Nya tider – nya p/e-tal?

I förra blogginlägget gick jag genom Enterprise value som justerar för företagets skuldsättning när vi beräknar vinstmultiplar. Därmed har jag avslutat de tekniska aspekterna av p/e-tal och vinstmultiplar. Nu vill jag lyfta blicken lite.

Frågan vi investerare behöver ställa oss är om synen på vad som är rimliga p/e-tal blivit föråldrad? Finns det anledning att släppa sargen och inte fly från höga p/e-tal så som historien lärt oss?

Även om John Templetons ironiska fras – ”Den här gången är det annorlunda” – brukar få erfarna investerare att leta efter exit i en bubbelmarknad, så har digitaliseringen onekligen ritat om kartan. Och oavsett hur digitalisering står sig mot andra historiska quantum leaps som sidenvägen, Gutenbergs tryckerikonst och industrialiseringen, kan vi slå fast en sak: idag kan företag växa med nya affärsmodeller på ett helt annat sätt än tidigare.

I det fysiska rummet tog det tid att växa. Hennes & Mauritz skulle leta lokaler och öppna butiker och koordinera supply chain med leverantörer, transporter och lager. Butikspersonal skulle intervjuas och anställas. Likadant för Dunkin’ Donuts, Volvo Cars, Clas Ohlson och Starbucks.

Men under 90-talet utvecklades en ny slags ekonomi med andra egenskaper än vad vi var vana vid. Den var i stor utsträckning digital och nätverksbaserad. Kevin Kelly visar i New Rules for the New Economy att det som I slutet av 90-talet kom att kallas för den Nya Ekonomin har två dominerande egenskaper:

  • Värdet på ett nätverk ökar med antalet medlemmar
  • Marginalkostnaden för digitala produkter är nära noll

Ju fler användare i sociala nätverk som Facebook, Twitter och Instagram eller internetbaserade spel, desto större värde för alla. Och att addera en ny användare till Netflix kostar i princip ingenting (jämför med att bygga en ny Volvo XC60).

1992 presenterade entreprenören Jim Clark webbrowsern Netscape för att navigera på nätet. Distributionen var enkel: under de första nio månaderna sålde Netscape tio miljoner av sin webbläsare via internet. Inget annat distributionssystem hade klarat det. Jim Clark var en pionjär som tidigt såg skalbarheten med digitala produkter. Jag skriver om honom i Investeraren:

”We see this potential for low-cost distribution of any kind of intellectual property – software, pictures, movies, CDs, or anything that can be represented as bits – as one of the most revolutionary aspects of the Internet.”

Netflix grundades 1997 och började erbjuda streaming av film via internet 2007. Bolaget gick från noll användare till 190 miljoner idag. Bolaget omsatte 20 miljarder dollar förra året.

Facebook grundades 2004 av Mark Zuckerberg i hans studentrum på Harvard och har idag 2,6 miljarder användare. Bolaget omsatte 70 miljarder dollar förra året.

Jeff Bezos grundade Amazon 1994 i sitt garage i Seattle. Idag har Amazon över 50% av e-handelsmarknaden i USA. Bolaget omsatte 280 miljarder dollar förra året.

Alla tre bolag dominerar sina marknader idag. Alla tre bolag har fått se sina aktiekurser mer än hundrafaldigas. Hade du bara letat bland bolag med p/e 10 till 20 hade du missat dem.

Kombinera digital skalbarhet med låga marginalkostnader och addera en globalt tillgänglig marknad så får du tillgång till explosiv tillväxt och möjligheter till global dominans med en hastighet som hade fått Blofeld att blekna.

/Jonas Bernhardsson

 

Search