Vad är oscillation?

I förra blogginlägget gick jag genom momentumindikatorn Rate of change (ROC) som visar vilket momentum (hastighet) en kurs har, och hur kursen pendlar mellan ett överköpt läge och ett översålt läge. Låt oss prata mer om den här pendlande rörelsen.

En rörelse som varierar kring ett jämviktsläge kallar fysikerna för oscillation (ordet kommer från latin och betyder svängning). Till exempel, föreställ dig en vikt som hänger i en lina (en pendel) och som flyttas från sitt jämviktsläge. Vikten kommer nu att börja pendla fram och tillbaka över sitt jämviktsläge. Ju större avvikelse från jämviktsläget, desto större kommer den så kallade återdrivande kraften vara.

Om man ritar rörelsen över tid i ett diagram får man en oscillerande rörelse som passerar ett jämviktsläge fram och tillbaka. När pendeln passerar jämviktsläget är momentum som störst. Ju längre bort från sitt jämviktsläge som pendeln befinner sig, desto större är den återdrivande kraften. Och pendeln strävar hela tiden efter att återvända till sitt jämviktsläge.

Liknelsen med kursrörelser på finansiella marknader är naturligtvis slående. Ett slumpmässigt valt diagram för ett värdepapper visar att kursrörelser oscillerar, om än inte lika prydligt som för en klassisk pendel.

På engelska pratar man om reversion to mean eller mean reversion. Man menar att fenomenet handlar om den mänskliga tendensen att överreagera, vilket gör att även finansiella marknader tenderar att överreagera för att sedan normaliseras.

I klassiska How to Make Money in Stocks uttrycker William O´Neill det så här enkelt:

”It is one of the great paradoxes of the stock market that what seems too high usually goes higher and what seems too low usually goes lower."

Vill man kombinera fundamental analys med teknisk analys kan man se jämviktsläget som en akties implicita fundamentala värde (fair value) som kursen överreagerar (oscillerar) runt.

Ja, det låter ju prydligt och användbart, men existerar oscillation på finansiella marknader?

Forskarna De Bondt och Thaler har undersökt fenomenet sedan 1980-talet. De analyserade avkastningen på New York Stock Exchange aktier under en treårsperiod och valde ut 35 underpresterande aktier som de lade i en vinnarportfölj, samt 35 överpresterande aktie som de lade i en förlorarportfölj.

De följde sedan portföljernas utveckling över en treårsperiod och jämförde med index. Förlorarportföljen slog index och index slog vinnarportföljen. Över en treårsperiod var differensen hela 25 procent. Med andra ord, vinnarportföljen blev en förlorarportfölj, och tvärtom. De sammanfattar sina slutsatser så här.

”Research in experimental psychology suggests that most people tend to “overreact” to unexpected and dramatic news events. This study of market efficiency investigates whether such behavior affects stock prices. The empirical evidence, based on CRSP monthly return data, is consistent with the overreaction hypothesis. Substantial weak form market inefficiencies are discovered.

Finansiella marknader har en tendens att överreagera. Neurologisk forskning har visat att hjärnans limbiska system som styr våra känslor är mycket starkare än neocortex som styr intellekt. Detta känslomässiga inslag i marknaden skapar kortsiktig felprissättning, menar De Bondt och Thaler.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom en enkel indikator för oscillation.

/Jonas Bernhardsson

Källor:

De Bondt, W. F. M. & Thaler, R. (1985). "Does the Stock Market Overreact?" Journal of Finance

Investeraren av Bernhardsson

Illustration: Steve Stack/Cagle Cartoons.

 

Rate of change (ROC)

I förra blogginlägget gick jag genom den allra enklaste momentumindikatorn – Momentum. Nästa enkla momentumindikator är ROC – Rate of change som beräknas genom att dividera (istället för att subtrahera som för Momentum) dagskursen från kursen för N dagar sedan:

 

ROC = Dagskurs / Kursen för N dagar sedan

 

Samma kurs som i exemplet i förra blogginlägget ger följande beräkning av ROC:

 

ROC = 205 / 200 = 1,025

 

Tittar vi på kursen i andra exemplet får vi däremot följande ROC:

 

ROC = 25 / 20 = 1,25

 

Ofta presenteras ROC indexerat med 100 som nollvärde (istället för 1), vilket åstadkoms genom att multiplicera ROC med 100. ROC för kursen i första exemplet blir då:

 

ROC = 1,025 x 100 = 102,5

 

Medan ROC för kursen i andra exemplet blir:

 

ROC = 1,25 x 100 = 125

 

Nu ser vi tydligt vilken skillnad i momentum som de båda kurserna uppvisar. Samma kursuppgång i kronor, men stor skillnad i relativ (procentuell) kursuppgång.

Liksom Momentum, kan ROC ritas som en kurva. När ROC-kurvan befinner över nolläget (100), samt stiger, innebär det att momentum ökar i en stigande trend och när ROC-kurvan är under nolläget och faller, ökar momentum i en fallande trend.

När ROC-kurvan avviker väldigt mycket uppåt anses aktien (värdepappret) vara överköpt och när kursen avviker väldigt mycket nedåt anses aktien vara översåld.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom tankarna bakom begreppet oscillation som hänger ihop med momentum.

/Jonas Bernhardsson

 

Den enklaste momentumindikatorn

I förra blogginlägget gick jag genom grunderna i momentum, ett klassiskt begrepp inom teknisk analys som mäter hastigheten i en kursrörelse. Nu vill jag gå genom den enklaste indikatorn för momentum.

Den enklaste momentumindikatorn kallas lämpligt nog för just Momentum och beräknas helt enkelt genom att man tar differensen mellan dagskursen (vanligtvis används slutkursen) och kursen för N dagar sedan, till exempel 10 dagar:

 

Momentum = Dagskurs – Kursen för N dagar sedan

 

Om dagskursen för en aktie är 205 kr och kursen för 10 dagar sedan var 200 kr beräknas 10-dagars momentum följaktligen som:

 

Momentum = 205 – 200 = 5

 

När momentumkurvan är över noll innebär det helt enkelt att kursen är högre idag än vad den var för 10 dagar sedan. När den är under så är dagskursen lägre än för 10 dagar sedan. Är momentumkurvan långt över noll indikerar den ett överköpt läge, är momentum-kurvan långt under noll indikerar den ett översålt läge. 

Följande gäller för den enklaste tillämpningen:

  • Om momentum går från negativt värde över nollinjen till positivt värde är det en KÖP-signal.
  • Om momentum går från positivt värde över nollinjen till negativt värde är det en SÄLJ-signal.

En annan tillämpning är följande:

  • Om dagskursen faller men momentum saktar in och visar högre bottnar är det ett tecken på divergens och en KÖP-signal.
  • Om dagskursen stiger men momentum saktar in och visar lägre bottnar är det ett tecken på divergens och en SÄLJ-signal.

En brist med momentum är att indikatorn inte gör skillnaden mellan en aktie med en kurs på till exempel 200 kronor och en aktie med en kurs på 20 kronor. En aktie som har stigit från 200 kr till 205 kronor har ett momentum på 5 kronor. Men det har också en aktie som stigit från 20 kronor till 25 kronor. Samma absoluta förändring i kurs, men en stor skillnad i den relativa (procentuella) förändringen. Den skillnaden syns alltså inte i momentum.

För att komma åt detta finns en annan indikator som jag ska gå genom i nästa blogginlägg.

/Jonas Bernhardsson

 

Låt oss prata om momentum

Jag vill i några blogginlägg utforska en diskussion inom investeringar som näst efter fundamental analys alltid intresserat mig, nämligen momentum. Jag tänker börja med grunderna och sedan jobba mig fram till en samlad syn på momentumhypotesen.

Momentum kommer från fysiken och betyder rörelse. Inom investering (eller snarare trading) är det ett samlingsnamn för en brokig grupp indikatorer som mäter hastigheten i en kursrörelse. Momentum hänger även ihop med begreppet oscillation, idéen att kursen pendlar mellan ett överköpt och ett översålt läge.

Fysiker säger att ett objekt som rör sig har momentum. Det är en funktion av massa och hastighet. Man kan enklast jämföra med en boll som kastas rakt upp i luften. När bollen lämnar handen är hastigheten som snabbast och momentum som störst (massan är konstant). Därefter faller hastigheten och momentum minskar och strax innan bollen vänder ned igen är hastigheten och momentum som lägst för att strax börja accelerera igen.

Momentum (eller rörelsemängd) definieras av fysikerna så här:

 

p = m x v

där

p = rörelsemängd

m = massa

v = hastighet

 

Varför lägger jag upp en formel från fysiken? Jo, för att tillämpningarna inom trading och teknisk analys är intressanta. Till exempel kan vi se hastigheten (v) som kursrörelsen och massan (m) som volymen (antal omsatta aktier/värdepapper). Och precis som bollen som kastas rakt upp i luften, uppvisar kursrörelser acceleration och inbromsning.

Momentum mäter alltså hastigheten i en kursrörelse. Ju snabbare en aktie rör sig, desto större momentum.

Momentum beräknas i grund och botten som skillnaden i pris mellan två tidsperioder. En av de enklaste momentindikatorerna heter just momentum (mer om detta i ett senare blogginlägg) och beräknas helt enkelt genom att subtrahera dagens aktiekurs med aktiekursen för X antal dagar sedan. 

Många som använder momentum menar att innan en aktie toppar i en stigande trend för att visa trendbrott kommer momentum att minska. Det gör momentum till en leading indicator.

Lite tillspetsat kan man förklara mekanismerna bakom momentum på följande sätt:

Varför går aktien upp?

För att folk köper den.

Varför köper folk den?

För att den går upp.

Man kan skratta åt det, men jag hör ofta resonemanget. Vilka aktier köper du? De som går upp. Hur vet du vilka som går upp? Jag tittar på kurshistoriken, och har de gått upp så köper jag.

Med andra ord: köp starkt momentum och sälj svagt momentum. En till synes tacksamt enkel strategi. Men funkar det?

I nästa blogginlägg ska jag gå genom den enklaste momentumindikatorn.

/Jonas Bernhardsson

 

Mitt PPM och barnspar

Jag får frågor om hur jag sparar i fonder. Jag har skrivit om det innan, men här är en uppdaterad sammanställning av mitt eget PPM och sparande till barnen. Inte så många ändringar sedan sist.

Hustrun och jag sätter undan barnens julklappspengar och födelsedagspengar. Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 16 år).

Jag är ganska offensiv i barnsparandet, så det är fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag. Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 6. Jag brukar inte kolla i detalj hur mycket fondernas innehav överlappar, men ibland kan det bli en snabbkoll.

Saker som jag tittar på är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Jag har öppnat ett konto på Savr.

Några favoritställen där jag letar fonder är:

Även i PPM har jag fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag: 

Utvecklingen YTD i barnsparandet är 26 procent och i PPM 18 procent. Den avkastningen är naturligtvis inte långsiktigt hållbar, men ibland händer det. Det finns de som har mycket bättre avkastning, och de som har sämre. Det viktigaste är att ha en del av sparandet på börsen, så du över tid har en avkastning som är bättre än noll.

Hoppas du fick lite inspiration till ditt fondsparande!

/Jonas Bernhardsson

 

Senaste blogginläggen

24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020
18 juli 2020
13 juli 2020
07 juli 2020

Search