Vad är inflation?

I förra blogginlägget gick jag genom grunderna för marknadsränta och räntebildningens mekanismer. Nu vill jag gå genom begreppet inflation som är en av de faktorer som styr marknadsräntan.

Inflation kommer från latinets inflatio (att blåsa upp, svälla) och innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen mäts på förändringar i konsumentpris­in­dex (KPI) under en viss period, vanligtvis månad och år. KPI mäter levnadskostnaderna för svenska hushåll, därför viktas de olika komponenterna om vid varje årsskifte för att bättre spegla konsumtionsmönstret.

I Sverige finns mätningar på KPI så långt tillbaka som 1830. SCB ansvarar för mätningarna. Under senare år har livsmedlens vikt minskat, medan andelen för transport har växt. Boendekostnaden är störst (hyror, räntor, elektricitet och värme), därefter kommer transportkostnader (bilköp, driftskostnader, resor, post och tele) och livsmedel, fritid, kultur, nöjen och kläder. Den direkta följden av inflation är att pengar blir mindre värda. Vår reala köpkraft minskar.

Ett enkelt exempel: om en t-shirt kostar 100 kronor och inflationen är 10 procent i årstakt kommer samma t-shirt om ett år kosta 110 kronor. Om din lön inte stiger motsvarande innebär det att din köpkraft kommer att försämras. Dina pengar blir mindre värda.

En variant på KPI är KPIF. Vad är skillnaden? Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF rensar för detta. Med andra ord, KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som Riksbankens inflationsmål som är att ”hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.” För februari 2021 var KPIF 1,7 procent och KPI 1,6 procent.

Här kan du se inflationstakten enligt KPI och KPIF (SCB).

Hur uppstår inflation? Här är de fyra vanligaste orsakerna enligt Riksbanken:

  • Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar.
  • Stor efterfrågan – hushållen vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
  • Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen höja sina priser som kompensation, till exempel lönekostnader, råmaterialpriser och transportkostnader.
  • Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan anställda kräva högre lön, vilket företagen kan kompensera med prishöjningar. Det kan leda till att ekonomin hamnar i en spiral av ökade löner och priser.

Hyperinflation är ett annat ord för skenande inflation. Den mest kända är hyperinflationen i Tyskland efter första världskriget. Efter att Tyskland förlorade kriget 1918 fördubblade regeringen penningmängden för att klara av att betala krigsskadestånden. Under 1919 sexfaldigades priserna, under 1920 14-faldigades priserna. 1922 mer än 2 000-faldigades priserna och när ingen trodde det kunde bli värre 150 000-faldigades priserna under 1923. Det året hade 726 miljoner D-mark samma köpkraft som en enda D-mark hade 1918. Varje dag tillverkades 400 biljarder tyska mark. Det blev till slut billigare att elda med sedlar än att köpa ved. 

 

 

Hur påverkar inflationen marknadsräntan? Enkelt uttryckt kan man säga att om marknaden förväntar sig en stigande inflation kommer marknadsräntan (framförallt de långa räntorna) att stiga av den enkla anledningen att investerare vill ha en högre avkastning för att kompensera sig för inflationen. Genom att betala lägre priser för statsobligationer kommer den långa räntan att stiga. Vilket är något vi har sett de senaste månaderna.

I nästa blogginlägg ska jag visa hur centralbankerna manipulerar marknadsräntorna. 

/Jonas Bernhardsson

 


 

Senaste blogginläggen

16 april 2021
03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020

Search