sin plats.

Att utvecklas som investerare är en otroligt spännande och lärorik resa. Förutom det kapital du så småningom bygger upp, kommer du få förståelse för hur företag, marknader och samhällen fungerar, samt fördjupad självkännedom.

I nästa blogginlägg ska jag visa att det är viktigare att bli en investerare än att bli en bättre investerare.

/Jonas Bernhardsson

 

Senaste blogginläggen

17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020
18 juli 2020
13 juli 2020
07 juli 2020

Search