Uppdatering PPM och barnspar

Ännu har jag inte fått sparken av barnen som ansvarig för deras (tvingande) sparande. Födelsedagspengar och julklappspengar åker alltid direkt in i sparandet. Båda klagar över detta. Jag fortsätter att inte lyssna på dem och hoppas att de en dag kommer att tacka mig. Sonen som är 16 år är dessutom ovetandes om att hans studiebidrag numera också åker raka vägen in i sparandet varje månad. Hoppas han inte läser denna blogg.

Hur tänker jag? Ungefär som innan, långsiktigt, ganska offensivt och fokuserat med hög risk. Jag har sällan över 10 fonder. Fokus är fortfarande teknik, globalt och småbolag. Visst blev jag lite osäker när det var sektorrotation för ett tag sedan och min egen gubbportfölj passerades barnens, men jag gjorde faktiskt inga ändringar. Ibland kan ovilja till förändring vara värdefullt, ibland inte. PPM till vänster och barnspar till höger:

 

 

Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn. Saker som jag tittar på när jag väljer fond är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Ofta får jag idéer här på Twitter av kunniga skribenter. Stefan Thelenius har som vanligt koll.

Jag sparar i en ISK till barnen på Avanza här

Jag har även öppnat ett konto på Savr

Välj fonder i PPM

Avkastningen har ju varit grym minst sagt. Nästan 40 procent i barnens sparande YTD och 30 procent i PPM. Ärligt talat gör det mig lite förskräckt, för även om den rationella delen av min hjärna vägrar att extrapolera extrem avkastning så finns det trots lång erfarenhet av börsen andra delar – tänk Kahneman & Tversky och irrationellt beteende – av hjärnan som gladeligen extrapolerar och tar ut guld och gröna skogar i förskott. Disciplin och rimliga förväntningar är nyckeln.

Det finns de som har mycket bättre avkastning än jag. Och de som har sämre. Och sen finns det de som inte har något sparande alls. Det viktigaste är att ha en del av sparandet på börsen, tycker jag, så du över tid har en avkastning som är bättre än noll. Jag brukar tänka försiktigt 7–8 procent nominellt per år.

Jag jämför avkastningen på mitt sparande i första hand med noll, sedan med ett jämförelseindex och sist med någon tursam jäkel som har ännu bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd.

Hoppas du fick lite inspiration till ditt fondsparande!

Läs även: Att bli en investerare

/Jonas Bernhardsson

 

SAVR eller Avanza – läs mer


 

Bygg ett liv du inte behöver ta semester från

Ett inlägg av mig på Twitter idag drog igång en diskussion. Jag skrev att som alternativ till FIRE kan man istället sträva efter ett liv som man inte vill ha semester från. Först blev jag förvånad över att det verkade känsligt, men sen funderade jag lite mer kring frågan som jag insåg hade fler bottnar. Så jag vill gärna utveckla lite.

För de flesta investerare är FIRE en känd akronym. Financial Independence Retire Early – bli ekonomiskt oberoende och pensionera dig tidigt. För några har det blivit en livsstilsrörelse. Och vem vill inte vara ekonomiskt oberoende? Så FI i FIRE är väl ganska given, i alla fall på finanstwitter. Men sen då? För mig är det RE som skaver lite.

Säg att din dröm är att bli ekonomiskt oberoende. Först och främst, vad innebär det? För någon är det att ha en miljon på banken när man fyller 65. För någon annan är det att bli miljonär innan 30 eller ha 5 miljoner när man fyller 50. Någon siktar på 10 miljoner i en utdelningsportfölj på 4–5 procent, som ger en årsinkomst på 400–500 000 kronor. Någon vill gå ner i tid på jobbet, någon vill sluta jobba helt, en annan vill jobba med något annat, åka skidor eller segla jorden runt. Någon vill ha fuck you-kapital. En annan siktar på ett garage med vintage-bilar och weekends i New York. Fair enough. Vi har alla vår egen FIRE. Och det som är någons tak kan vara någon annans golv.

Och 10 miljoner i en utdelningsportfölj är inte bullet proof. Historiska börskrascher och 2020 års inställda utdelningar visar risken med att ackumulera kapital för att leva på. Det innebär en osäkerhet som gör att man aldrig blir helt bekväm. Att bevara kapitalet blir därför väldigt viktigt. Och att ha lite extra. Och lite till och lite till. För tänk om… Att leva på avkastningen från en portfölj kan faktiskt vara rätt stressigt emellanåt. Trust me on this one.

När nazisterna invaderade Ungern 1944 fick George Soros som var 14 år fly och klara sig själv i ett år. Han höll sig undan och överlevde. Fortfarande idag pratar Soros ofta om just överlevnad som det allra viktigaste. ”Det är ganska förvirrande”, säger hans son Robert. ”Vi lever väldigt bra och pappa pratar om överlevnad.” Soros erkänner att han har en djupt rotad fobi för att bli utblottad.

Men låt oss anta att du har ditt på det torra. Oavsett hur stort kapital just du tycker är enough. Vad händer nu då? Är det sovmorgon och hängmattan? Mer tid med familjen och båten? Segling och skidåkning? Resor, mat, vin? Diamantkort på SAS? En balkong i solen, utsikt över Medelhavet och tre knappar uppknäppta i skjortan? För många är det ett mål.

Andra har andra mål. Lennart Israelsson, Aktiestinsen, började med 600 kronor och fick ihop 150 miljoner. Han skänkte nästan allt de sista åren. Philip Fisher hade samma kontor, skrivbord, bil och ytterrock hela sitt yrkesliv, åt tomatsoppa och jordnötsmacka till lunch. Warren Buffett bor kvar i samma hus han köpte på 60-talet i Omaha, Nebraska. Även Benjamin Graham och Walter Schloss levde enkla och inrutade liv. Det är kanske extrema exempel, men de var alla fullständigt outstanding på vad de gjorde. Och exemplen pekar mot en intressant sak: att processen ibland är mer värdefull än resultatet. Vad menar jag med det?

För flera år sedan satt jag som nybliven pappa på golvet med min 3-årige son och lade pussel. Vi hade hållit på några timmar. Han var väldigt glad, jag hade ont i knäna. Vi var nästan färdiga, hade kanske tio bitar kvar. Plötsligt tappade han intresset. Jag blev väldigt frustrerad och sa att vi måste avsluta, göra klart. Gå i mål. Det tyckte inte han. Min hustru som är pedagog skrattade och sa: ”Han ville lägga pussel med dig, det var det som var det roliga.” Som vuxen är man ofta resultatorienterad, det är man inte alltid som barn. Som vuxen underskattar vi därför ibland hur lustfylld själv processen kan vara.

Sen har vi de grå måndagarna. Ibland hamnar man i en livssituation som är en konsekvens av tidigare val man gjort, val som man nu ångrar. Eller så har man kanske råkat ut för en olycka. Det är inte riskfritt att leva. Man tröttnar på sitt jobb, man avskyr sitt jobb, varje måndag är som en blöt filt över huvudet. Varje fredag är som en soluppgång. Man sliter och åldras, fäller bittra kommentarer i kön på Ica. Drömmen om FIRE blir drömmen om räddning från ekorrhjulet.

Men jag tror att dagdrömmen om lottovinsten som gör att man slipper jobba är problematisk. Michael Jordan, Steve Jobs och Bill Gates slutade inte jobba och satte sig i solen på balkongen efter de nått FI. Varför? Förmodligen för att de hittat något som de tycker om att göra. Processen. Aktiestinsen, Fisher, Buffett och de andra mästarna slutade inte med investeringar för att de nått FI. Kanske upptäckte de att de hade världens roligaste jobb. Ingen av mästarna har ens tänkt på RE – att pensionera sig tidigt.

För de allra flesta är det en lång väg till FI. Först måste man spara, sen behöver man investera. Och så tar det tid. Ofta rätt lång tid. Men det går. Har man lite tur kan det gå snabbare. Det finns otaliga räknesnurror på nätet som visar vilket sparande, vilken avkastning och hur lång tid det tar att nå sitt individuella mål för FI. Om man vill sluta jobba efter det, eller inte, är ju upp till var och en.

FI har många fantastiska fördelar. Ekonomisk stress minskar; frihet, trygghet, självständighet och andra möjligheter ökar. Möjligheten att upptäcka vad man vill göra med sin tid. Att leva som man vill och inte som man måste. Så det är inte fel att utmana sig själv och fundera över vilket liv man vill bygga för att inte längta efter helgen och semestern hela tiden.

/Jonas Bernhardsson

 


 

Bilias kalldusch

Få har väl undgått nyheten från igår kväll att Volvo Cars har sagt upp avtalet med Bilia. Bilias aktiekurs slaktades direkt på morgonen och nu på eftermiddagen är raset runt 25 procent.

Så vad är det som händer? Även bilbranschen möter nu upp med digitaliseringsvågen och ser ut att omstruktureras. Tesla leder vägen med egen direktförsäljning. I förlängningen av det försvinner kanske mellanled helt när försäljning sker som e-handel i kombination med show-rooms. Med andra ord, hela bilaffären är föremål för en global förändring.

Tittar vi på siffrorna för Bilia ser det ut så här. Bilias omsättning (2019) av Volvobilar var 6,4 miljarder kronor. Det motsvarar runt 20 procent av totala omsättningen på 29,5 miljarder kronor. Bilia riskerar alltså att tappa 20 procent av sin försäljning om två år när avtalet löper ut. Det låter illa.

Men att vara återförsäljare till Volvo är ingen fet affär. Täckningsbidraget (TB) för Bilia i Volvoaffären 2019 var endast 80 mkr, en täckningsgrad på 1,2%. Operativt rörelseresultat för Bilia var 1 239 miljoner kronor. Resultatmässigt är det alltså knappt en buckla i plåten, en repa på sin höjd. Av Bilias rörelseresultat kommer 70 procent från service-affären. Resten är begagnade bilar, en växande bransch, och andra bilmärken.

Men service-affären av Volvobilar är naturligtvis väldigt viktig för Bilia. Och även service-avtalet är uppsagt. Bilia har sagt att de vill fortsätta med service av Volvobilar efter den tvååriga uppsägningstiden och kommer att ansöka om förnyad auktorisation.

I september köpte Volvo upp återförsäljaren Upplands Motor. Man aviserade även att man vill ta över återförsäljaren Bra Bil. Denna nyhet flög under radarn för många, men väckte uppmärksamhet hos andra. Många såg det som en varningssignal för att Volvo nu vill ta över försäljning och distribution. Göra som Tesla.

Samtidigt blir jag lite förvånad över att Volvo jagar så hårt för 80 miljoner i TB. Det kommer dessutom knappast att vara helt gratis att lägga vantarna på de pengarna. Eller att investera i kapacitet för att ta hand om eftermarknaden. Men det är en svårare analys. Att uppsägningen av avtalet kom som en överraskning är nog en riktig beskrivning, inga blankningar finns registrerade.

Så jag ringde runt lite. Här är den bild jag fick. Det har gnisslat mellan Volvo och Bilia under en lång tid. Hos Volvo tycker man att Bilia har vuxit sig för stora, har blivit lite kaxiga, och att de går sin egen väg för mycket. När alla andra återförsäljare accepterar Volvos kriterier är det nästan alltid Bilia som är besvärliga. När Volvo ställde krav på att bilarnas programvara skulle uppdateras automatiskt via wi-fi när de var på service gnisslades det bland återförsäljarna, men de gick med på det och investerade i den utrustning som krävdes. Volvo subventionerade investeringen men till slut skulle återförsäljarna få ta kostnaden själva. Alla gjorde som Volvo sa, utom Bilia som lade på en extra kostnad till kund ovanpå servicekostnaden.

Det finns gott om liknande exempel på att Bilia har gjort som de vill. Att de blivit för stora, för kaxiga. Och i Volvo-sfären är det Volvo som bestämmer. Så Volvo har gett Bilia en knäpp på näsan. Eller snarare en rak höger.

Men Upplands Motor och Bra Bil då? Det är känt att Volvo vill gå mot en större andel försäljning via nätet. En siffra som nämns är 50 procent om fem år. Dock behöver sluthantering ske någonstans. Volvo vill inte lägga så mycket ansvar på de mindre återförsäljarna utan har därför köpt Upplands Motor för detta syfte, som dessutom ligger logistiskt utmärkt till för distribution.

Så vad händer nu? Worst case är naturligtvis det som börsen tar höjd för idag, att Bilia tappar Volvo helt. Något som kommer sätta skräck i många mellanhänder. Men jag sticker ut hakan här och säger att Bilia faktiskt får förnyat förtroende som återförsäljare och beviljas auktorisation för verkstadstjänster till Volvo. Men till lite nya villkor kanske. Och de får rätta in sig i ledet. Säg att Bilia får ge Volvo en del av 80 miljoner kronor i TB per år för att få fortsätta vara återförsäljare. Kanske kommer den affären att tyna bort framöver när nätförsäljningen ökar. Men de får behålla eftermarknaden med service och reparation.

Med andra ord, Bilia får lägga sig som en labrador vid husses fötter för att få fortsätta njuta av värmen från den sprakade brasan. To be continued.

Läs även: Analys av Bilia

/Jonas Bernhardsson

 


 

Vilken slags investerare är du?

Vad avgör om man blir en skicklig investerare? I vilken utsträckning är det något man kan lära sig? Är vissa nedärvda egenskaper eller beteenden överrepresenterade bland framgångsrika investerare? Det här är frågor med fler bottnar än vad många kanske tror.

I boken Investera som mästarna utforskar jag kopplingen mellan personlighet och investeringsstil. Sambanden är starka, ibland verkar personlighet vara viktigare än metodik. ”Vår investeringsstil passar våra personligheter och hur vi vill leva våra liv”, säger Buffett och Munger. Jack Schwager uttrycker i Market Wizards samma slutsats: ”Framgångsrika traders hittar en metod som passar deras personlighet.”

Men kan man mäta personlighet? Det finns en uppsjö av verktyg för att kartlägga personlighet, drivkrafter och beteende, allt från bokstavskombinationer till färger och arketyper med kul smeknamn. När C. G. Jung 1921 publicerade sin banbrytande teori om psykologiska typer fick vi för första gången praktiska verktyg för att mäta och beskriva personlighetstyper.

Från Jung tar vi ett kliv till klassiska Myers-Briggs. Enligt Jungs utökade teori om typernas psykologi finns fyra personlighetsdimensioner, eller motsatspar, vilket ger sammanlagt åtta olika preferenser:

Preferenserna ger sedan en matris med 16 olika så kallade MBTI-typer. Preferensen kan vara stark eller svag, men oftast har du en nedärvd preferens. En vanlig jämförelse är till exempel om du är vänsterhänt eller högerhänt. Du kan öva upp dig att skriva med vänster eller höger hand, men du har en nedärvd preferens som du föredrar. Samma med MBTI.

För att ge en liten uppfattning av varje personlighetstyp följer här några enkla stickord som en kort beskrivning av varje typ. Och tänk nu på att det är typer som beskriv, inte individer. Individuella nyanser kan vara stora.

  • ISTJ är praktisk, punktlig, jordnära, pliktuppfyllande, ansvarstagande
  • ISFJ är hjälpsam, ordentlig, ansvarsfull, lojal, tålmodig, detaljerad, traditionell
  • INFJ är varm, känslig, impulsiv, reserverad, helhetsorienterad, idealistisk
  • INTJ är visionär, privat, global, självständig, kritisk, originell, logisk, intellektuell
  • ISTP är spontan, här-och-nu, pragmatisk, realistisk, faktaorienterad, risktagande
  • ISFP är lugn, tillitsfull, harmonisk, flexibel, anspråkslös, observant, lojal
  • INFP är djupsinnig, idealistisk, kreativ, ordentlig, plikttrogen, empatisk, lojal
  • INTP är reflekterande, självgående, logisk, skeptisk, teoretisk, tankfull, reserverad
  • ESTP är direkt, mångsidig, okomplicerad, energisk, impulsiv, pragmatisk
  • ESFP är samarbetsvillig, vänlig, lekfull, pratsam, social, samarbetsvillig, tolerant
  • ENFP är öppen, fantasirik, spontan, uttrycksfull, nyfiken, entusiastisk, oberoende
  • ENTP är utforskande, rationell, utmanande, smart, påhittig, initiativrik, taktisk
  • ESTJ är beslutsam, organiserad, saklig, ansvarsfull, effektiv, direkt, jordnära
  • ESFJ är hjälpsam, sällskaplig, taktfull, sympatisk, traditionell, ordentlig, lojal
  • ENFJ är energisk, diplomatisk, verbal, behaglig, ansvarsfull, entusiastisk, trevlig
  • ENTJ är strategisk, tuff, kritisk, handlingskraftig, målmedveten, metodisk, logisk

Funkar MBTI? Kritiken brukar utgå från att analysen bygger på självskattning och att beteende kan variera beroende på situationsfaktorer. Det är relevant kritik. Diskussionen om vår personlighet, drivkrafter och beteende är naturligtvis mer komplex än ett test med ett antal flervalsfrågor, men MBTI är tillräckligt djup för att inbjuda till självreflektion kring frågan om vem man är och hur ens personlighet och beteende påverkar investeringsstil.

Jag har arbetat med MBTI-test i olika sammanhang och gjort testet upprepade gånger. Som yngst var jag 25 år när jag gjorde det. Jag får alltid samma resultat, jag är en INTJ. Trots att jag avskyr etiketter så har jag börjat acceptera mitt vanligaste beteende i åtta dimensioner.

Vilken personlighet har investerare? Jag tycker man bör vara försiktig med analys av kausala korrelationer här. Vi är komplexa och delvis oförutsägbara individer och verktygen för att mäta vår personlighet är trubbiga. Men det finns ändå ett antal tankeväckande studier. I High Performing Investment Teams intervjuar Jim Ware och Jim Dethmer investerare och använder MBTI för att kartlägga deras personlighet.

I korta drag kan man sammanfatta deras resultat så här: 40 procent hade preferensen E (extrovert), 60 procent I (introvert); 20 procent hade preferensen S (detaljer, praktiska), 80 procent N (teoretiska, helhetsbild). Nästan 100 procent hade preferensen T (tänka) och J (struktur, beslut).

Den överlägset vanligaste MBTI-typen var XNTJ (ENTJ och INTJ). Mer än 50 procent av investerare är XNTJ, trots att dessa två typer endast utgör mindre än fem procent av den totala populationen. Det vanligaste temperamentet var följaktligen NT (vetenskap, rationalist). Warren Buffett anses ha SJ-temperament (ISTJ), Charlie Munger och George Soros anses ha NT-temperament (INTJ respektive INTP).

I den livslånga resan att nå självkännedom är MBTI ett praktiskt verktyg som adderar värde. På nätet finns ett antal gratis test som är OK, både på svenska och engelska. Jag länkar till några av dem längre ner.

Din investeringsstil kommer att spegla din personlighet, och oavsett vilka dina svagheter är kommer marknaden att hitta dem – så försök inte vara någon du inte är. Rådet från Oscar Wilde för över 100 år sedan står sig därför fortfarande alldeles utmärkt idag: var dig själv, alla andra är redan upptagna.

Vilken slags investerare är du?

Länkar till gratis MBTI-test:

16 personalities

Personlighetstyp

Humanmetrics

/Jonas Bernhardsson

 


 

Har du sunt förnuft? Grattis!

Som nybörjare är det lätt att få intrycket att man måste vara väldigt intelligent för att lyckas som investerare. Många proffs och wannabees svänger sig med en speciell jargong, en blandning av standardiserade akronymer och egensnickrade ibland obegripliga begrepp och slang.

Det är lätt att tro att det är väldigt, väldigt komplicerat. Och att de som sysslar med investeringar är väldigt, väldigt begåvade.

Om du som läser detta är nybörjare kan du dock slappna av. Läs din One Up On Wall Street och inse att amatören ibland kan ha ett övertag mot proffsen, och att de stora investerarna aldrig nämner intelligens som avgörande egenskap utan istället pratar om sunt förnuft och rätt temperament. Warren Buffett säger så här med sin sedvanliga humor:

“To be a great investor you don’t have to have a terrific IQ. If you’ve got 160 IQ, sell 30 points to somebody else because you won’t need it in investing.”

En annan känd investerare är John Templeton som slog index i 50 år. Jag fick förmånen att göra en intervju med honom sommaren 2007, ett år innan han gick bort. Även Templeton sa samma sak:

”Successful investing is only common sense. Each system for investing will eventually become obsolete.”

Även legendariske Jim Rogers som grundade Quantum-fonden med George Soros säger att investering mest handlar om sunt förnuft:

”Good investing is just common sense. But it is astonishing how few people have common sense – how many people can look at the exact same scenario, the exact same facts and not see what is going to happen. Ninety percent of them will focus on the same thing, but the good investor will see something else.”

Ytterligare en variant på sunt förnuft för investerare kommer från John Bogle, upphovsman till den första indexfonden. Bogle menar att för de flesta amatörer är bästa strategin att vara investerad i marknaden hela tiden. Han skriver i The Little Book of Common Sense Investing att man inte ska bry sig om att leta efter nålen i höstacken, det är inte värt besväret, utan istället bara köpa in sig i höstacken och låta tiden göra jobbet.

Lynch menade att den genomsnittlige amatören kan göra utmärkta placeringar med hjälp av observationer man gör i sin vardag. Buffett menar att du ska rikta in dig på att köpa bra företag när de inte är för dyra. Att företaget är bra är viktigare än att det inte är för dyrt.

Många investerare nämner också vikten av att ha rätt temperament, vikten av att vara disciplinerad och motstå impulser och känslomässiga beslut. Buffetts vapendragare på Berkshire Hathaway Charlie Munger:

“A lot of people with high IQs are terrible investors because they’ve got terrible temperaments.”

Buffett: “Once you have ordinary intelligence, what you need is the temperament to control the urges that get other people into trouble in investing.”

Så ta ett djupt andetag och pusta ut, du behöver inte vara ett överintelligent schackspelande mattegeni med livslångt medlemskap i Mensa för att göra bra investeringar. Sunt förnuft är din mest värdefulla tillgång som investerare. 

/Jonas Bernhardsson

 


 

Senaste blogginläggen

16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020

Search