Vad ska vi ha börsen till?

Börskraschen i samband med Corona-utbrottet i våras och historiens snabbaste börsras väckte gamla frågor till liv igen (som börskrascher brukar göra). ”Vad ska vi ha börsen till?” ”Kasino och spekulation för rika.” ”Vanligt folk förlorar ofta pengar.”

Tyvärr är det inget nytt, marknaden reagerar så här ibland. Börsens 400-åriga historia är full av dramatiska och ibland svårförklarliga kast, bubblor och krascher (att börsen skulle rasa på Corona är dock inte så svårförklarligt).

Måndagen den 19 oktober 1987 (svarta måndagen) rasade värdet på det börsnoterade amerikanska näringslivet med nästan en fjärdedel. På en enda dag. Inga förändringar i omvärlden kunde förklara en sådan plötslig omvärdering.

Den 6 maj 2010 kraschade marknaden med 10 procent under några minuter – en händelse som har kommit att kallas för Flash Crash – för att sedan återhämta sig och skaka av sig raset som om ingenting hade hänt. Mellan mars 2000 och mars 2001 försvann 60 procent av värdet på Nasdaq och 70 procent av Stockholmsbörsen. Mellan juli 2007 och oktober 2008 föll Stockholmsbörsen med 60 procent.

Under 1999 år steg Stockholmsbörsen 64 procent. Den 15 mars 1933 steg New York-börsen över 15 procent; den 13 oktober 2008 steg den med över 11 procent. Och så vidare.

Börshistorien bjuder på många liknande exempel. Kan ett system som emellanåt skruvar upp hysterin till Spinal Tap-nivå 11 och tillåter sådana dramatiska och till synes slumpmässiga kast anses vara funktionellt?

Neurologisk forskning har visat att hjärnans limbiska system som styr våra känslor är mycket starkare än neocortex som styr intellekt. Detta känslomässiga inslag i marknaden skapar överreaktioner på marknaden (De Bondt och Thaler).

Men vi måste urskilja två ansatser för att göra en riktig bedömning. På kort sikt utspelas många märkliga slag på finansmarknaderna, ofta som resultat av flockbeteende, känslomässigt agerande och kortsiktig spekulation. På lång sikt är däremot marknaden väldigt effektiv. Reala ekonomiska värden slår igenom förr eller senare. Bubblor spricker och värden kommer upp till ytan. Den främsta slutsatsen är alltså inte att marknaden på kort sikt kan uppvisa ett irrationellt beteende, utan att på lång sikt rättar marknaden till sig själv. A Random Walk Down Wall Street är Burton Malkiel tydlig:

“The market eventually corrects any irrationality – albeit in its own slow, inexorable fashion. Markets can get irrationally optimistic, and often they attract unwary investors. But eventually, true value is recognized.”

Marknaden har inget politiskt intresse och ingen dold agenda; marknaden är varken god eller ond (den är snarare agnostisk). Marknaden är en mekanism som skiljer bort de ineffektiva företagen från de effektiva. Marknaden består av ett antal aktörer – du och jag genom vårt pensionssparande eller som privata aktieägare – som letar efter en bra avkastning på vårt sparande. Samtidigt tillför vi kapital till nya växande företag och branscher.

Ta en världsstad som Tokyo. Den dagliga försörjningen av färsk fisk till Tokyo med sina drygt 35 miljoner invånare är en ofattbart komplex process. Det är en process som varken är demokratiskt vald eller styrd i någon egentlig bemärkelse. Men det är en process som fungerar och som ser till att regionen inte drabbas av återkommande svältkatastrofer. Vad får det att fungera? Marknaden. En marknad som består av ett stort antal köpare och säljare som agerar efter egenintresse, där efterfrågan och utbud hela tiden står mot varandra i en dynamisk prissättning.

Börsstatistik från mer än 200 år tillbaka visar att i genomsnitt går börsen upp drygt 6 procent realt (utan inflation) och runt 8 procent nominellt per år. Det innebär att ett sparkapital fördubblas på nio år. Ett sparkapital på 10 000 kronor växer till 100 000 kronor på 30 år. Om du förutom ditt startkapital på dessutom sparar 1 000 kronor i månaden kommer du att ha nästan 1,6 miljoner kronor om 30 år. Alla kan – faktiskt – bli miljonärer.

Genom kapitalmarknaden och pensionssystemet har vi alla möjlighet till ett direktägande i värdeskapande verksamhet och få en avkastning på vårt sparande. Det är i grund och botten en fantastisk konstruktion som är väl värd att vara rädd om och utveckla.

/Jonas Bernhardsson

 

Är du rationell, lille vän?

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den.

Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance.

Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar till sig intryck och information som bekräftar och förstärker ens uppfattning och åsikter, samtidigt som man filtrerar bort information som strider mot dessa.

Här är exempel på andra vanliga kognitiva biaser hos investerare:

  • Dunning-Kruger-effekten innebär att man överskattar sin egen kompetens jämfört med andras.
  • Exponeringseffekten innebär att man lätt blir positiv till det som är välbekant, ju mer man följer något desto lättare är det att man börjar gilla det. 
  • Endowment-effekten innebär att man tenderar att värdera en sak högre om man äger den jämfört med om man inte äger den.
  • Subjektiv validering innebär att man lättare uppfattar påståenden som sanna om de har någon personlig betydelse för en.
  • Förankringseffekt innebär att man förlitar sig i alltför hög grad på den första informationen man fick (ankaret).
  • Önsketänkande innebär att man framhäver det som är önskvärt och förtränger det som är icke-önskvärt.

Samtliga beteenden ovan är lätta att hitta hos investerare. Och de är alla fiender till rationellt tänkande och beslutsfattande. Att investerare gärna överskattar sin egen kompetens är vanligt, speciellt om det har gått bra ett tag. Och ju längre man har ägt aktier i ett företag, desto lättare är det att börja gilla det samt se ett större värde i det än om man inte ägde det. Och vilken investerare har inte i svaga stunder ägnat sig åt önsketänkande?

Just konfirmeringsbias och önsketänkande är vanligt hos investerare. Istället för att fortsätta göra förutsättningslösa observationer av marknaden söker man gärna bekräftelser på sin marknadstro. Och det är lätt att låta omdömet fördunklas av förhoppningar. George Selden diskuterade fenomenet i den lilla boken Psychology of the Stock Market redan 1912.

”One of the greatest difficulties encountered by the active trader is that of keeping his mind in a balanced and unprejudiced condition when he is heavily commited to either the long or the short side of the market. Unconsciously to himself, he permits his judgement to be swayed by his hopes.”

Det över 100 år gamla citatet ovan är exempel på både önsketänkande och konfirmeringsbias. Man ser det man vill se. Den information som inte stöder ens syn på marknaden filtreras omedvetet bort. Även Jesse Livermore tog upp problemet för snart 100 år sedan i evigt klassiska Reminiscences of a Stock Operator.

”If you are long or short of the market, you are not an unprejudiced judge, and you will be greatly tempted to put such an interpretation upon current events as will coincide with your preconceived opinion.”

Men hur behåller man en objektiv syn på marknaden? Utbildning är ett sätt, enligt Kahneman och Tversky, att medvetandegöra irrationella beteenden och beslut hos sig själv. Ett annat sätt är att öva sig i att tänka tvärtom.

I The Art of Contrary Thinking berättar Humphrey Neill en historia om en investerare på Chicagobörsen under 1920-talet. Mannen var övertygad om att marknaden var inne i en nedåtgående trend och var följaktligen kort i ett antal positioner. Hans syn på marknaden var känd. Så en dag överraskade han alla genom att plötsligt gå ur samtliga positioner och istället ta långa positioner, samtidigt som han argumenterade för att marknaden skulle upp. Under två dagar höll han fast vid denna position och dessa argument innan han sålde och återtog sin gamla position, fast nu ännu större. Och nu var han bergfast övertygad om att marknaden verkligen var på väg ned.

Han gjorde detta för att testa marknaden, men huvudsakligen för att testa sig själv och sin egen marknadstro. Genom att ändra sin position och övertygelse till den rakt motsatta under en kortare tid, utan att detta egentligen rubbade hans ursprungliga marknadstro, kunde han återgå till sin ursprungliga position, nu ytterligare stärkt.

Legendariske tradern Paul Tudor Jones säger så här: “Everyday I assume every position I have is wrong.”

Att utvecklas som investerare innebär ett livslångt lärande i att tänka rationellt och att fatta rationella beslut. Självkännedom och kunskap om de kognitiva biaser som gillrar fällor för oss som investerare underlättar lärandet. 

Boktips:

Thinking, Fast and Slow av Kahneman

The Most Important Thing av Marks

Reminiscences of a Stock Operator av Lefevre

The Art of Contrary Thinking av Neill

The Undoing Project av Lewis

Psychology of the Stock Market av Selden

The Crowd av Le Bon

Börsens Pyskologi av Boström

Börspsykologi av Andersson

Illustration: "Blir du lönsam, lille vän?" av Peter Tillberg, 1972. Bild: Prallan Allsten / Moderna Museet

/Jonas Bernhardsson

 

EVO-matrisen

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta tankar och diskussioner som jag vill skriva några rader om. Jag tänker spontant på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris, kognitiva biaser som Dunning-Kruger-effekten och annat smått och gott.

Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution Gaming (EVO), både för bolaget och aktiekursen. Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson har definitivt inte kunnat undgå den. Evolution Gaming Group är en B2B-leverantör inom livecasino. Bolaget har idag ett börsvärde på 120 miljarder kronor. Aktien är upp 135% YTD och nästan 250% på ett år.

EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Tesla-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. 

Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som först föreligger vid en hastig granskning är mellan ”investerare som äger EVO” och ”smarta investerare”. Med andra ord, smarta investerare äger EVO; korkade investerare äger inte EVO. Men att två faktorer är korrelerade innebär inte automatiskt kausalitet. Vad är skillnaden?

Om en av faktorerna orsakar den andra så säger man att sambandet är kausalt, att det finns ett orsakssamband. Skillnaden kan vara avgörande. Till exempel, basketspelare är långa: det finns en korrelation mellan basketspelare och deras längd; en slumpmässigt vald basketspelare är sannolikt lång. Men blir du lång om du börjar spela basket?

Det finns mängder med liknande exempel på att två faktorer som uppvisar korrelation ändå inte har kausalitet. Till exempel, skilsmässofrekvensen i amerikanska delstaten Maine är korrelerad med konsumtionen av margarin. Konsumtionen av mozzarella-ost korrelerar kusligt nära antal civilingenjörsexamen. Och antal människor som omkommit från att ha ramlat av en fiskebåt är korrelerat med antal bröllop i Kentucky.

Med andra ord, bara för att du är smart behöver det inte innebära att du äger EVO. Anledningarna kan vara många. Du kan ha missat den, du kanske inte förstår branschen, du tycker värderingen är för hög, etc. Och, framför allt, om du nu råkar ha EVO i portföljen för att någon har rekommenderat den så är du inte nödvändigtvis smart. Om du är smart och har EVO är du sannolikt nöjd. Är du smart och ändå inte har EVO är du sannolikt bitter. Om du inte är en smart investerare men ändå råkar ha EVO så riskerar du nu att drabbas av hybris.

Hybris, övermod eller storhetsvansinne innebär en starkt överdriven självuppfattning, en övertro på sig själv. I den grekiska mytologin innebar hybris att man ville efterlikna gudarna. I det antika dramat drabbades hjältarna ibland av hybris och gick då ofta under. För att få nåd hos gudarna var man tvungen att förstå vad man gjort för fel, känna vördnad, fruktan och medlidande inför gudarna och på så sätt rena sin själ genom katharsis. Nemesis, hämndens gudinna, symboliserade gudarnas vrede. Nemesis utdelade straff till varje dödlig som drabbats av hybris. Roms härskare höll sig med en slav vars uppgift var att viska i sin herres öra: ”Tänk på att du är dödlig.”

Det är inte ovanligt att investerare som har tjänat mycket pengar under en tid drabbas av hybris. Beteendet är kopplat till Dunning-Kruger-effekten, att man överskattar sin egen kompetens. Det är ett vanligt fenomen som man hittar överallt. Till exempel anser nio av tio män att de är bättre bilförare än genomsnittet. Fyra av fem studenter tror att de är bättre än genomsnittet. Hybris brukar leda till förluster. En erfaren investerare kan erkänna att hen ibland har fel.

Sammanfattningsvis: smarta investerare verkar äga EVO. Men blir du smart om du äger EVO? Oavsett om du har EVO eller inte i portföljen är det nyttigt att ibland stanna upp och reflektera över sitt beteende som investerare.

/Jonas Bernhardsson

 

Bygg en utdelningsportfölj

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en aktieportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel.

Strategin bygger på tre bärande delar:

  • Direktavkastning
  • Utdelningstillväxt
  • Andel av resultatet som delas ut

Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här:

DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS

Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent.

Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020... Den bärande grundtanken är att välja aktier som är stabila utdelare; bolag som har en historik av att inte sänka eller slopa utdelningen. Ju längre desto bättre. När du får utdelningen återinvesterar du den, antingen i samma bolag eller i något annat. Eventuellt kan du avvakta om värderingarna har blivit för höga. De allra bästa aktierna är naturligtvis utdelningshöjarna.

Vilka bolag har högst sannolikhet för att behålla eller höja utdelningen? Ja, i vanlig ordning är det de bra bolagen. Men för utdelningsjägare är det framför allt följande:

  • Bolag med stabil vinstutveckling
  • Hög avkastning på eget kapital
  • Starkt kassaflöde och stark balansräkning
  • En uttalat utdelningsmål
  • Har aldrig sänkt utdelningen

I USA pratar man om utdelningsaristokrater – dividend aristocrats. Det är bolag som höjt utdelningen minst 25 år i följd. Det har varit möjligt för att de haft en stabil vinstutveckling, hög lönsamhet, stark balansräkning och starka kassaflöden samt ofta tydliga utdelningsmål. Vanligtvis uttrycks utdelningsmål som andel av vinst efter skatt, till exempel att företaget har som mål att dela ut 30 procent av vinsten.

Vattenbolaget York Water Company i staden York emellan Gettysburg och Harrisburg i delstaten Pennsylvania har haft en årlig utdelning i mer än 200 år. Två svenska bolag med lång utdelningshistorik är fastighetsbolagen Hufvudstaden och Castellum. Båda bolagen stoltserar med över 20 utdelningshöjningar i följd.

20 bolag som delat ut pengar i över 100 år

Var dock försiktig med för hög direktavkastning. Det kan verka lockande med 8–10 procent i direktavkastning, men ofta finns det en anledning till varför den är så hög; kursen har kanske rasat kraftigt på grund av problem i bolaget. I värsta fall kan utdelningen sänkas eller slopas helt för att komma till rätta med problemen. Vi kan kalla det för konstgjord direktavkastning.

Under 2020 fick vi lära oss att även bolag med lång och stabil utdelningshistorik tvingades sänka eller slopa utdelningen. Så för många utdelningsjägare kom det som en kalldusch att utdelningar faktiskt kan ställas in. En nyttig påminnelse att börsen serverar snedgungor ibland.

Men vi ska inte glömma att många bolag som ställt in utdelningar och rasat kraftigt i kurs också utgör en investeringsmöjlighet. Det du letar efter är en stabil och lugn ökningstakt över tid med en bra historik. Men som vanligt finns det inga garantier.

På Twitter skriver ofta Petrusko och Hernhag om utdelningsbolag och utdelningsstrategier. Alexander Gustafsson har gjort en bra video om utdelningsstrategi.

Tips för att bygga en utdelningsportfölj:

  • Sikta in dig på direktavkastning på 3–5 procent
  • Satsa på bolag med stark historik minst 5 år, helst 10 år
  • Leta bland bolag som aldrig sänkt utdelningen
  • Utnyttja börsnedgångar för att fynda i dina favoritutdelare
  • Undvik bolag med alltför hög direktavkastning
  • Undvik bolag med svag balansräkning och dåligt kassaflöde
  • Undvik bolag som delar ut mer än 75 procent av vinsten
  • Återinvestera utdelningen
  • Låt tid och ränta-på-ränta göra jobbet

Boktips: 

Lycka till med din utdelningsportfölj!

/Jonas Bernhardsson

 

Hur jag fondsparar

Jag får ofta frågor om hur jag fondsparar och vilka jag fonder jag har. Jag skriver om det ibland på Twitter och är transparant med mina fondval, men här är en översikt av hur jag tänker. Jag vacklar lite fram och tillbaka i frågan hur mycket jag vill ha i egen aktiv förvaltning i en aktieportfölj och att ha fonder.

Det var mina föräldrar (min mamma mest) som började fondspara åt mig när jag var runt 18 år. Då tyckte jag fruktansvärt tråkigt, det som lockade var en egen aktieportfölj. Ju äldre jag blir, desto mer positiv är jag till fondsparande. Ibland är det skönt att lämna över förvaltning till någon annan.

Idag fondsparar jag till mig själv, till barnen (som är 11 och 16 år) i ISK och KF, i PPM och till hustrun. Mitt tänk är ganska traditionellt; mest offensiv är jag i barnens fondsparande då detta sparande är mer långsiktigt, där är det fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnens fonder ligger i en ISK på Avanza. Jag månadssparar inte, utan sätter in födelsedagspengar och julklappspengar. Egentligen är det bättre att ha ett månadssparande.

Följande fonder finns med i mitt totala fondsparande:

AMF Aktiefond Småbolag

Avanza Globalfond

Avanza Zero

Nordnet indexfond Sverige

BGF World Gold A2

BGF World Technology A2

Cliens Småbolag A

TIN Ny Teknik

Lannebo Teknik

DNB Teknologi

Lannebo Småbolag

MS INVF Global Opportunity A

Spiltan Aktiefond Småland

Spiltan Aktiefond Sverige

Superfonden Sverige

Öhman Global Growth

Öhman Sweden Micro Cap

Hur agerade jag under coronakrisen i våras när börsen rasade över 30 procent? I fondsparandet gjorde jag faktiskt inga ändringar alls. Så jag följde med ned i raset och följde sedan med upp. Det är alltid lätt att vara efterklok kring hur man skulle agerat, men min grundprincip är att ju mer långsiktig jag är, desto mindre aktiv är jag.

Här uppdaterar jag mina fondval löpande

Barnens sparande är upp +22 % YTD. Det är i mina ögon en ohållbar långsiktig utveckling, då jag snarare tänker 8–10 % per år och är lite mer krass kring min egen förmåga att välja superfonder. Men det är alltid kul när stora uppgångar inträffar. För mig är det viktigaste att ha ett långsiktigt sparande på börsen. Sen blir det vad det blir.

Jag har även startat ett konto på Savr

Hur hittar jag fonder? Jag tycker Twitter är ett fantastiskt forum. Stefan Thelenius har superkoll, så följ honom. Han skriver även på zz2036. Ibland lägger jag upp mitt fondsparande på Twitter och så får jag tips på andra fonder som jag kan kolla upp. Jag letar även en del på följande platser:

Hitta fonder med Fondmarknaden

Hitta fonder med Morningstar

Hitta fonder med Avanza

Fondsparandet åt barnen tycker jag är viktigast. Jag vill visa dem hur sparande och investering fungerar. Kanske fastnar något. Jag är jätteglad att min mamma var envis och började fondspara åt mig (när ingen annan jag kände gjorde det) och även om det inte var stora summor så var det en mäktig känsla att se hur ränta-på-ränta över tid bara tuggade på.

Kan jag ge mina barn samma insikt är jag jättenöjd, oavsett om den årliga avkastningen blir 2 procent eller 8 procent.

Lycka till med ditt fondsparande!

/Jonas Bernhardsson

 

Search