Vad ska vi ha börsen till?

Börskraschen i samband med Corona-utbrottet i våras och historiens snabbaste börsras väckte gamla frågor till liv igen (som börskrascher brukar göra). ”Vad ska vi ha börsen till?” ”Kasino och spekulation för rika.” ”Vanligt folk förlorar ofta pengar.”

Tyvärr är det inget nytt, marknaden reagerar så här ibland. Börsens 400-åriga historia är full av dramatiska och ibland svårförklarliga kast, bubblor och krascher (att börsen skulle rasa på Corona är dock inte så svårförklarligt).

Måndagen den 19 oktober 1987 (svarta måndagen) rasade värdet på det börsnoterade amerikanska näringslivet med nästan en fjärdedel. På en enda dag. Inga förändringar i omvärlden kunde förklara en sådan plötslig omvärdering.

Den 6 maj 2010 kraschade marknaden med 10 procent under några minuter – en händelse som har kommit att kallas för Flash Crash – för att sedan återhämta sig och skaka av sig raset som om ingenting hade hänt. Mellan mars 2000 och mars 2001 försvann 60 procent av värdet på Nasdaq och 70 procent av Stockholmsbörsen. Mellan juli 2007 och oktober 2008 föll Stockholmsbörsen med 60 procent.

Under 1999 år steg Stockholmsbörsen 64 procent. Den 15 mars 1933 steg New York-börsen över 15 procent; den 13 oktober 2008 steg den med över 11 procent. Och så vidare.

Börshistorien bjuder på många liknande exempel. Kan ett system som emellanåt skruvar upp hysterin till Spinal Tap-nivå 11 och tillåter sådana dramatiska och till synes slumpmässiga kast anses vara funktionellt?

Neurologisk forskning har visat att hjärnans limbiska system som styr våra känslor är mycket starkare än neocortex som styr intellekt. Detta känslomässiga inslag i marknaden skapar överreaktioner på marknaden (De Bondt och Thaler).

Men vi måste urskilja två ansatser för att göra en riktig bedömning. På kort sikt utspelas många märkliga slag på finansmarknaderna, ofta som resultat av flockbeteende, känslomässigt agerande och kortsiktig spekulation. På lång sikt är däremot marknaden väldigt effektiv. Reala ekonomiska värden slår igenom förr eller senare. Bubblor spricker och värden kommer upp till ytan. Den främsta slutsatsen är alltså inte att marknaden på kort sikt kan uppvisa ett irrationellt beteende, utan att på lång sikt rättar marknaden till sig själv. A Random Walk Down Wall Street är Burton Malkiel tydlig:

“The market eventually corrects any irrationality – albeit in its own slow, inexorable fashion. Markets can get irrationally optimistic, and often they attract unwary investors. But eventually, true value is recognized.”

Marknaden har inget politiskt intresse och ingen dold agenda; marknaden är varken god eller ond (den är snarare agnostisk). Marknaden är en mekanism som skiljer bort de ineffektiva företagen från de effektiva. Marknaden består av ett antal aktörer – du och jag genom vårt pensionssparande eller som privata aktieägare – som letar efter en bra avkastning på vårt sparande. Samtidigt tillför vi kapital till nya växande företag och branscher.

Ta en världsstad som Tokyo. Den dagliga försörjningen av färsk fisk till Tokyo med sina drygt 35 miljoner invånare är en ofattbart komplex process. Det är en process som varken är demokratiskt vald eller styrd i någon egentlig bemärkelse. Men det är en process som fungerar och som ser till att regionen inte drabbas av återkommande svältkatastrofer. Vad får det att fungera? Marknaden. En marknad som består av ett stort antal köpare och säljare som agerar efter egenintresse, där efterfrågan och utbud hela tiden står mot varandra i en dynamisk prissättning.

Börsstatistik från mer än 200 år tillbaka visar att i genomsnitt går börsen upp drygt 6 procent realt (utan inflation) och runt 8 procent nominellt per år. Det innebär att ett sparkapital fördubblas på nio år. Ett sparkapital på 10 000 kronor växer till 100 000 kronor på 30 år. Om du förutom ditt startkapital på dessutom sparar 1 000 kronor i månaden kommer du att ha nästan 1,6 miljoner kronor om 30 år. Alla kan – faktiskt – bli miljonärer.

Genom kapitalmarknaden och pensionssystemet har vi alla möjlighet till ett direktägande i värdeskapande verksamhet och få en avkastning på vårt sparande. Det är i grund och botten en fantastisk konstruktion som är väl värd att vara rädd om och utveckla.

/Jonas Bernhardsson

 

Search