Glidande medelvärde

I förra blogginlägget gick jag igenom MACD som är en klassisk indikator. MACD bygger, precis som alla andra indikatorer för momentum och oscillation, på olika glidande medelvärden.

Glidande medelvärden benämns ofta MA – från engelskans moving average. Ett glidande medelvärde slätar ut volatiliteten och används för att definiera trend och trendbrott. En MA-kurva som visar högre toppar och högre bottnar innebär en stigande trend. En MA-kurva som visar lägre toppar och lägre bottnar innebär en fallande trend.

Och som vi har sett med indikatorer för momentum och osccillation bygger ofta köp- och säljsignaler på att kurvor för glidande medelvärde förhåller sig till varandra på olika sätt. Vill man förenkla kan man se det så här:

  • En kortare MA-kurva skär som en längre MA-kurva underifrån och upp är en KÖP-signal
  • En kortare MA-kurva som skär en längre MA-kurva ovanifrån och ner är en SÄLJ-signal

När traders och investerare till exempel pratar om MA-200 så menar man det glidande medelvärdet av 200 handelsdagar. En klassisk skärningspunkt där MA-50 skär genom MA-200 underifrån och uppåt kallas för gyllene kors – Golden Cross – och är en köpsignal. Punkten där MA-50 skär genom MA-200 ovanifrån och nedåt kallas för dödskors – Death Cross – och är en säljsignal.

Men hur räknar man ut ett glidande medelvärde? Man kan säga att matematiskt åstadkoms medelvärdet genom att ett nytt tal läggs till talserien, samtidigt som det första talet släpps. På så sätt erhålls en mjuk utjämnande rörelse. Formeln ser ut så här:

 

MA-N = summan av de N senaste dagarnas kurs / N

 

Som exempel beräknar vi ett glidande medelvärde för följande talserie som visar en stigande aktiekurs under tre dagar: 20, 22 och 24 kronor. Summan av de N senaste dagarnas kurs beräknas till:

 

20 + 22 + 24 = 66

 

3-dagars MA (SMA-3) blir då:

 

66 / 3 = 22

 

Den fjärde dagen faller kursen till 17 kronor. Vi lägger till det talet samtidigt som vi plockar bort det första. Oftast förenklas beräkningen genom att korrigera summan för talserien med skillnaden mellan sista och första talet. Det nya 3-dagars MA blir då:

 

17 – 20 = –3

66 – 3 = 63

 

3-dagars MA blir:

 

63 / 3 = 21

 

I exemplen ovan är det ett enkelt glidande medelvärde, SMA – från engelskans simple moving average. Man kan också beräkna ett viktat glidande medelvärde. Då läggs vikt på olika perioder i talserien, ofta är det de senare talen som får större vikt. Till exempel:

 

(20 x 1) + (22 x 2) + (24 x 3) = 136

Viktat 3-dagars EMA = 136 / (1 + 2 + 3) = 23

 

En variant av viktat glidande medelvärde är exponentiellt glidande medelvärde, EMA – från engelskans exponential moving average. Då räknar man upp vikten av varje datapunkt exponentiellt (inte linjärt) så att de sista datapunkterna får väldigt mycket större vikt än de första.

I nästa blogginlägg ska jag gå igenom Bollinger-band.

/Jonas Bernhardsson

 

MACD

I förra blogginlägget gick jag genom stochastic, en klassisk momentumindikator och oscillator. Nu är det dags för MACD.

MACD är en indikator som påminner mycket om oscillator, som jag gick genom i detta blogginlägg. MACD är en förkortning för Moving Average Convergence/Divergence. Indikatorn utvecklades av Gerald Appel i boken Understandng MACD i slutet av 1970-talet.

MACD visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde (EMA). Skillnaden mot oscillator är alltså att MACD använder EMA (exponentiellt glidande medelvärde) istället för SMA (enkelt glidande medelvärde).

Som standardvärden används oftast EMA-12 och EMA-26 som tillsammans bildar MACD-kurvan, men man kan även använda andra tidsperioder. Dessutom visas en signallinje (EMA-9) som är 9-dagars viktat glidande medelvärde för MACD-kurvan.

MACD-kurvorna definieras enligt följande:

 

MACD = 12-dagars EMA – 26-dagars EMA

Signalkurvan = 9-dagars EMA på MACD-kurvan ovan

 

Ibland ritas även en baslinje eller nollinje. MACD används på lite olika sätt. Här är två vanliga tillämpningar:

  • När MACD bryter upp genom signallinjen (EMA-9) är det en KÖP-signal.
  • När MACD bryter ner genom signallinjen (EMA-9) är det en SÄLJ-signal

En annan vanlig tillämpning är att leta efter divergenser. En divergens uppstår när dagskursen noterar högre toppar, men MACD uppvisar fallande toppar. Det är ett tecken på trendbrott för att kursen ska vända ner. Och motsvarande för när dagskursen faller men MACD stiger.

Detta avslutar genomgången av de vanligaste indikatorerna för momentum och oscillation. Jag inser nu att jag har använt begrepp som enkelt och exponentiellt glidande medelvärde utan att förklara vad det är. Det är inte rocket science, men i nästa blogginlägg ska jag visa hur det fungerar.

/Jonas Bernhardsson

 

Stochastic

I förra blogginlägget gick jag genom Relative Strength Index (RSI) som är en klassisk indikator för momentum och oscillation.

Ytterligare en old school momentumindikator är stochastic (eller stochastic oscillator). Indikatorn utvecklades ursprungligen av George Lane (1921–2004) på 1950-talet. Han beskriver den i Using Stochastics, Cycles and R.S.I. 

Formeln för stochastic bygger på mätningar av det högsta och det lägsta värdet under ett visst antal börsdagar samt den senaste dagens slutvärde. I modellen finns också glidande medelvärde.

Stochastic har två kurvor, där den första kurvan definieras enligt följande:

 

S = 100 x ((C – L) / (H – L))

där:                 

C = dagens slutkurs (Close)

H = högsta kursen de senaste N dagarna (High)

L = lägsta kursen de senaste N dagarna (Low)

N = antalet dagar

 

Som N kan olika tidsperioder väljas, till exempel 14-dagars stochastic. Den andra kurvan är det glidande medelvärdet av den första kurvan S. Beroende på vilken tidsperiod som man väljer, erhålls antingen en snabb stochastic eller en trög stochastic. En snabb stochastic brukar vara 3-dagars MA. En trög stochastic brukar vara 8-dagars MA.

Följande regler kan sedan ställas upp:

  • När stochastic är över 70 anses aktien (värdepappret) vara överköpt
  • När stochastic är under 30 anses aktien vara översåld

Ibland används gränserna 80 och 20. Ett förestående trendbrott signaleras när stochastic-kurvan skär den sitt glidande medelvärde. Signalerna som särskilt starka om skärningspunkterna sker under 20 eller över 80.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom MACD för att sedan sammanfatta ett brokigt men väldigt intressant område inom investering och trading.

/Jonas Bernhardsson

Källa: Technical Analysis of Stock Trends av Edwards och Magee

 

Relative Strength Index – RSI

I förra blogginlägget gick jag genom oscillator/prisoscillator, en enkel indikator som jämför dagskursen med ett glidande medelvärde för att illustrera momentum och oscillation. Jag vill nu gå genom ett par tillämpningar till, för att sedan avsluta med hur forskningsläget ser ut för momentumhypotesen. Med andra ord, funkar momentumstrategier?

En av de äldsta och mest klassiska momentumindikatorerna är Relative Strength Index. RSI-begreppet diskuterades redan 1932 av Robert Rhea i The Dow Theory. Men annars anses det allmänt att indikatorn introducerades först på allvar 1978 av Welles Wilder Jr i New Concepts in Technical Trading Systems.

RSI är en indikator som visar om kursen befinner sig i ett överköpt läge eller översålt läge, alltså en typisk oscillator. Detta åstadkoms genom att illustrera förhållandet mellan en akties kursuppgångar och kursnedgångar under en viss period.

Vanligtvis beräknas RSI (Wilders modell) enligt följande:

 

RSI = 100 – (100 / (1 + RS))

 

RS (Relative Strength) = antalet dagar med kursökning dividerat med totala antalet dagar i perioden i relation till antalet dagar med kurssänkning dividerat med totala antalet dagar i perioden.

Wilder använde 14 dagar som standard, men RSI kan beräknas för valfri period. Ju kortare period, desto känsligare indikator. Ett 9-dagars RSI kommer följaktligen att nå ett överköpt eller översålt läge snabbare än ett 14-dagars RSI.

Om en dags slutkurs är högre än föregående dags slutkurs betraktas det som högre i formeln ovan. Och om en dags slutkurs är lägre än föregående dags slutkurs betraktas det som lägre. Om kursen gått upp samtliga dagar under mätperioden får RSI värdet 100. Om kursen gått ner samtliga dagar får RSI värdet 0.

Till exempel: vi beräknar 14-dagars RSI för en aktie som uppvisar 10 dagar som är högre än föregående dag och 4 dagar som är lägre. Vi beräknar RS så här:

 

RS = (10 / 14) / (4 / 14) = 2,5

 

RS stoppas sedan in i formeln, vilket ger RSI:

 

RSI = 100 – (100 / (1 + 2,5)) = 71

 

Wilder menade att om RSI ligger över 70 är aktien (värdepappret) överköpt och under 30 är den översåld. Wilder ställde sedan upp två enkla grundregler:

  • Om RSI börjar stiga från ett lågt (under 30) värde är det en köpsignal
  • Om RSI börjar falla från ett högt värde (över 70) är det en säljsignal

Traditionellt används alltså RSI huvudsakligen som en oscillator, det vill säga indikatorn visar överköpta och översålda lägen. Men RSI kan även användas som en momentumindikator, det vill säga att uppgång ger uppgång och ett starkt RSI kommer att fortsätta vara starkt.

Tillämpningarna av RSI är många. Marting Pring utvecklar i Technical Analysis Explained olika system för att använda formationer, trendlinjer och divergens m m. Men för mitt syfte här nöjer jag mig med RSI basic.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom momentumindikatorn stochastic.

/Jonas Bernhardsson

 

Oscillator/prisoscillator

I förra blogginlägget gick jag genom begreppet oscillation som visar hur kursen pendlar fram och tillbaka över ett jämviktsläge.

Momentum och oscillation hänger ihop. Momentum mäter hastigheten i kursen, och oscillation visar hur momentum accelererar och bromsar in. Begreppen går alltså in i varandra. Har kursen starkt momentum tenderar kursen fortsätta i den riktningen. Men samtidigt: om momentum blir för starkt, riskerar pendeln att vända tillbaka från ett extremt läge.

En riktigt enkel oscillator beräknas med hjälp av dagskursen och ett glidande medelvärde. Med andra ord, oscillator (prisoscillator) visar hur stort avståndet mellan dagskursen och ett glidande medelvärde är.

Indikatorn beräknas på samma sätt som momentum – som jag gick genom i detta blogginlägg – men istället för att jämföra två dagskurser med varandra jämför man dagskursen med ett glidande medelvärde (MA – Moving Average). Genom att subtrahera till exempel 20-dagars MA från dagskursen erhålls oscillator:

 

Oscillator = Dagskurs – 20-dagars MA

 

Samma resonemang här, ju längre dagskursen befinner sig ovanför eller under sitt glidande medelvärde, desto mer avviker kursen från sitt jämviktsläge. Där aktiekursen är lika med det glidande medelvärdet erhålls en nollinje.

Följande gäller för enklaste tillämpningen (samma som för momentum):

  • Om oscillator går från negativt värde över nollinjen till positivt värde är det en KÖP-signal
  • Om oscillator går från positivt värde över nollinjen till negativt värde är det en SÄLJ-signal

Detta kan även uttryckas som:

  • När kursen passerar upp genom det glidande medelvärdet är det en KÖP-signal
  • När det kursen passerar ner genom det glidande medelvärdet är det en SÄLJ-signal

Och så den vanligaste tillämpningen:

  • När kursen är högt över det glidande medelvärdet befinner sig aktien i ett överköpt läge
  • När kursen är långt under det glidande medelvärdet befinner sig aktien i ett översålt läge

Man bör dock inte stirra sig blind på att kursen befinner sig i ett överköpt eller översålt läge, för det kan den göra under en längre tid, utan invänta ett trendbrott, det vill säga att oscillator börjar vända.

I nästa blogginlägg ska jag gå genom en klassisk old school oscillator.

/Jonas Bernhardsson

 

Senaste blogginläggen

24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020
18 juli 2020
13 juli 2020
07 juli 2020

Search