MACD

I förra blogginlägget gick jag genom stochastic, en klassisk momentumindikator och oscillator. Nu är det dags för MACD.

MACD är en indikator som påminner mycket om oscillator, som jag gick genom i detta blogginlägg. MACD är en förkortning för Moving Average Convergence/Divergence. Indikatorn utvecklades av Gerald Appel i boken Understandng MACD i slutet av 1970-talet.

MACD visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde (EMA). Skillnaden mot oscillator är alltså att MACD använder EMA (exponentiellt glidande medelvärde) istället för SMA (enkelt glidande medelvärde).

Som standardvärden används oftast EMA-12 och EMA-26 som tillsammans bildar MACD-kurvan, men man kan även använda andra tidsperioder. Dessutom visas en signallinje (EMA-9) som är 9-dagars viktat glidande medelvärde för MACD-kurvan.

MACD-kurvorna definieras enligt följande:

 

MACD = 12-dagars EMA – 26-dagars EMA

Signalkurvan = 9-dagars EMA på MACD-kurvan ovan

 

Ibland ritas även en baslinje eller nollinje. MACD används på lite olika sätt. Här är två vanliga tillämpningar:

  • När MACD bryter upp genom signallinjen (EMA-9) är det en KÖP-signal.
  • När MACD bryter ner genom signallinjen (EMA-9) är det en SÄLJ-signal

En annan vanlig tillämpning är att leta efter divergenser. En divergens uppstår när dagskursen noterar högre toppar, men MACD uppvisar fallande toppar. Det är ett tecken på trendbrott för att kursen ska vända ner. Och motsvarande för när dagskursen faller men MACD stiger.

Detta avslutar genomgången av de vanligaste indikatorerna för momentum och oscillation. Jag inser nu att jag har använt begrepp som enkelt och exponentiellt glidande medelvärde utan att förklara vad det är. Det är inte rocket science, men i nästa blogginlägg ska jag visa hur det fungerar.

/Jonas Bernhardsson

 

Stochastic

I förra blogginlägget gick jag genom Relative Strength Index (RSI) som är en klassisk indikator för momentum och oscillation.

Ytterligare en old school momentumindikator är stochastic (eller stochastic oscillator). Indikatorn utvecklades ursprungligen av George Lane (1921–2004) på 1950-talet. Han beskriver den i Using Stochastics, Cycles and R.S.I. 

Formeln för stochastic bygger på mätningar av det högsta och det lägsta värdet under ett visst antal börsdagar samt den senaste dagens slutvärde. I modellen finns också glidande medelvärde.

Stochastic har två kurvor, där den första kurvan definieras enligt följande:

 

S = 100 x ((C – L) / (H – L))

där:                 

C = dagens slutkurs (Close)

H = högsta kursen de senaste N dagarna (High)

L = lägsta kursen de senaste N dagarna (Low)

N = antalet dagar

 

Som N kan olika tidsperioder väljas, till exempel 14-dagars stochastic. Den andra kurvan är det glidande medelvärdet av den första kurvan S. Beroende på vilken tidsperiod som man väljer, erhålls antingen en snabb stochastic eller en trög stochastic. En snabb stochastic brukar vara 3-dagars MA. En trög stochastic brukar vara 8-dagars MA.

Följande regler kan sedan ställas upp:

  • När stochastic är över 70 anses aktien (värdepappret) vara överköpt
  • När stochastic är under 30 anses aktien vara översåld

Ibland används gränserna 80 och 20. Ett förestående trendbrott signaleras när stochastic-kurvan skär den sitt glidande medelvärde. Signalerna som särskilt starka om skärningspunkterna sker under 20 eller över 80.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom MACD för att sedan sammanfatta ett brokigt men väldigt intressant område inom investering och trading.

/Jonas Bernhardsson

Källa: Technical Analysis of Stock Trends av Edwards och Magee

 

Relative Strength Index – RSI

I förra blogginlägget gick jag genom oscillator/prisoscillator, en enkel indikator som jämför dagskursen med ett glidande medelvärde för att illustrera momentum och oscillation. Jag vill nu gå genom ett par tillämpningar till, för att sedan avsluta med hur forskningsläget ser ut för momentumhypotesen. Med andra ord, funkar momentumstrategier?

En av de äldsta och mest klassiska momentumindikatorerna är Relative Strength Index. RSI-begreppet diskuterades redan 1932 av Robert Rhea i The Dow Theory. Men annars anses det allmänt att indikatorn introducerades först på allvar 1978 av Welles Wilder Jr i New Concepts in Technical Trading Systems.

RSI är en indikator som visar om kursen befinner sig i ett överköpt läge eller översålt läge, alltså en typisk oscillator. Detta åstadkoms genom att illustrera förhållandet mellan en akties kursuppgångar och kursnedgångar under en viss period.

Vanligtvis beräknas RSI (Wilders modell) enligt följande:

 

RSI = 100 – (100 / (1 + RS))

 

RS (Relative Strength) = antalet dagar med kursökning dividerat med totala antalet dagar i perioden i relation till antalet dagar med kurssänkning dividerat med totala antalet dagar i perioden.

Wilder använde 14 dagar som standard, men RSI kan beräknas för valfri period. Ju kortare period, desto känsligare indikator. Ett 9-dagars RSI kommer följaktligen att nå ett överköpt eller översålt läge snabbare än ett 14-dagars RSI.

Om en dags slutkurs är högre än föregående dags slutkurs betraktas det som högre i formeln ovan. Och om en dags slutkurs är lägre än föregående dags slutkurs betraktas det som lägre. Om kursen gått upp samtliga dagar under mätperioden får RSI värdet 100. Om kursen gått ner samtliga dagar får RSI värdet 0.

Till exempel: vi beräknar 14-dagars RSI för en aktie som uppvisar 10 dagar som är högre än föregående dag och 4 dagar som är lägre. Vi beräknar RS så här:

 

RS = (10 / 14) / (4 / 14) = 2,5

 

RS stoppas sedan in i formeln, vilket ger RSI:

 

RSI = 100 – (100 / (1 + 2,5)) = 71

 

Wilder menade att om RSI ligger över 70 är aktien (värdepappret) överköpt och under 30 är den översåld. Wilder ställde sedan upp två enkla grundregler:

  • Om RSI börjar stiga från ett lågt (under 30) värde är det en köpsignal
  • Om RSI börjar falla från ett högt värde (över 70) är det en säljsignal

Traditionellt används alltså RSI huvudsakligen som en oscillator, det vill säga indikatorn visar överköpta och översålda lägen. Men RSI kan även användas som en momentumindikator, det vill säga att uppgång ger uppgång och ett starkt RSI kommer att fortsätta vara starkt.

Tillämpningarna av RSI är många. Marting Pring utvecklar i Technical Analysis Explained olika system för att använda formationer, trendlinjer och divergens m m. Men för mitt syfte här nöjer jag mig med RSI basic.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom momentumindikatorn stochastic.

/Jonas Bernhardsson

 

Oscillator/prisoscillator

I förra blogginlägget gick jag genom begreppet oscillation som visar hur kursen pendlar fram och tillbaka över ett jämviktsläge.

Momentum och oscillation hänger ihop. Momentum mäter hastigheten i kursen, och oscillation visar hur momentum accelererar och bromsar in. Begreppen går alltså in i varandra. Har kursen starkt momentum tenderar kursen fortsätta i den riktningen. Men samtidigt: om momentum blir för starkt, riskerar pendeln att vända tillbaka från ett extremt läge.

En riktigt enkel oscillator beräknas med hjälp av dagskursen och ett glidande medelvärde. Med andra ord, oscillator (prisoscillator) visar hur stort avståndet mellan dagskursen och ett glidande medelvärde är.

Indikatorn beräknas på samma sätt som momentum – som jag gick genom i detta blogginlägg – men istället för att jämföra två dagskurser med varandra jämför man dagskursen med ett glidande medelvärde (MA – Moving Average). Genom att subtrahera till exempel 20-dagars MA från dagskursen erhålls oscillator:

 

Oscillator = Dagskurs – 20-dagars MA

 

Samma resonemang här, ju längre dagskursen befinner sig ovanför eller under sitt glidande medelvärde, desto mer avviker kursen från sitt jämviktsläge. Där aktiekursen är lika med det glidande medelvärdet erhålls en nollinje.

Följande gäller för enklaste tillämpningen (samma som för momentum):

  • Om oscillator går från negativt värde över nollinjen till positivt värde är det en KÖP-signal
  • Om oscillator går från positivt värde över nollinjen till negativt värde är det en SÄLJ-signal

Detta kan även uttryckas som:

  • När kursen passerar upp genom det glidande medelvärdet är det en KÖP-signal
  • När det kursen passerar ner genom det glidande medelvärdet är det en SÄLJ-signal

Och så den vanligaste tillämpningen:

  • När kursen är högt över det glidande medelvärdet befinner sig aktien i ett överköpt läge
  • När kursen är långt under det glidande medelvärdet befinner sig aktien i ett översålt läge

Man bör dock inte stirra sig blind på att kursen befinner sig i ett överköpt eller översålt läge, för det kan den göra under en längre tid, utan invänta ett trendbrott, det vill säga att oscillator börjar vända.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom en klassisk old school oscillator.

/Jonas Bernhardsson

 

Vad är oscillation?

I förra blogginlägget gick jag genom momentumindikatorn Rate of change (ROC) som visar vilket momentum (hastighet) en kurs har, och hur kursen pendlar mellan ett överköpt läge och ett översålt läge. Låt oss prata mer om den här pendlande rörelsen.

En rörelse som varierar kring ett jämviktsläge kallar fysikerna för oscillation (ordet kommer från latin och betyder svängning). Till exempel, föreställ dig en vikt som hänger i en lina (en pendel) och som flyttas från sitt jämviktsläge. Vikten kommer nu att börja pendla fram och tillbaka över sitt jämviktsläge. Ju större avvikelse från jämviktsläget, desto större kommer den så kallade återdrivande kraften vara.

Om man ritar rörelsen över tid i ett diagram får man en oscillerande rörelse som passerar ett jämviktsläge fram och tillbaka. När pendeln passerar jämviktsläget är momentum som störst. Ju längre bort från sitt jämviktsläge som pendeln befinner sig, desto större är den återdrivande kraften. Och pendeln strävar hela tiden efter att återvända till sitt jämviktsläge.

Liknelsen med kursrörelser på finansiella marknader är naturligtvis slående. Ett slumpmässigt valt diagram för ett värdepapper visar att kursrörelser oscillerar, om än inte lika prydligt som för en klassisk pendel.

På engelska pratar man om reversion to mean eller mean reversion. Man menar att fenomenet handlar om den mänskliga tendensen att överreagera, vilket gör att även finansiella marknader tenderar att överreagera för att sedan normaliseras.

I klassiska How to Make Money in Stocks uttrycker William O´Neill det så här enkelt:

”It is one of the great paradoxes of the stock market that what seems too high usually goes higher and what seems too low usually goes lower."

Vill man kombinera fundamental analys med teknisk analys kan man se jämviktsläget som en akties implicita fundamentala värde (fair value) som kursen överreagerar (oscillerar) runt.

Ja, det låter ju prydligt och användbart, men existerar oscillation på finansiella marknader?

Forskarna De Bondt och Thaler har undersökt fenomenet sedan 1980-talet. De analyserade avkastningen på New York Stock Exchange aktier under en treårsperiod och valde ut 35 underpresterande aktier som de lade i en vinnarportfölj, samt 35 överpresterande aktie som de lade i en förlorarportfölj.

De följde sedan portföljernas utveckling över en treårsperiod och jämförde med index. Förlorarportföljen slog index och index slog vinnarportföljen. Över en treårsperiod var differensen hela 25 procent. Med andra ord, vinnarportföljen blev en förlorarportfölj, och tvärtom. De sammanfattar sina slutsatser så här.

”Research in experimental psychology suggests that most people tend to “overreact” to unexpected and dramatic news events. This study of market efficiency investigates whether such behavior affects stock prices. The empirical evidence, based on CRSP monthly return data, is consistent with the overreaction hypothesis. Substantial weak form market inefficiencies are discovered.

Finansiella marknader har en tendens att överreagera. Neurologisk forskning har visat att hjärnans limbiska system som styr våra känslor är mycket starkare än neocortex som styr intellekt. Detta känslomässiga inslag i marknaden skapar kortsiktig felprissättning, menar De Bondt och Thaler.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom en enkel indikator för oscillation.

/Jonas Bernhardsson

Källor:

De Bondt, W. F. M. & Thaler, R. (1985). "Does the Stock Market Overreact?" Journal of Finance

Investeraren av Bernhardsson

Illustration: Steve Stack/Cagle Cartoons.

 

Senaste blogginläggen

03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020

Search