Lärdomar från coronakrisen

Skriv ut

I skrivande stund, den 14 juli 2020, verkar börsen ha kastat av sig problemen från mars i år. Breda index är tillbaka på noll igen för i år, och många offensiva aktieportföljer printar nya ATH. Festen är tillbaka. Eller?

Här är vad jag har lärt mig so far. Raset i mars kan beskrivas som en så kallad event driven bear market. Covid-19 blev snabbt en global pandemi som fick världens börser att rasa med över 30 procent. Det är det snabbaste och aggressivaste fallet vi någonsin sett. Från toppen till botten tog det inte mer än en månad.

En nedgång på över 20 procent brukar vi kalla för en björnmarknad – bear market. Vi har haft större bear markets, men inte lika snabba. Coronaraset är kopplat till en specifik händelse, precis som Lehman Brothers konkurs i september 2008, men nedgångar kan även beskrivas som cykliska eller strukturella. Worst case-scenariot som diskuterades i våras var att coronaraset kunde bli en katalysator som startade en strukturell eller cyklisk nedgång.

Många beskrev inledningsvis pandemin som en svart svan, ett uttryck som ursprungligen kommer från Aristoteles men som idag mest förknippas med Nicholas Nassim Taleb. En svart svan är en oförutsedd händelse som får stora konsekvenser. Taleb själv menar dock att pandemin inte är en svart svan eftersom den var förutsägbar, både han och Bill Gates har i många år varnat för att något liknande kommer att hända.

Hur skulle coronakrisen spela ut? När globala ekonomier stängs ner så här brutalt, vilket vi aldrig tidigare varit med om, samtidigt som världens centralbanker öser in stimulans är konsekvenserna svåra att överblicka. På lång sikt skulle vi vara tillbaka på kurvan igen, frågan var bara när. I efterhand framgår det att vi – så här långt – har fått en V-liknande återhämtning på börserna, snabbare än vad många hade föreställt sig. Domedagen uteblev.

Hur ska man tänka nästa gång något liknande händer? Ja, det beror på några olika faktorer, framför allt tidshorisont och riskbenägenhet. Är man långsiktig och tänker 5–10 år framåt eller längre är jag kvar i samma slutsats som jag alltid landar i: man bör fortsätta spara i breda aktiefonder. Och här kan man ta ganska stora risker. Är man äldre eller behöver pengarna snart bör man ta lägre risk. Enkla och klassiska råd som fungerar.

En mer erfaren investerare och stock-picker kan naturligtvis leta efter enskilda aktier. Vill man ha högsta möjliga R/R (Risk/Reward) letar man nära krisens epicentrum. Då hittade man i våras kraschade flygbolag och hotell till exempel – eller så zoomar man ut och letar bland bolag vars affärsmodell inte påverkades nämnvärt av krisen, eller kanske till och med gynnas, och då hittade man branscher inom digitala upplevelser, streamingtjänster, gaming, bredbandsleverantörer, läkemedel och SaaS-bolag (Software as a Service) till exempel. Djupa kunskaper om bolaget i fråga och din conviction avgör.

Några exempel på bolag vars intjänandeförmåga förblev opåverkade eller till och med gynnades av pandemin och karantän var: Bredband2, Chemometec, Storytel, Evolution Gaming, Fortnox, Spotify och de kära FAANG-bolagen: Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google. Alla står högre än innan corona. Det finns många fler.

Så nu är det över? Och de som inte köpte nära botten är bittra och väntar på nästa pandemi? Känslan av att ha missat årtiondets köptillfälle smyger sig lätt på. Men nu när man vet hur det funkar kommer man vara bättre förberedd nästa gång. Fred Schwed ironiserade redan 1940 i Where Are the Customers’ Yachts? om fenomenet:

”This is quite human, because in the last boom we acted so silly. If we are old enough we probably acted silly in the last three. We either got in too late, or out too late, or both. But now that we are experienced, just give us one more shot at a reliable runaway boom!”

Mayaindianerna hade en annan uppfattning. De trodde inte man kunde lära sig av historien. I mayakulturen fanns en världsåskådning som byggde på att universum gick under fyra gånger. Varje gång försökte mayaindianerna dra nytta av erfarenheten och förbereda sig inför nästa katastrof. Men det var alltid förberedelser som baserades på den föregående kraschen.

Först kom en gigantisk syndaflod och svepte med sig hela världen. De överlevande mindes detta och flyttade upp i träden för att förbereda sig inför nästa. Nästa gång gick universum under i en stor eldsvåda. Efter det lämnade de överlevande skogen så långt bakom sig som de kunde och sökte sig istället till de trygga bergen, där de byggde sina hem av sten och granit. Men nästa gång som världen gick under var det i en stor jordbävning som återigen lade alla hem i ruiner. Och så höll det på, med varje ny katastrof.

Så vad händer nu då? I höst kommer kanske andra vågen av covid-19 och The Great Lockdown Part II? Då får vi se om våra erfarenheter står pall och hur väl mentalt rustade vi är för att agera rationellt. Nästa gång.

/Jonas Bernhardsson